Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ett hållbart energisystem Energimyndigheten. Information och kommunikation Privat och offentlig samverkan Lokal, regional, nationell och internationell.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ett hållbart energisystem Energimyndigheten. Information och kommunikation Privat och offentlig samverkan Lokal, regional, nationell och internationell."— Presentationens avskrift:

1 Ett hållbart energisystem Energimyndigheten

2 Information och kommunikation Privat och offentlig samverkan Lokal, regional, nationell och internationell samverkan AnalysTeknikFrämjandeTillväxt Vision: Ett hållbart energisystem Energimyndighetens verksamhet

3

4

5

6 Mål rörande energianvändning i Sverige och EU Mål till 2020SverigeEU •Andel förnybar energi50%20% •Andel förnybar energi inom transporter10%10% •Energieffektivisering20%20% •Minskade utsläpp av växthusgaser40%20%

7 Grund för energieffektivisering •Det är lönsamt att energieffektivisera! •Minskad miljöpåverkan! Energieffektivisering = att med minskad energianvändning uppnå samma nytta eller att med samma energianvändning uppnå större nytta än tidigare.

8 Tre steg Steg 1 Minska energibehovet Steg 2 Maximera andelen förnybara bränslen Steg 3 Använd de fossila bränslena så effektivt som möjligt

9 Kunskap ”Det var mycket enklare och mycket lönsammare att minska på energiförbrukningen än vi trodde. En bättre arbetsmiljö fick vi på köpet”. Fredrik Blomberg, Ekenäs Mekaniska ” Vi hade ingen aning att det gick så mycket energi till belysningen. Den investering vi gjorde i ny modern belysning betalade sig på omkring 10 månader och då är det minskade kylbehovet inte inräknat”. Roger Berndtsson, kvalitets- och miljöchef CoffeQueen

10 Tillsynsvägledande myndighet - nytt stöd för energieffektivisering

11 Nytt uppdrag - tillsynsvägledning •Den nya Miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) ger Energimyndigheten ett tillsynsvägledande uppdrag: Statens energimyndighet ska ge tillsynsvägledning i frågor om verksamhetsutövares egenkontroll när det gäller hushållning med energi och användning av förnyelsebara energikällor. 3 kap 12§

12 Vad säger Miljöbalken? – Hänsynsreglerna ger svar •Kunskapskravet, 2 kap 2§ Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om verksamhetens energianvändning och vilka möjligheter som finns att begränsa denna, inklusive bästa möjliga teknik (BMT), oavsett storlek på företag eller energianvändning. •Bästa möjliga teknik, 2 kap 3§ Att använda bästa möjliga teknik för att producera så energieffektivt som möjligt innebär i praktiken att alla stödprocesser och tillverkningsprocesser ska bedrivas så effektivt som möjligt.

13 Vad säger Miljöbalken? – Hänsynsreglerna ger svar •Hushållningsprincipen, 2 kap 5§ Verksamhetsutövare har en skyldighet att hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Det är genomförandet av alla ekonomiskt rimliga och tekniskt möjliga åtgärder som gör att en verksamhet kan sägas uppfylla hushållningsprincipen. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan. •Rimlighetsavvägning, 2 kap 7§ Kraven i 2-5 gäller i den utsträckning det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Villkoren kan dock gå längre än vad som är lönsamt från rent företagsekonomiska synpunkter.

14 Energihushållning redan reglerat i tillståndet •Om frågan om energihushållning är prövad i tillståndet har tillståndet rättskraft och tillsynsmyndigheten kan inte ställa några ytterligare villkor utöver vad som framgår i tillståndet, 24 kap 1§ miljöbalken.

15 Egenkontroll Egenkontrollförordningen gäller för energianvändning. Ansvaret för att verksamheten arbetar med åtgärder för att uppfylla hushållningsprincipen ska t ex vara fastställt och fördelat. I övrigt är det i MB 26:19 som ansvaret för egenkontroll anges för alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Det är inte specifikt egenkontrollförordningen som anger att verksamhetsutövarna ska skaffa sig kunskap genom exempelvis energikartläggning utan hänsynsreglerna. Att verksamhetsutövarna ska bedriva egenkontroll inom energi och följa upp användningen följer av både 26:19 och hänsynsreglerna.

16 Transporter •Rörliga störningskällor (t ex fordon) omfattas i sig inte av bestämmelserna i miljöbalken utan ses som en del av huvudverksamheten, eller som s.k. följdverksamhet. •Krav kan ställas på transporter innanför verksamhetsområdet samt även på transporter till och från verksamheten i verksamhetens närområde. •Den bedömning som gjorts av transporter har visserligen i första hand gjorts utifrån utsläpps- eller lokaliseringssynpunkt – inte energihushållningssynpunkt. •Om det bedöms relevant och motiverat bör emellertid krav kunna ställas på transporter även med stöd av 2 kap 5§ MB.

