Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

24.5.2011 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen1 Å ta opp Uroen – utbildning av utbildare Kristiansand den 24 maj 2011 Fördjupande teori Tom Erik Arnkil.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "24.5.2011 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen1 Å ta opp Uroen – utbildning av utbildare Kristiansand den 24 maj 2011 Fördjupande teori Tom Erik Arnkil."— Presentationens avskrift:

1 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen1 Å ta opp Uroen – utbildning av utbildare Kristiansand den 24 maj 2011 Fördjupande teori Tom Erik Arnkil

2 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen2 En enkel kärna: • När du känner oro, ta upp den, men gör det så att det blir möjligt att fortsätta - att fortsätta dialogen, att fortsätta hjälpa Det här är “allt” kursen i att ta upp oron handlar om • Men varför behöver vi kurser för att göra en så enkel sak?

3 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen3 Målet är att uppmuntra och ge stöd till professionella att föra dialog Främja dialogism (vara lyhörd, subjektiva synpunkter berikar, hitta sätt att fortsätta …genom att lära ut metoder och tekniker för att ta upp sin oro på ett lagom annorlunda sätt. Dessa metoder är samtidigt konkreta som de flödar av teori “abstrakt” teori utan verktyg ”rena" tekniker utan vidare vyer

4 Dialog är att orientera mot responser, lyhördhet (Bakhtin 1981, 1986): • “För världen (och följaktligen också för varje människa) finns det ingenting så hemskt som att inte få gensvar” • “Att bli hörd är i sig redan en dialogisk relation” • Monolog: begränsade, finita yttranden Dialog: ord har inte fasta betydelser. I dialoger bildas ett gemensamt språkområde • Det uppstår nya betydelser • Dialog är att tänka tillsammans

5 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen5 Lagom annorlunda Gå (’helt och hållet') upp i klienten “Mer av det samma": Den professionella och klienten har liknande interaktions- mönster Det stöd som erbjuds är en upprepning av tidigare stöd Handla annorlunda Tvinga på ett annat synsätt Intressenterna förstår inte varandra; föreslagna åtgärder är hotfullt olika; det stöd som erbjuds ät alltför annorlunda Lagom annorlunda Inled dialog: ta upp oron; hitta och experimentera med nya angreppssätt

6 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen6 Varför tvekar professionella att ta upp sin oro? (1) Låt oss respektera den speciella kunskap människor får inne i relationer (Shotter: Knowing from within) och (2) låt oss påminna oss om att vårt sätt att orientera oss är subjektivt (Vi lever oss in i olika konsekvenser, intuition), och (3) låt oss också anlägga några centrala dynamiska synpunkter på professionella relationer (Empati, identifikation, isomorfa mönster) och (4) låt oss därtill reflektera över de spänningar som kan förekomma mellan professionella med stödjande och kontrollerande uppgifter. “Jag föredrar att vara till stöd och lämnar gärna kontrollen till dem vars jobb det är” …. och kanske vi då kan börja förstå att det händer en mängd saker före, medan och efter det att vi tar upp vår oro

7 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen7 (1) Den speciella kunskap människor får inne i relationer John Shotter (1993): Tre sorters kunskap - kunskap om vad (saker etc. är - via begrepp etc) - kunskap om hur (uppfylla målsättningar; operationell kunskap) - inre kunskap sprungen ur relationer (hurudana våra relationer är) Den tredje sortens kunskap är unik: den kan inte läras ut - den kan inte ens uttryckas i någon betydande utsträckning. Ändå vet vi i våra relationer hurudana de är - och vi kan förutsäga vad som är lämpligt i dem.

8 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen8 Aristoteles hälsningar till Å ta opp Uroen-folket i Kristiansand Aristotle, Nicomachean Ethics:  epistēmē (vetenskaplig kunskap)  tekhnē (färdighet) och  fronēsis (praktisk visdom). Fronesis betyder förmågan att - i praktiska situationer - fatta beslut som är bra för människan. Det finns många olika slags situationer. Phronesis kräver erfarenhet.

