Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mental hälsa Vad är utmärkande för mental hälsa?.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mental hälsa Vad är utmärkande för mental hälsa?."— Presentationens avskrift:

1 Mental hälsa Vad är utmärkande för mental hälsa?

2 • Olika psykiska störningar som ni vet?

3 Mental hälsa • Kan ses som ett kontinuum: Mkt god psykisk hälsaMkt dålig psykisk hälsa

4 Definitioner • VERKLIGHETSUPPFATTNING • En psykist frisk person har bevarat sin verklighetsuppfattning. • Många psykiska sjukdomar kännetecknas av bristande verklighetsuppfattning  Hallucinationer i hörsel och syn  Vanföreställning (man kan tro att grannen försöker att förgifta en)‏  Gränserna mellan den inre och yttre världen suddas ut • Psykisk hälsa är INTE samma som avsaknad av psykiska problem eller störningar utan gäller förmågan att klara av de krav som ställs. Människan kan klara sig trots stora psykiska problem så länge hon kan hantera dem på ett tillfredsställande sätt.

5 Definitioner • Normativa kriser: det är helt naturligt att efter att ha förlorat någon, blivit arbetslös eller genomgått en skilsmässa att känna sig ledsen, deprimerad, ha ångest, vara rädd, känna stress. Handlar inte om sjukdom att känna negativa känslor. • Lycka = mental hälsa? Lycka är inte ett kriterium för mental hälsa. I svåra sits. är det ett hälsotecken att känna sorg t.ex.

6 Definitioner • Sigmund Freud = förmåga att älska och arbeta • Erik H. Erikson = En verklighetstrogen och hel jagbild • Förmågan att bedöma sig på ett verklighetstroget och realistiskt sätt

7 Definitioner • Inte lätt att dra en gräns mellan normal och avvikande psykisk hälsa!! • T.ex. klassificerades homosexualitet som en psykisk sjukdom fram till 1981 i Finland -> idag definieras den som en sexuell riktning • Generellt kan man säga att utmärkande för psykiska störningar är att de orsakar problem på många områden i livet

8 Utmärkande för psykisk ohälsa: 1. Ångest, smärta eller nöd • Alla upplever ibland ångest, smärta och nöd -> skillnaden mellan psykisk hälsa och ohälsa när det gäller ångest är närmast kvantitativ • Man lider av ångest mera, under en längre tid och utan någon klar yttre orsak (som t.ex. sorg)‏

9 Utmärkande för psykisk ohälsa: 2. Problem på något område i livet • Mänskliga relationer • Arbetslivet • Skolan • Vardagen –Hygien –Dygnsrytm –Struktur –Personlig ekonomi

10 Utmärkande för psykisk ohälsa: 3. Att bryta mot kulturella normer • Norm=en regel för beteendet • Man bedömer utgående från normer ifall ett beteende är acceptabelt eller ej • Normer är tidstypiska, t.ex. häxor -> man fördömde ett beteende som bröt mot normerna • Idag kan t.ex. tvångsmässiga ritualer upplevas som störande eller kränkande

11 Utmärkande för psykisk ohälsa: 4. Fysiologiska funktionsstörningar • Fysiologiska funktionstörningar kan leda till t.ex. hallucinationer • Sinnesvillor är inte alltid tecken på psykisk ohälsa, kan också förekomma vid hög feber

12 INRE FAKTORER SOM INVERKAR NEGATIVT PÅ DEN PSYKISKA HÄLSAN?

13 Inre faktorer • Medfödd sjukdom eller skada • Dåligt självförtroende • Svag upplevelse av själveffektivitet • Problematiska relationer • Isolering • Sexuella problem • Främlignsskap

14 YTTRE FAKTORER SOM INVERKAR NEGATIVT PÅ DEN PSYKISKA HÄLSAN?

15 Yttre faktorer • Hunger och nöd • Separationer, förluster • Utnyttjande, våld • Psykiska problem i familjen • Droger • Mobbning • Fattigdom, arbetslöshet

