Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

IP: … En ’stor chef’ kom till mig en dag (bra rykten sprider sig fort på det stället). Han sa: ’Enes, du är mycket efterfrågad, hur många män har Du?’

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "IP: … En ’stor chef’ kom till mig en dag (bra rykten sprider sig fort på det stället). Han sa: ’Enes, du är mycket efterfrågad, hur många män har Du?’"— Presentationens avskrift:

1 IP: … En ’stor chef’ kom till mig en dag (bra rykten sprider sig fort på det stället). Han sa: ’Enes, du är mycket efterfrågad, hur många män har Du?’ Jag sa att jag hade tio fast jag hade bara en. Vad skulle jag göra? Jag var tvungen att ljuga lite för att få jobbet! Och det var mitt första jobb som jag kunde avtala och få en fast summa på för. Vi skulle röja asbest. Och jag sålde det direkt till min kompis Ivan. ZS: Vänta nu, är det inte farligt med asbest? IP: O ja! Och jag hade varken utrustning eller utbildning för det. Det krävs utbildning för att kunna jobba med asbest. Men jag kände en som hade tillstånd att jobba med asbest och sålde jobbet till honom. Och den personen utförde jobbet och fick betalt av mig. Men i det här fallet ringde jag först till ett svenskt företag som specialiserat sig på arbeten med asbest. Jag sa att var en kund som ville köpa ett jobb med ungefär samma omfattning – bara för att luska ut vilket pris jag kunde begära. Kan man inte erbjuda rätt pris i det här jobbet så är det kört för en. Och jag erbjöd dem 85 kr per kvm utan container plus priset för containern. Jag ville ligga lägre i pris än det svenska företaget. Och så fick jag jobbet, sålde det till Ivan för 40 kr, han i sin tur sålde det till en Bulgar för 20 kr. Just då hade Bulgaren startat eget och han hade även tillstånd för asbesthantering. På så sätt gick vi alla plus. Jag lurade Ivan och han lurade Bulgaren. Bulgaren i sin tur brydde sig inte om någonting. Han bara körde, utan munskydd, utan någonting, förstår du... Och då fick jag skitmycket pengar. Det fanns gott om jobb då också... Informell ekonomi

2 ”all income-earning activities that are not regulated by the state in social environments where similar activities are regulated” (Castells & Portes, 1989, p. 12) ”By definition, informal economc activities bypass existing lows and the regulatory agences of the state. (Portes, 1994) Informell ekonomi

3 Commoditas/tatis – vara Dekomodifiering – process som i allt store utsträckning garanterar välfärd till medborgarna, oavsett marknads värde av deras arbete (Esping-Andersen, 1990); Rekomodifiering – motsatt process;

4 Informell ekonomi Fordism – standardiserad massproduktion i stora företag, mass konsumption, piramidal (birokratisk) organisation, Välfärd staten. Post-Fordism – flexibilitet, nätverk, statens roll???

5 Claus Offes modell Välfärdsstatens kontradiktion Tre subsystem och deras inbördes relationer Kapital (Ekonomisk System) Stat (Politisk – - administrativ System ) Organiserade arbete/ medborgare (Normativ- legitimerings System) Reglering servis Skattetillförsel Välfärd servis Masslojalitet Claus Offe, Intern/extern arbetsmarknad

6 Välfärdsstatens omvandling Den traditionella välfärdsstatens viktigaste karaktärsdrag kan sammanfattas i fyra punkter: 1.Det finns en strävan att säkerställa full sysselsättning inom en relativt sluten nationell marknad, och att söka kontroll över efterfrågan på marknaden. 2.Denna stat har som mål att genom kollektiv förhandling tillförsäkra och stimulera masskonsumtion, samt att utvidga välfärdsrättigheterna för alla medborgare. 3.Staten har den nationella nivån som primär skala för sin ekonomiska och sociala politik. 4.Staten och marknaden utgör tillsammans en form av blandekonomi (mixed economy) där det åligger staten att kompensera för eventuella marknadsmisslyckanden.

7 Välfärdsstatens omvandling Välfärdstaten efter ombildning 1.Istället för full sysselsättning strävar den nya staten efter att promovera ständig innovation och flexibilitet inom relativt öppna ekonomier. 2.Underordnas socialpolitiken den ekonomiska politiken och därmed kommer medborgares och anställdas individuella behov i andra hand. 3.Denna modell är postnationell i den mån som andra skalor än den nationella tillmäts större vikt, vilket gör att nationella territorier minskar i betydelse som mål för ekonomisk och social politik. 4.Staten bär allt mindre ansvar för dem som drabbas av marknadsmisslyckande, samtidigt som kompensation i utomstatliga former istället blir allt mer dominant.

