Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället? Skyddsvärnets seminarium om barnfattigdom 13 december 2011 Folkets hus, Stockholm Tapio Salonen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället? Skyddsvärnets seminarium om barnfattigdom 13 december 2011 Folkets hus, Stockholm Tapio Salonen."— Presentationens avskrift:

1 Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället? Skyddsvärnets seminarium om barnfattigdom 13 december 2011 Folkets hus, Stockholm Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

2 Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället – motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag – omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet

3

4 Olika fattigdomsdefinitioner •Inkomstfattiga – hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner •Ekonomiskt fattiga – hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex.”Låg inkomststandard” •Materiellt fattiga – hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF •Försörjningsstöd – hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.

5

6 Andel relativt och absolut fattiga barn i Sverige 2001 -2010.

7 Slutsats om den svenska fattigdomens utveckling Motsägelsefull: Ökad relativ fattigdom & Oförändrad absolut fattigdom

8 Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk. 1/ Relativt 2/ Multidimensionellt 3/ Relationell 4/ Dynamiskt 5/ Subjektivt

9 Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll 2009.

10 Gränsvärden för olika typhushåll 1991 -2009. Median = disponibel inkomst En vuxen + ett barn Två vuxna + två barn

11 Försörjningsstöd 1985 – 2010. Antal mottagare, hushåll och långvariga mottagare.

12 Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal 1990 – 2010. Källa Socialstyrelsens årsstatistik

13 Barnfattigdom i Sverige 2008 •220 000 barn i fattigdom •11,5 % av barn i Sverige

14 14 Rädda Barnens årliga index sedan 2002: •Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm •Familjer med försörjningsstöd ”Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd ” Två delmått:

15 15 Andel barn i hushåll med låg inkomststandard resp. försörjningsstöd 1991 – 2008.

16 Försörjningsstöd för barnhushåll 2008 och 2010. 2008 2010 Differens N % Antal barnhushåll Utbetalt belopp, mkr Samboende med barn Ensamst. med barn Svenskfödda föräldrar Utrikesfödda föräldrar* -varav flykting Hushåll med 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt antal barn Andel av samtliga barn, % 64 281 3 659 25 791 38 180 23 662 40 619 12 566 29 616 18 867 9 224 6 574 125 813 6,6 74 059 4 456 28 279 46 645 27 414 46 645 12 335 35 006 21 554 10 262 7 237 143 033 7,5 + 9 778 + 15,2 + 797 + 21,8 + 2 488 + 9,6 + 7 273 + 19,0 + 3 752 + 15,9 + 6 026 + 14,8 -231 -1,8 + 5 390 + 18,2 + 2 687 + 14,2 + 1 038 + 11,3 + 663 + 10,1 + 17 220 + 13,7 + 0,9 Källa: Socialstyrelsens årsstatistik * Minst en av föräldrarna utrikesfödd

17 17 Barnfattigdom i Sverige 1991-2008. Barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.

18 Andel hushåll i relativ fattigdom efter hushållstyp 1998 – 2009. Källa: Försäkringskassan 2010

19 Barnfattigdom efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2002 och 2008. Kvot utr/sv: 2,6 2,7 4,2 5,5 Andel utr.född, i %: 39 44 54 65 Högst 5 år i Sverige: 2002: 32’ av 252’ (13 %) 2008: 48’ av 220’ (22 %)

20 Stora skillnader beroende på familjeförhållanden och bakgrund. År 2008.

21 Barnfattigdomen är hög i storstäderna. År 2008.

22 Stora skillnader mellan storstädernas stadsdelar. År 2008.

23 1950 31,4 1975 65,5 2000 100.0 2007 117,6 2009 109,9 1991-1994 - 5,2 2008-2009 -7,7 1981 - 0,3 1977 -2,0 BNP-utvecklingen i Sverige per capita 1950-2009. Fast pris, referensår 2000. 2010: 116,1

24 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalinkomst 1991 och 2009. Förändring i procent efter deciler. I 2009 års priser. Källa: SCB 2010, Hushållens ekonomi 2010

25 Inkomstspridning i Sverige 1975 – 2009. Ginikoefficient för disponibel inkomst per.k.e. inkl. kapitalvinst Källa: SCB 2011

26

27 Välfärdspolitikens betydelse för barns ekonomiska utsatthet Slutsats: Välfärdspolitiken gör skillnad Barnfattigdomen skulle varit tre gånger högre utan detta ”filter”, d.v.s. inte ca 8 - 15 % utan 25 – 35 % Men, hur har offentliga transfereringars fattigdomsbekämpande effekten utvecklats under senare år?

28 Tilltagande uppdelning Nivå 1: Mellan som arbetar och de som inte arbetar Nivå 2: Mellan försäkrade och oförsäkrade bland dem som inte arbetar

29 29 Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1995 – 2008.

30 30 Antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 år som försörjs på sociala ersättningar*. *=sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Andel, i %: 1990: 14,8 1994: 22,7 2010: 15,6

31 31 Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Tapio Salonen Professor i socialt arbete Malmö högskola

32 32 Den ekonomiska familjepolitiken Ca 70 miljarder kronor 2009. Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.

33 33 Metod och genomförande •Baseras på SCB:s årliga urvalsundersökning HEK (Hushållens ekonomi) •Utgår från disponibel inkomst per konsumtionsenhet •Inkomstfattigdom = Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten resp. år •Samma källor och beräkningssätt som i Socialförsäkringsrapport 2010:10

34 34 Den ekonomiska politikens andel av disponibel inkomst i olika hushållstyper 1998 – 2009.

35 35 Betydelse av familjepolitiska insatser 1998 – 2009.

36 36 Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken 1998-2009.

37 37 Betydelse av olika förmåner för den relativa fattigdomen 1998 – 2009.

38 38 Andel barnhushåll i relativ fattigdom med och utan ekonomisk familjepolitik 2000 och 2009.

39 39 Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och 2008.

40 40 Ekonomisk familjepolitisk fördelning efter deciler 2009.

41 41 Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr.

42 42 Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och 2008.

43 Barns rättigheter och föräldrars etablering – växande dilemma Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt: 1. Betoning på barns rättigheter här och nu från ”becoming” till ”being” 2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter

44 Selektiva Generella Reaktiva Proaktiva INSATSER MOT BARNFATTIGDOM

45 Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?

46 Slutsatser •Välfärdssystemens reversibilitet •Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande •Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper •Utmaningar för sammanhållningen


Ladda ner ppt "Hur förstå barnfattigdomen i det svenska överflödssamhället? Skyddsvärnets seminarium om barnfattigdom 13 december 2011 Folkets hus, Stockholm Tapio Salonen."

Liknande presentationer


Google-annonser