16 Diagnostisering • Genom test, intervjuer, labprov, avbildningar av hjärnan • 1. > 0 En ole surullinen. > 1 Olen usein surullinen. > 2 Olen aina surullinen. > 3 Olen niin onneton, että en enää kestä. > > 2. > 0 En ole huolissani tulevaisuudesta. > 1 Tulevaisuus pelottaa minua. > 2 Tunnen, että tulevaisuudella ei ole minulle mitään tarjottavana. > 3 Tunnen, että tulevaisuus on toivoton, enkä usko asioiden tästä paranevan. > > 3. > 0 En tunne epäonnistuneeni. > 1 Uskon epäonnistuneeni useammin kuin muut ihmiset. > 2 Menneisyydessä näen vain sarjan epäonnistumisia. > 3 Tunnen olevani täysin epäonnistunut ihmisenä. >

17 Behandling • Psykofarmaka • Samtalsterapi • Samtalsterapi + psykofarmaka • El • Ju lindrigare störningen är, desto sannolikare är att psykoterapin är effektiv och tillräcklig

18 Är psykiska störningar ärftliga? • Vissa mera än andra • Ärftlighet kan endast undersökas i stora populationer • Miljöfaktorer spelar alltid en roll, endast ett genetiskt anlag är inte tillräckligt för att en människa ska insjukna • Schizofreni är mkt ärfligt

19 Beror psykiska sjukdomar på störningar i hjärnan? • Psykiatriska sjukdomar = psykiska sjukdomar • Neurologiska störningar = störningar i det centrala nervsystemet • Orsak-verkan? • T.ex. depression och förändringar i transmitterämnen -> en orsak av/till bristande copingmekanismer?

20 Stress-sårbarhetsmodell • Det behövs alltid yttre och inre orsaker för att en människa ska insjukna • Ur vårdens synvinkel behövs inte kausalförhållandet utredas • Läkemedel som terapi: man försöker att förändra transmitterämnens funktion • Samtalsterapi kan också ge effekt som kan ses i transmitterämnens funktion

21 Medikalisering • Mediciner används mer och mer • Medikalisering=när mediciner används för att behandla icke-önskvärda beteenden eller personlighetsdrag som blyghet • Medikalisering=ett sätt att betrakta sociala och personliga problem som symtom på psykiska störningar

22 Psykodynamisk riktning och psykiska störningar • Psykiska störningar beror på omedvetna konflikter i psyket vars grund finns i barndomens traumatiska erfarenheter • Hypotesen=en människa börjar må bättre när hon blir medveten om det som hon har bortträngt • Försöker inte behandla symtom utan öka individens förståelse för sig själv

23 Kognitiv syn på psykisk ohälsa • Psykiskt problematisk uppväxtmiljö ökar benägenheten för psykiska störningar • Inlärning -> man kan lära sig skadliga beteendemönster (t.ex. aggressiva)‏ • Betydelsen av människans inre modeller för den mentala hälsan • Negativa automatiska tankar samt tolkningar av omvärlden dvs hur man tolkar det man upplever påverkar

24 Finskspråkiga mot finlandssvenskar? • Man har sett att finlandssvenskar har statistiskt färre psykiska störningar än finsksråkiga fast vi alla har en likadant genetiskt arv • Varför kommer detta sig an?

25 Finskspråkiga mot finlandssvenskar? • Finlandssvenskar lever oftare i växelverkan med varandra, den finlandssvenska kulturen grundar sig på att släktningar och vänner stöder varandra • =sociokulturella faktorer • Tidsspecifika diagnoser såsom hysteri, kriterierna för psykiska störningar har varierat under olika tidsperioder • Hysteri=idag konversionssyndrom

26 Kulturspecifika störningar? • Asien:Amokstörning, en människa är först nedstämd och socialt tillbakadragen • Efter det kommer en plötslig lust att döda någon, vem som helst går • När lusten försvinner kommer människan inte ihåg något av det som hänt

27 Kulturspecifika störningar? • Afrika: Ufufuyane=Individen får ångest, skriker, snyftar, upprepar samma ord, blir förlamad, får kramper och till slut sjunker in i ett transtillstånd • Symtomen framträder ofta när det finns främmande människor på plats • Varför?