8 Informalisering uppifrån - kapitalets anpassning •Interna arbetsmarknadens kris •Diskursiv maktkamp •Arbetets rekomodifiering

9 Trender inom det ekonomiska systemet Arbetets natur i förändring: •Större “arbetsplatsautonomi”; •Horisontal organisation istället för piramidal; •Betalning är mer relaterade till resultat än till arbetsmetoder; •Allt fler arbetstagare få sådana arbetsvillkor som inte skiljer sig särskild mycket från egenföretagarens. Ökande mångfald när det gäller anställningsformer: •Traditionell anställningskontrakt; •Nya kontraktsformer (praktikanställning, tidsbegränsade anställning, projekt anställning); •Egen företagande. Supiot, A. (2001).

10 Flexibilitetsdiskurs At ha flexibilitet – at vara flexibel (Bekkengen, 1999; Sturesson, 2005) •”flexibel arbetsmarknads” diskurs (arbetsmarknader måste vara flexibla och avreglerade, för att företagen ska kunna klara sig på den internationella marknaden) •”flexibel företags” diskurs (företagen måste vara flexibla när det gäller interna organisations- och arbetskraftsfrågor) •”flexibel arbetare” diskurs (arbetare måste vara flexibla, mångkvalificerade, och beredda för förändringar) Arbetsgivare/organisation ska ha flexibiliteten, medan arbetstagare förväntas vara flexibel Sruresson, 2005

11 Decline of the welfare state? Flexploatation - anti-worker aspects of flexibility Anne Gray, 1998.

12 Informalisering uppifrån – statens anpassning •Flexecurity •Gamla (välfärds) ideologi och nya (anti- worker) arbetsmarknads- och socialpolitik •Selektivt förhållningssätt gentemot olika ekonomiska aktörer; •Öppen inblandning i informell ekonomi. Flexploatering (Anti-worker-policylinjer)

13 Decline of the welfare state? Flexsecurity •Beyond the dilemma between labor flexibility and the security; •Making flexible forms of work compatible with guarantees of social protection; Wilthagen, 1998.

14 Trender inom det ekonomiska systemet informalisering Sassen, S. (1997)

15 Välfärd samhället Trender inom det ekonomiska systemet Extremt rika Extremt fatiga rekomodifiering dekomodifiering rekomodifiering

16 Informalisering underifrån Svagaste individer och samhällsgrupper: låginkomsttagare och lågutbildade, småföretagare verksamma inom arbets- och konkurrenskraftiga marknader, kvinnor, invandrare osv. Informalisering uppifrån Informalisering underifrån exploatering överlevnadsstrategier

17 Informell ekonomi Gamla regleringsrammar – nya ekonomiska trender Dekomodifierings krafter – rekomodifierings krafter

18 Informell ekonomi Concept became institutionalized within the ILO (International Labour Office) •Low entry barriers in terms of skill, capital and organization; •Family ownership of enterprises; •Small scale of operation; •Labor intensive production with outdated technology; •Unregulated and competitive markets; •Low level of productivity; •Low capacity for accumulation; Informalisering som resultat av en “multipla oförmåga”: •Oförmåga att åstadkomma fullständig modernisering; •Oförmåga att stoppa okontrollerad migration från landsbygd till städer; •Oförmåga att implementera allmänt utbildningssystem; •Oförmåga att skapa tillräckligt med formella jobb; Sassen, 1997

19 Decline of the welfare state? Offshore economy; Private economy; Anti-economy. Cameroon & Palan, 2993

20 Advanced marginality Increasing number af urban areas caracterised by extrem poverty, ethnoracial division and public violance. Six features of advanced marginality: 1.Erosion of all forms of social (welfare) security: labor market security, income security, employment security. 2.Asymetric relations between macro-economic trends and economic trends on neighbourhood level – ”jobless growth” 3.Teritorial fixation and stigmatizatiojn; 4.Territorial alienation, or loss of locale that marginalized urban populations identify with and feel secure in. 5.Loss of hinterland, or loss of local helping network; 6.Symbolic and social fragmentation or class decomposition.


Ladda ner ppt "IP: … En ’stor chef’ kom till mig en dag (bra rykten sprider sig fort på det stället). Han sa: ’Enes, du är mycket efterfrågad, hur många män har Du?’"

Liknande presentationer


Google-annonser