Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström Leg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström Leg."— Presentationens avskrift:

1 Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström Leg. ortopedingenjör Leg. sjukgymnast, med.dr. Institutionen för kvinnors och barns hälsa

2 Mitt mål: Att göra en deskriptiv studie av gången hos barn med AMC som hade involvering av nedre extremiteterna

3 Kontrakturer • congenitala kontrakturer, ex PEVA • multipla congenitala kontrakturer, AMC

4 Förekomst mellan 1/3000 – 1/5100 nyfödda AMC definieras som kontrakturer i minst två leder i flera kroppsdelar vid födelsen (Hall 1997) Bakgrund I Sverige föds 5 barn/år Det finns 350 personer med AMC i Sverige

5 Sällsynta diagnoser Ett tillstånd som finns hos högst 100 personer / miljon invånare

6 ”The Club Foot” Målning av Ribera 1642 Louvren

7 Orsak till stor del okänd antas vara multifaktoriell Minskade aktiva fosterrörelser - Förändringar i nervsystemet, muskelstrukturen eller bindväven - Försämrad cirkulation - Sjukdom hos modern Korrelation mellan tidigt inträde av fetal akinesi och hur svåra kontrakturerna blir (Hall 1997)

8 Klassifikation: Grupp 1 i huvudsak armar och ben; ex amyoplasi och distal arthrogryposis typ1 Grupp 2 armar och ben tillsammans med andra kroppsorgan; ex Larsens syndrom och multipelt Pterygium syndrom Grupp 3 armar och ben samt skada i centrala nervsystemet (hög dödlighet i nyföddhetsperioden) (Hall 1997)

9 Ortoser används för att uppnå eller underlätta gångförmåga beroende på kontrakturer och muskelsvaghet (Staheli 1998, Hoffer et al1983) En artikel från 1977, ett försök att beskriva ortoserna till denna grupp (Florence 1977)

10 Ingen studie har dock hittats som studerat hur barnen går barfota och om någon effekt kan ses med gående med ortoser Med avseende på barn med AMC har 4 barn ingått i en studie som jämfört två olika ortostyper (Bartonek et al 2007)

11 Syftet med denna studie var därför att jämföra gångmönstret barfota och med ortoser hos barn och ungdomar med AMC

12 Träffade 17 barn med AMC som hade involvering av nedre extremiteterna och hade funktionell gångförmåga, ålder 4-18 år, 14 barn använde ortoser för gåendet Av dessa 14 barn kunde 8 barn även gå utan ortos Magisterstudie: 6 barn som gick med ortos och var villiga att gå även utan ortos

13 Deltagare och metod: • 6 barn (3 pojkar och 3 flickor) • medelålder 9.6 år (±4.76) • ortoser • förekomst av ortopedisk kirurgi • klinisk undersökning (ledrörlighet, muskelstyrka och deformiteter) • funktionell gångförmåga (mod. metod av Hoffers indelning) • frågeformulär • 3-D gånganalys

14 DeltagareKönÅlder (år)Längd (m)Vikt (kg)OrtosOrtopedisk kirurgi 1Pojke AFO- 2Flicka KAFO- 3Flicka AFOFot unilat, höft bilat 4Pojke AFOFot bilat 5Flicka AFOFot bilat 6Pojke AFOFot bilat Deltagare

15 Ledrörlighet vä/hö (°)Muskelstyrka vä/hö Knä extension¹ Fot dorsal- flexion² Fot plantar- flexion Knä flexion Fot dorsal- flexion Fot plantar- flexion 1+15/+10-15/-2015/202-3/2-30³/30/3 2+20/+200/1025/254/54/44/5 3+15/+150/025/254/4 3/ /+1015/200/04/4 3/3 5-10/+10-20/520/204/4+0/4-/3-4 60/0-20/020/05/54/4 ¹ (-)= inskränkt rörlighet från neutral ledposition, (+)= hyperextension, ² mätt med rak knäled, fotled (–)= inskränkt rörlighet från neutral ledposition, ³spasticitet. Klinisk undersökning

16 Ortoser 5 barn hade AFO varav • 1 oledad • 2 ledade • 2 karbonfjäder ”Spring” 1 barn hade KAFO med karbonfjäder ”Spring”

17 Gånganalys 3-D Vicon Motion Systems Helkroppsmodell (34 markörer) Nedre extremiteter beräknades enligt Newingtons modell (Davis et al 1991) Övre kropp beräknades som thorax, överarm, underarm, hand och huvud enligt Plug In Gait, Vicon

18 Dataanalys Kinematiska variabler som analyserades: Sagitalplan: Bålen och bäckenets lutning ant/post Höft- och knäledens flexion/extension Fotledens dorsal och plantarflexion Frontalplan: Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add Transversalplan: Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation

19 Dataanalys Kinematiska variabler som analyserades: Sagitalplan: Bålen och bäckenets lutning ant/post Höft- och knäledens flexion/extension Fotledens dorsal och plantarflexion Frontalplan: Bålens sidolutning, bäckenelevation, höftens abd/add Transversalplan: Bålens, bäckenets, höftens och fotens rotation Tid och distansparametrar: Stegfrekvens, gånghastighet, steglängd, dubbelsteglängd samt dubbel stödfas

20 Statistisk analys Tvåvägs ANOVA (SPSS Version 16.0) användes för att analysera skillnad mellan • höger och vänster ben • gång barfota och med ortos Signifikansnivå p≤ 0.05

21 Resultat: Signifikant skillnad i höftledens rörelseomfång p=0.026 Barfota 43.88° (±10.44) Med ortos 45.14° (±8.34) Ökningen dock ej klinisk relevant

22 Signifikant skillnad i dubbel stödfas p=0.021 Barfota (±0.047) sek Med ortos (±0.036) sek Ej klinisk relevant skillnad

23 Förbättringar kunde dock ses på individnivå vid gång med ortos vid jämförelse med gång barfota

24

25

26 – utan ortos -- med ortos

27

28

29 – utan ortos -- med ortos

30 Förbättringar med ortos: • stegfrekvens minskade hos alla deltagare • steglängd och dubbelsteglängd ökade hos alla deltagare Gånghastighet • ökade hos tre deltagare • oförändrad hos en deltagare • minskade hos två deltagare

31 Begränsningar • få deltagare • ortosens konstruktion tas ej med • heterogen grupp • gånganalys som instrument ej tillräckligt känslig • laboratoriemiljö med kort gångsträcka • behövs kompletterande instrument

32 Konklusion Grupp Små skillnader kunde ses i gångmönster, dock ej av klinisk relevans Individ Kontroll av knä översträckning i stödfas Förbättrad knä extension i stödfas Förbättrad stegavveckling Alla deltagare var funktionella gångare i vardagen Alla utom en deltagare använde sina ortoser under hela dagen Andra kompletterande instrument som mäter ortosens nytta

33 Ortosers olika uppgifter •Stabilisera leder •Begränsa ledrörelse •Förbättra funktion •Förenkla kontrollen över kroppens leder •Utöva viss töjning på muskler •Förebygga utveckling av ledkontrakturer till en viss del korrigera felställningar •Skydda instabila leder Bartonek och Eriksson 2005

34 Tack


Ladda ner ppt "Jämförelse av gångmönster barfota och med ortos hos barn med Arthrogryposis Multiplex Congenita Marie Eriksson Handledare: Åsa Bartonek, Eva Broström Leg."

Liknande presentationer


Google-annonser