28 Kulturspecifika störningar? • USA: Multiple personality disorder • Nyförtiden: Dissociative identity disorder

29 Schizofreni • Positiva symtom – som att se, höra, lukta eller smaka saker som inte finns och vanföreställningar av t.ex. telepatisk, religiös eller övernaturlig art eller i form av förföljelsemani, storhetsidéer eller rymdfantasier Negativa symtom – som att bli likgiltig eller känslomässigt avtrubbad, dra sig undan från anhöriga och vänner, få ändrade sömnvanor, bli folkskygg Kognitiva symtom – som svårigheter att uppfatta och komma ihåg ett samtal. Personer kan ha olika kombinationer av positiva, negativa och kognitiva symtom. • Positiva symtom – som att se, höra, lukta eller smaka saker som inte finns och vanföreställningar av t.ex. telepatisk, religiös eller övernaturlig art eller i form av förföljelsemani, storhetsidéer eller rymdfantasier Negativa symtom – som att bli likgiltig eller känslomässigt avtrubbad, dra sig undan från anhöriga och vänner, få ändrade sömnvanor, bli folkskygg Kognitiva symtom – som svårigheter att uppfatta och komma ihåg ett samtal. Personer kan ha olika kombinationer av positiva, negativa och kognitiva symtom.

30 Schizofreni – positiva symtom • Hallucinationer: • Höra, se, känna, smaka eller lukta någonting som inte finns i verkligheten • Den vanligaste hallucinationen är att höra röster • En del, särskilt i ett tidigt skede, kan tycka att rösterna är betryggande – något som inte skrämmer • Andra kan ha röster som kanske säger elaka eller negativa saker eller ger order

31 Schizofreni – positiva symtom • Vanföreställningar : • Vara helt övertygad om någonting som inte kan vara sant. Till exempel: • tro att man övervakas via TV:n • tro att man är en berömd person • tro att det skickas signaler eller meddelanden till en från TV:n eller radion • ha konstiga eller tvångsmässiga religiösa övertygelser

32 Schizofreni – positiva symtom • Paranoida tankar: • Extrem misstänksamhet. Till exempel: • ha en känsla av att andra människor konspirerar mot en eller försöker skada en • tro att främlingar förföljer en • tro att man har blivit kidnappad av utomjordingar och bortförd till en annan planet

33 Schizofreni – negativa symtom • Bristande motivation : • Man kan tappa intresset för allt omkring dig • Man kan känna sig tömd på energi och tycka att det är svårt att utföra till och med de mest grundläggande uppgifter, som att stiga upp ur sängen eller städa i hemmet • Socialt tillbakadragande: • Man kan förlora intresset för sina vänner och föredra att vara ensam det mesta av tiden vilket i sin tur ofta leder till en stark känsla av isolering

34 Schizofreni – negativa symtom • Koncentrationssvårigheter: • Man kan tycka att det är oerhört ansträngande att läsa en bok eller ens att titta på ett TV-program från början till slut • Det kan kännas omöjligt att komma ihåg saker och lära nya, oavsett hur små de är • Utarmat språk och tankeliv: • Man börjar säga någonting men tystnar mitt i eftersom man glömmer bort vad det är man talar om • Det är för ansträngande att tänka igenom saker och vissa saker verkar svåra att göra

35 Schizofreni • Hur vanligt är schizofreni? • I en befolkning på personer insjuknar personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken att någon gång insjukna i schizofreni är ungefär 0,8 %. Sjukdomen drabbar lika ofta män som kvinnor men insjuknandet hos män sker ofta i årsåldern, medan det hos kvinnor är vanligare att insjukna i åldern år. Schizofreni är en sjukdom som finns över hela världen.

36 Vad beror schizofreni på? • Det finns i dagsläget ingen entydig förklaring till vad schizofreni beror på. Ärftliga faktorer är av stor betydelse men man kan inte peka på någon enskild gen. • Man räknar med att 50 % av risken för att insjukna beror på andra faktorer än de ärftliga.

37 Sjukdomsförloppet vid schizofreni • En psykos föregås ofta av en förebådandefas, även kallad prodromalfas, som kan pågå i veckor, månader eller ibland år. Symtom som kan uppstå under den här perioden är: • Humörsvängningar, irritation, oro och vredesutbrott, som är svåra för omgivningen att förstå • Ifrågasättande av vardagliga saker såsom varför existerar jag eller varför bor just jag på den här adressen? • Förändringar och problem med att urskilja vad som är den egna inre världen och vad som är den yttre världen, vad som är fantasier och föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta till att man blir misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig. • Förändringar och problem med att urskilja vad som är den egna inre världen och vad som är den yttre världen, vad som är fantasier och föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta till att man blir misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig. • Vissa kan också uppleva intensivare syn- och hörselintryck i form av skarpare färger och ljud eller korta stopp i tankarna.

