Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet Gert Andersson Neurofysiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet Gert Andersson Neurofysiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund."— Presentationens avskrift:

1 Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet Gert Andersson Neurofysiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

2 Vad är spasticitet? Axplock ur litteraturen:  Hyperreflexi  Hypertoni – rigiditet  Inskränkt ROM (Range Of Movement)  Kontraktur  Kokontraktion  Spasmer  Klonus

3 Spasticity ”Spasticity is a motor disorder characterized by a velocity-dependent increase in tonic stretch reflexes (muscle tone) with exaggerated tendon jerks, resulting from hyperexcitability of the stretch reflex, as one component of the upper motor neurone syndrome”. Lance, 1980

4 Spasticity … ”… disordered sensorimotor control, resulting from an upper motor neurone lesion, presenting as intermittent or sustained involuntary activation of muscles.” (SPASM group 2005)

5 Upper Motor Neurone Syndrome Negativa tecken (= minskad funktion i cortikospinala bansystemet)  Svaghet  Uttröttbarhet  Förlust av selektiv kontroll av muskler (=massaktivering, kokontraktion)

6 Upper Motor Neurone Syndrome Positiva tecken (= minskad kontroll av spinala funktioner, ”release”)  Spasticitet  Spasticitet  Hastighetsberoende tonusökning  Ökad sträckreflex  Klonus  Övriga hyperreflexier  Cutana (bortdragnings-) reflexer  Flexor- och extensorspasmer  Autonoma reflexer  Babinskis tecken

7 Upper Motor Neurone Syndrome Sekundära förändringar i muskulatur  Styvhet  Kontraktur  Fibros  Atrofi

8 Klinisk bild beroende av skadans  Tidpunkt  Duration  Lokalisation/Nivå  Storlek

9 Sträckreflexen

10 Tonisk sträckreflex NormalSpastisk

11 Muskeltonus Den kraft med vilken muskeln motverkar en förlängning, dvs styvhet

12 Muskeltonus, komponenter  Muskelns viskoelastiska egenskaper  Neuronal aktivitet

13 Viskoelastiska egenskaper Aktiv, neuronal komponent Passiva, mekaniska egenskaper

14 Muskeltonus och stabilisering Reciprok inhibition Kokontraktion

15 Tonusreglerande strukturer i hjärnstammen

16 Tonusreglering Cortex Pontina retikulära formationen Medullära retikulära formationen + _ Laterala reticulospinala bananMediala reticulospinala banan Spinala motorneuron och reflexkretsar + (-)

17 Kan man mäta/måle spasticitet?  Ja  Men…  Olika forskare mäter olika saker och kommer till olika slutsatser  Därför…  Beskriv vilken aspekt av spasticitet du mäter!

18 Kliniska metoder  Ashworth  Tardieu  Sträckreflexer  Range of motion (ROM)  Aktiva rörelser  Passiva rörelser

19 + -  Enkla, kan utföras på mottagningsrummet  Subjektiva  Ej reliabilitets- och validitets- testade  Passiva test mäter ej funktion!

20 Laboratoriemetoder  H-reflex  Wartenbergs pendeltest  Gånganalys Mäter ej alltid patientens svårigheter utan försöker analysera bakomliggande mekanismer, således snarare forskningsinstrument än kliniskt redskap

21 H-reflex  Mäter den centrala omkopplingen i sträckreflexen, excitabilitet i motorneuron och interneuron  Ger möjlighet att studera bl a  Reciprok inhibition  Presynaptisk inhibition  Recurrent inhibition

22 Gånganalys - klinisk Gångförmåga? Med eller utan hjälpmedel? Gångsträcka? SteglängdGånghastighet Plant underlag - trappa

23 Gånganalys - laboratorium  Mätning av ledvinklar och yt-EMG  Analys av olika komponenter:  Pares  Spasticitet  Kokontraktion  Icke-neuronala faktorer

24 Wartenbergs pendeltest

25 Pendeltest - CP

26 Inhibitoriska mekanismer  Presynaptisk inhibition  Recurrent inhibition (Renshaw)  Ia-medierad reciprok inhibition  Ib- (autogenetisk) inhibition

27 Presynaptisk inhibition  Ia Minskar vid spasticitet vilket bidrar till ökade reflexer

28 Recurrent inhibition  Renshaw cell

29 Recurrent inhibition

30 Recurrent inhibition ”växellåda” (gear box) Synaptiskt inflöde Utflöde till motor- neuron Ökad recurrent inhibition (Lägre växel) Minskad recurrent inhibition (Högre växel)

31 Reciprok inhibition   Ia Agonist Antagonist Minskad reciprok inhibition ger ökad kokontraktion Sämre kraft och sämre precision

32 Att utföra en rörelse vid spasticitet är som att köra en bil i tvåans växel utan möjlighet att växla upp eller ned och med bromspedalen ständigt nedryckt


Ladda ner ppt "Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet Gert Andersson Neurofysiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund."

Liknande presentationer


Google-annonser