9 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen9 "Tyst kunskap", tacit knowledge • Michel Polanyi (1974) talade redan på 50-talet för att “vi vet mer än vi kan uttrycka”. Vi har kunskap inom vår kultur - också i enlighet med våra fördomar. • Pierre Bourdieu (1983): Vi orienterar oss utgående från vår läggning och livsstil ("habitus"); Vi “vet” vad som är lämpligt i vår kultur. • C.f. Renato Rosaldo (1989): det är i grunden omöjligt att lära sig förstå andra kulturer - men i “kulturella gränsområden” lär vi oss en massa om vår egen kultur. • Med andra ord: Vi söker oss fram, känner oss för på vårt aktivitetsfält - vi vet mycket mer än vi kan uttrycka (eller vet att vi vet).

10 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen10 (2) Subjektiva sätt att orientera sig • I likhet med alla andra människor är en professionell hjälpare subjektiv i sitt sätt att se och han betraktar också saker och ting i relation till vad han själv gör, håller på med. • Enligt Pjotr Ya Gal'perin (1969)betraktar människor inte världen som ett system av partiklar i interaktion utan som möjliga fält för deras egna handlingar (potential fields of their own actions) - och denna subjektivitet är nödvändig för att det skall bli begripligt • Du som subjekt använder dig av kognitiva, emotionella och moraliska sätt att orientera dig genom att konstant - och tyst - förutsäga vad som kommer att hända dig härnäst i ditt handlingsfält av möjligheter.

11 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen11 Kognitiv, emotionell och moralisk orientering i interaktion Kognitiva sätt att förhålla sig: från observation till slutsatser, jag använder migi av tillgänglig begreppsapparat Emotionella sätt: vad betyder det här för mig, tycker jag om det eller inte Moraliska sätt: omedelbar “bedömning” av hur starkt bindande något är ; är det/var det rätt av mig att göra så, ställer det här krav på mig?; är det OK att agera/att låta bli. Att omedelbart ta hänsyn till tillgängliga moraliska koder. Varje uppsättning av förhållningssätt är oumbärlig, men inget av sätten fungerar i isolering.  Kognitioner är alltid färgade av emotioner och moraliska bedömningar  emotioner är alltid färgade av kognitiva övervägandern och moralisk bedömning  moralisk bedömning är alltid färgad av kognitiva överväganden och emotionell begrundan.

12 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen12 ”Att känna sig in i" situationer • Att orientera sig emotionellt går snabbt. (Larry Hirschhorn (1988): Du får en “känsla” för en situation innan du ens har börjat analysera varför du känt så. • Gal'perin: I betydelsefulla situationer använder du allt du kan för att lura ut vad situationen betyder för dig - du använder dig av varenda liten detalj (Har du någonsin varit svartsjuk?) • Emotioner är sanna (om du känner dig på ett visst sätt, gör du det faktiskt)), men DE talar inte alltid sanning - eftersom emotioner också är projektioner.

13 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen13 (3) Dynamiken i professionella relationer • Empati är absolut nödvändig för mänsklig förståelse • Vi kan känna hur andra känner. Empati betyder att vi “tar in” den andra personens känslor. Emotioner “smittar” (’kan fångars/kan överföras'): Vår kropp imiterar/reproducerar vad den Andras kropp gör (gester, stämbandens rörelser etc). Utan detta skulle vi inte kunna förstå varandra. (Surakka 1999) • Identifikationen är ett tveeggat svärd: å ena sidan är empatisk identifikation nödvänding för att man skall förstå den andra, å andra sidan kan det hända att vi reproducerar (upprepar) ett pågående interaktionsmönster.

14 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen14 ”Mera av samma sak” • Inifrån våra relationer ”vet vi” vad relationen tål: kan relationen tåla att jag gör på ett viss sätt x. Vi kan känna i vår kropp att den andra inte kommer att tycka om det - och vara så empatiska, förstå den känslan så mycket att vi låter blir att göra x. • Relationen blir “mera av samma sak” - ett återkommande mönster där vi undviker att göra x gång på gång. (Att göra x, kan t.ex. vara att inte ta upp din oro.)