38 Prepsykotiskt tillstånd • Att vara prepsykotisk innebär att man har svårare att tolka och förstå upplevelser. Alla känslor blir starkare. Man får ett ändrat tankeflöde och man får ett nytt sätt att finna ord. Då börjar man undra vad som händer inombords. Den kan gå över snabbt men kan också pågå i flera veckor. • Omvärlden upplevs som förändrad och alltmer hotande exempelvis genom att: • Den tidigare vänliga grannen börjar upplevas som ett hot eller en ond människa • Man förstår allt mindre vad som sägs i skolan eller på arbetet, man anar skrämmande avsikter i det som sker exempelvis; är man utsatt för en teater? • Man tycker att andra pratar om en och säger elaka saker bakom ryggen • Man kan höra en röst inuti huvudet, vilket upplevs så skrämmande att man tror att man håller på att bli galen • En inre katastrofkänsla leder till stigande ångest, vilket man försöker dämpa genom att spela hög musik, ofta på natten

39 Psykotiskt tillstånd • I nästa tillstånd kan man säga att psykosen har tagit över kontrollen, det vill säga att personen själv har tappat kontrollen över verkligheten. Man har inte möjlighet att skärma av sig. En person som blir psykotisk blir ”hudlös”, allt går rätt in utan att man har möjlighet att skärma av sig. Alla känslor kommer upp till ytan och man blir så mycket mer av sig själv. Inne i psykosen finns fruktansvärda känslor och ångest hos en del personer.

40 Psykotiskt tillstånd • Den sjuka har nu fått en ny förståelse och insikt. Tecken på detta kan vara att personen börjar tolka olika saker. Exempelvis kan nu bilars registreringsskyltar bli begripliga och AUP står för ”Akut utryckande polis”. Dessa tolkningar är snabba och verkar helt logiska i den drabbades perspektiv. Det är vanligt att den drabbade här också kan höra en röst som återkommer och kommenterar ens handlingar på ett retfullt och föraktfullt sätt.

41 Psykotiskt tillstånd • Det förekommer att den sjuke kastar ut sina möbler från lägenheten, är hotfull mot anhöriga eller grannar eller att han isolerar sig och att man fruktar för hans liv. I detta läge kan det vara för sent att söka hjälp frivilligt, i stället kan det bli aktuellt med läkarbedömning för tvångsintagning på psykiatrisk klinik med hjälp av polis. • Väl inne på den psykiatriska avdelningen protesterar ofta den sjuke mot medicineringen, eftersom det upplevs som ett sätt att påverka personens hjärna. Till situationen hör också att den drabbade ser sig som frisk och missförstådd.

42 Återhämtning • När medicinen börjar verka återhämtar sig den drabbade och verkligheten tar mer överhand och tankar och beteende kan börja återgå till det vanliga igen, men rester av psykosen finns kvar. Medicinering bör därför kvarstå för att förhindra återfall. Andra vikiga faktorer för återhämtning är psykiatrisk omvårdnad, anhörigas stöd och kommunala insatser. Erfarenheten av att ha varit psykotisk kan upplevas plågsam, oroande och skrämmande och personen kan oroa sig över risken att återinsjukna.

43 Framtidsutsikter • Att drabbas av sjukdomen schizofreni innebär en stor påfrestning för den drabbade, dennes familj och andra närstående. Detta innebär ofta en förändrad livsstil. Men om samhällets olika instanser tidigt hjälper till med arbete, sysselsättning, boende samt medicinskt och psykologiskt stöd ökar möjligheten till bättre livskvalitet. Flera faktorer gynnar en god prognos: snabbt förlopp och högre ålder vid insjuknandet, kort sjukdomsperiod, goda sociala relationer, god och snabb effekt vid medicinering och fortsatt medicinering för att förebygga återfall i psykos.

44 Framtidsutsikter • Det är viktigt att komma ihåg att alla inte får långvariga funktionsnedsättningar utan cirka 1/3 av de som drabbas tillfrisknar inom ett år, särskilt de som har haft ett snabbt insjuknande och utan föregående funktionsnedsättning. Cirka 1/3 får mindre eller större funktionsnedsättningar under större delen av sitt liv, därför är det av särskilt stor vikt med individuellt behovsanpassad behandling och stöd för att kunna leva ett tillfredsställande liv.


Ladda ner ppt "Mental hälsa Vad är utmärkande för mental hälsa?."

Liknande presentationer


Google-annonser