17 Vägledande rättspraxis – vad kan vi luta oss mot? •Ingen domar rörande operativ energitillsyn. •Den praxis som finns gäller hur man bedömt kraven vid tillståndsgivning. Frågan regleras i det enskilda fallet. •Två typer av krav inom ramen för tillståndsprocessen – regelbunden översyn av energianvändningen eller godkännande av en ”ögonblicksbild”. •Energihushållning bedrivs bäst genom att kontinuerligt i driften av anläggningarna succesivt förbättra hushållningen genom flera åtgärder. Vägledande dom MÖD 2009:17 beträffande Scania.

18 Utgångspunkter för EM:s tillsynsvägledning •Målet om 20% energieffektivisering till år 2020 •Om en energieffektiviseringsåtgärd inte anses vara orimlig ur något avseende kan tillsynsmyndigheten kräva att den genomförs. •Energihushållning bedrivs bäst genom energikartläggning, analyser och åtgärdsplaner samt löpande genomföra åtgärder. •Energitillsyn – en del av den ordinarie tillsynen. •Alla verksamhetsutövare berörs av kravet på energihushållning. Klassningen A, B och C har inte i första hand energianvändningen som grund utan de mer traditionella miljöaspekterna.

19 Utformningen av energitillsyn Energikartläggning Uppfyller kunskapskravet Analys Åtgärdsplan Uppfyller hushållnings- principen genom att genomföra åtgärder. Tillsyn genom kontrollfrågor

20 Verksamhetsutövarnas ansvar •Skaffa kunskap om energianvändningen – kartläggning •Identifiera möjliga åtgärder – analys och plan. Ska visa vad som är möjligt att göra i alla delar av verksamhet, och vad som inte är det och varför. •Fortlöpande genomföra rimliga åtgärder •Det är genom kartläggningen som kunskapskravet uppfylls och det faktiska genomförandet av åtgärder som kravet på energihushållning uppfylls.

21 Tillsynens uppgift •Inte nödvändigtvis begära in energikartläggningar. •Fokusera på åtgärdsplanerna. Vi vill att åtgärder faktisk genomförs. •Bedömning sker genom kontrollfrågor

22 Kontrollfrågor har använts inom PFE •Har bruttotillförd energi, försäljning och nettotillförd energi uppdelat på el, energiprodukter och värme redovisats? •Har slutanvändning av energi i utrustningar, produktionsavsnitt m.m. kartlagts? •Har separata energibalanser för nettotillförd energi tagits fram för utrustning som använder en betydande andel av ett energislag? •Har en kartläggning gjorts som beskriver energiflöden mellan olika delar/enheter i anläggningen? •Har hänsyn tagits till väsentliga variationer i energianvändningen? •Har analys genomförts av hur företagets produktionsprocesser inklusive hjälpsystem kan samverka i energieffektiviserande syfte? •Har planerade förhållanden på kort och lång sikt beaktats, som kan påverka identifieringen av potential och åtgärder för energieffektiviseringen?

23 Vad är rimliga åtgärder? •Kostnad ska vägas mot nytta. •Nytta = värdet av minskad energiförbrukning + värdet av minskade utsläpp. •Åtgärden är i regel rimlig om den betalar sig inom dess tekniska livslängd. MÖD 2008:23; Mondi Dynäs AB. •Räntekostnad? Dom om LKAB från år 2000 säger 6%. •En åtgärd kan vara rimlig även om den inte betalar sig inom den tekniska livslängden. Samhällsekonomisk nytta. (Mondi Dynäs) (Miljöaktuellt nr )

24 Vad görs inom tillsynsvägledningen? •Idag generell vägledning, men steg tas mot mer detaljerad vägledning. •Arbete tillsammans Länsstyrelserna i Dalarna, Skåne, Västra Götaland och Jönköping samt Naturvårdsverket. •Förtydliga verksamhetsutövarnas skyldigheter enligt miljöbalken samt vilka krav som går att ställa. Trycksaker på gång om detta. •Fokus på åtgärdsplaner och kontrollfrågor istället för att begära in energikartläggningar. Vägledning/trycksaker ska tas fram. •På sikt nationella projekt, utbildningar och nyckeltal. •Hur arbeta med uppföljning och utvärdering?

25 Insatser som angränsar till tillsynen •Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE. •Stöd till energikartläggning. •Energi- och klimatrådgivare och energikontor. •Övrigt

26 Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE

27 Kort om PFE  Syftet är att uppnå ökad energieffektivitet i industrin  5-årigt frivilligt program - skattereduktion 0,5 öre/kWh  Motkrav: - energikartläggning - energiledningssystem - eleffektiviserande åtgärder - rutiner för projektering och inköp  Energimyndigheten: Koordinering och tillsyn

28 Resultat för 100 företag •Eleffektivisering 1,45 TWh •1247 st eleffektiviseringsåtgärder •Frivillig redovisning av åtgärder som rör övrig effektivisering och ökad elgenerering: Ex Ökad elproduktion 1TWh/år •Egenproducerad el: 6 TWh/år (20%) •Eleffektivisering 1,45 TWh •1247 st eleffektiviseringsåtgärder •Frivillig redovisning av åtgärder som rör övrig effektivisering och ökad elgenerering: Ex Ökad elproduktion 1TWh/år •Egenproducerad el: 6 TWh/år (20%)