15 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen15 Isomorfa mönster, parallella processer • Isos=samma, morphē=form, struktur. Isomorfa mönster = interagerande mönster som reproducerar varandra • 'Transferens' and 'parallella processer' i psykoanalytisk vokabulär, 'isomorfa processer' i systemteori. (Stanton and Schwarz 1954, Sachs and Shapiro, 1976.) • Schwartzman and Kneifel 1985: Team reproducerar lätt sina interagerande mönster. Team som har med ”insnärjda" mönster att göra blir rigida och isolerade, Team som har att göra med löst sammanfogade mönster har svårt att fungera som team/de är alltid nära att lösas upp.

16 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen16 ’Lagom annorlunda' på nytt Isomorfa mönster Mer av det samma ": Kontakten/relati onen bibehålls - men ingenting förändras Främmande mönster “Alltför annorlunda”: Kontakten/relati onen kan brytas - och ingenting förändras Lagom annorlunda ”drag” Kontakten/relationen bibehålls och tål förändringar

17 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen17 Börjar vi förstå varför professionella tvekar att ta upp sin oro? (1) Vi behandlade den speciella kunskap som människor får inne i relationer (Shotter: "Knowing from within") och (2) vi påminde oss själva om våra subjektiva sätt att orientera oss (Känna oss in i möjliga konsekvenser, intutition), och (3) vi tog oss en titt på vilken dynamiken är i professionella relationer (empati, identification, isomorfa mönster), (4) Låt oss också reflektera över de spänningar som kan förekomma mellan professionella med stödjande och kontrollerande uppgifter. “Jag föredrar att vara till stöd och lämnar gärna kontrollen till dem vars jobb det är”

18 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen18 ”Stöd ja - kontroll nej tack” ”Min/vår relation till klienten/patienten/familjen är inte stark nog (ännu) för att tåla kontrollåtgärder. Om jag koncentrerar mig på att stöda får de som har ett tydligare mandat att utöva kontroll göra det. " (Har ni hört något sådant i Norge/Kristiansand?) • Förståeligt: Personen gör förutsägelser inne i relationen utgående från “inre kunskap” • Ifrågasatt: Projektiva känslor berättar inte hela historien • Orealistiskt: Alla yrken som har med barn och familjer har skyldighet att anmäla. • Omöjligt Det finns inga relationer utan element av kontroll. • Skadligtl: Om man undviker egna kontrolluppgifter kan det leda till dolda kontrollspel. Det är bättre att ha öppen kontroll än dold kontroll • Naivt: Stöd och kontroll är inte varandras motsatser - och kontroll är inte det “dåliga alternativet"

19 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen19 Ditt kroppspråk har redan avslöjat din oro • Folk har förmågan att “sända” mer än 100 interaktionssignaler per sekund. Vilket kan vara det “instrument” som har förmågan att ta emot så många signaler? Känslorna, säger Veikko Surakka (1999) • De flesta signalerna är icke-verbala (gester, ansiktsuttryck, röstläge osv.) • Om du är orolig avslöjar ditt kroppsspråk dig hur mycket du än försöker dölja det • Klienten/patienten/föräldern får förvirrande budskap (“Jag är orolig/allt är OK”) och det hjälper ingen - i synnerhet om livssituationen i övrigt är oklar • Dolda maktspel/försök att skilja stöd och kontroll åt är förvirrande och kan vara skadliga.