29 SMF, energiintensiv industri, icke PFE •Ingen har ELS (?). Har viss energiteknisk kompetens för processerna men ofta inte för hjälpsystemen. •Företagen saknar ansvariga för effektiviseringsarbetet, har ibland organisation för arbete och kommunikation genom MLS men ej specifikt för energi. Saknar ofta tid, ork, kunskap och ibland motivation för att arbeta med energieffektivisering •Betydelsefull för att nå klimatmålet genom aktiviteter för energieffektivisering, konvertering, tillvaratagande av energi för elgenerering, värme. Viktigt näringspolitiskt mål och gruppen är utpekad av regeringen. •Ingen har ELS (?). Har viss energiteknisk kompetens för processerna men ofta inte för hjälpsystemen. •Företagen saknar ansvariga för effektiviseringsarbetet, har ibland organisation för arbete och kommunikation genom MLS men ej specifikt för energi. Saknar ofta tid, ork, kunskap och ibland motivation för att arbeta med energieffektivisering •Betydelsefull för att nå klimatmålet genom aktiviteter för energieffektivisering, konvertering, tillvaratagande av energi för elgenerering, värme. Viktigt näringspolitiskt mål och gruppen är utpekad av regeringen.

30 Stöd till energikartläggning - Energikartläggningscheckar

31 Detaljer om stödet •Kvalgräns: 500 MWh/år eller 100 djurenheter •ej PFE, •ej energideklareringsskyldig, •ej annan finans •50 % av kostnaderna för energikartläggning (även interna kostnader) •Högst kronor

32 Motkrav: Kartläggning,åtgärdsförslag och rapport av åtgärder •Tillförsel och användning (totalt) •Uppdelning i energislag, MWh/år, kr/år •Fördelning per anläggningsdel •Åtgärdsförslag –Process –Hjälputrustning –Kringutrustning –Övrigt branschspecifikt •Rapport efter 2 år •Tillförsel och användning (totalt) •Uppdelning i energislag, MWh/år, kr/år •Fördelning per anläggningsdel •Åtgärdsförslag –Process –Hjälputrustning –Kringutrustning –Övrigt branschspecifikt •Rapport efter 2 år

33 Energi- och klimatrådgivare och energikontor

34 Energi- och klimatrådgivare (EKR) •Finns i varje kommun. En del har flera kommuner. •Ger opartiska och kostnadsfria råd till hushåll, företag och organisationer. •Ska ge information och råd om energi, klimat och transporter. Inte indirekt energi, t ex mat. •Anställs av kommunerna. Bidrag från EM motsvarande en halvtidstjänst. •EM bistår med informationsmaterial och utbildningar. •Kraftsamling – årlig konferens för EKR och EK. •Finns i varje kommun. En del har flera kommuner. •Ger opartiska och kostnadsfria råd till hushåll, företag och organisationer. •Ska ge information och råd om energi, klimat och transporter. Inte indirekt energi, t ex mat. •Anställs av kommunerna. Bidrag från EM motsvarande en halvtidstjänst. •EM bistår med informationsmaterial och utbildningar. •Kraftsamling – årlig konferens för EKR och EK.

35 Regionala energikontor (EK) •Idag finns det 12 energikontor. Täcker nästan hela Sverige. •Har börjat som projekt med stöd från EU. Idag står EM, länsstyrelser, landsting, kommunalförbund, kommuner och näringsliv bakom energikontoren. •Ska samordna EKR och fungera som regional energiaktör. •Samordnas genom Föreningen Sveriges Regionala Energikontor, fsek.se. •Idag finns det 12 energikontor. Täcker nästan hela Sverige. •Har börjat som projekt med stöd från EU. Idag står EM, länsstyrelser, landsting, kommunalförbund, kommuner och näringsliv bakom energikontoren. •Ska samordna EKR och fungera som regional energiaktör. •Samordnas genom Föreningen Sveriges Regionala Energikontor, fsek.se.

36 Övrigt •Nätverk för sågindustrin, gruv- och stålindustrin, aluminiumindustrin och tillverkningsindustrin. •Uthållig kommun •Energieffektiviseringsstödet – kommuner och landsting •Tester •Ecodesign och energimärkning •Läs mer på energimyndigheten.se •Nätverk för sågindustrin, gruv- och stålindustrin, aluminiumindustrin och tillverkningsindustrin. •Uthållig kommun •Energieffektiviseringsstödet – kommuner och landsting •Tester •Ecodesign och energimärkning •Läs mer på energimyndigheten.se

37 Vill du veta mer? Kontakta oss! Industri – PFE och andra industriella nätverk Lokalt och regionalt arbete Tillsynsvägledande myndighet Energikartläggningscheckar Uthållig kommun – näringsliv

38 Tack! Magnus Sjöström


Ladda ner ppt "Ett hållbart energisystem Energimyndigheten. Information och kommunikation Privat och offentlig samverkan Lokal, regional, nationell och internationell."

Liknande presentationer


Google-annonser