20 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen20 Foucaults hälsningar: Tänk på hur du kanaliserar makten… • “Jag håller fast vid konstaterandet att varje mänsklig relation till en viss utsträckning är en maktrelation. Vi rör oss i en värld av oändliga strategiska relationer. Varje maktrelation är inte dålig i sig själv men där finns en fara... • “En maktrelation är i sig själv inte god eller dålig men kan vara farlig, så det är nödvändigt att på varje nivå tänka på hur styrkan i relationen kan kanaliseras på bästa möjliga sätt. (Michel Foucault, 1988, 96)

21 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen21 En närmare titt på stöd och kontroll: fler än två alternativ Stärkande Egenmakt Under- kuvande Stöd Kontroll Ökad styrka, mer oberoende Större självkontroll ökat oberoende Ger beroende minskat oberoende Yttre gränsdragning förminskar oberoendet

22 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen22 Att träna folk i att göra vad de gör i alla fall.... • Så, även om att ta upp oron är en enkel handling ligger det mycket i den • Vi behöver faktiskt kurser för att få styrka att genomföra något så enkelt • Utbildningen i att Ta opp uroen vill främja dialogism: Hur kan vi ta upp vår oro på ett sätt som är lagom annorlunda - på ett sätt som ger oss möjlighet att fortsätta (fortsätta dialogen, fortsätta hjälpa) • Människor gör i alla fall förutsägelser inifrån sina relationer; låt oss bara be dem (och hjälpa dem) att göra det lite mera medvetet.

23 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen23 Att uppmuntra professionella och ge dem styrka att använda dialogiska metoder • Professionellas relationer är dels bekymmersfria och dels sådana att de har en känsla av att de börjar utvecklas i en oönskad riktning att om allt fortsätter som förut • Professionella har också en förkänsla av vad som händer med relationen och deras egna möjligheter om de gör x. • Utbildningen i att ‘Ta opp uroen’ syftar till att stärka förmågan hos professionella (ge dem egenmakt) : Utbildningen visar upp enkla sätt och användarvänliga verktyg för att reflektera över och modifiera alternativa sätt att handla. • Den som tar upp sin oro på ett dialogiskt sätt kan bli uppmuntrad och intresserad av dialogiska tillvägagångssätt också i andra professionella sammanhang. Det kan förekomma ‘transfer’. (Vår uppföljning visar mycket av detta: Många säger att Ta opp oroen inverkar mycket på hur de handskas med andra delar av sitt arbete).

24 Referenser • Aristotle (2004). Nicomachean Ethics. Translated by J.A.K. Thompson. Further revised edition. St Ives: Penguin Books • Bakhtin, M. (1981). Dialogic imagination. Austin, TX: Texas University Press • Bakhtin, M. (1986). Speech genres and other late essays.. Austin, TX: Texas University Press • Bourdieu, P. (1983). Practical reason: On the theory of action. Cambridge: Polity Press; Stanford CA: Stanford University Press • Foucault, M. (1988). Politics, Philosophy, Culture. Interviews and other writings , ed. L.D. Kritzman. London: Routledge • Gal'perin, P. Ya (1969). The development of mental acts. In Cole, M. & Maltzman, J. (Eds.), A handbook of contemporary Soviet psychology. New York: Basic Books, • Hirschhorn, L. (1988). The workplace within. Psychodynamics of organizational life. Cambridge, MA: MIT Press • Polanyi, M. (1974) Personal knowlegde – Towards a post- critical Philosophy. University of Chicago Press.) • Rosaldo, R. (1989). Culture and truth: The remaking of social analysis. Boston, MA: Beacon Press • Sachs, D. & Shapiro, S. (1976), On parallel processes in therapy and teaching. Psychoanalytic quarterly 45(3) • Schwartzman, H., & Kneifel, A. (1985). How the child care system replicates family patterns. In. J. Schwartzman (Ed.), Families and other systems (pp ). New York: Guilford. • Shotter, J. (1993). Conversational realities: Constructing life through language. London: Sage. • Stanton, A. & ja Schwartz, M. (1954): The mental hospital. New York: Basic Books. • Surakka, V. (1999). Contagion and modulation of human emotions. Acta Universitatis Tamperensis, Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen24


Ladda ner ppt "24.5.2011 Tom Erik Arnkil/Å ta opp oroen1 Å ta opp Uroen – utbildning av utbildare Kristiansand den 24 maj 2011 Fördjupande teori Tom Erik Arnkil."

Liknande presentationer


Google-annonser