Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Antibiotikaprofylax vid kirurgi 1 Bakgrund Mer än 20% av antibiotikaanvändningen på sjukhus utgörs idag av profylax mot postoperativa infektioner. Kostnader.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Antibiotikaprofylax vid kirurgi 1 Bakgrund Mer än 20% av antibiotikaanvändningen på sjukhus utgörs idag av profylax mot postoperativa infektioner. Kostnader."— Presentationens avskrift:

1 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 1 Bakgrund Mer än 20% av antibiotikaanvändningen på sjukhus utgörs idag av profylax mot postoperativa infektioner. Kostnader och ekologiska risker kräver l strikta indikationer l noga utvalda antibiotika l rätt metodik.

2 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 2 Syfte: Minska antalet bakterier (inokulatet) i operationsområdet. Förhindra spridningen av bakterier i vävnader.

3 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 3 Allmänna principer för infektionsprofylax vid kirurgi Planläggning av elektiv operation » Kort preoperativ vårdtid Preoperativa åtgärder så långt som möjligt polikliniskt. » Beakta riskfaktorer Pågående infektion behandlas färdigt före operationen.

4 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 4 Allmänna principer för infektionsprofylax vid kirurgi Patientförberedelser » Preoperativ hudrengöring » Ej rakning » Preoperativ huddesinfektion » Avskärmning av operationsfältet

5 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 5 Allmänna principer för infektionsprofylax vid kirurgi Genomförande av operationen » Personal Fasta rutiner för: – Omklädning för tillträde till operationsavdelningen – Preoperativ handdesinfektion – Operationsklädsel – Arbetsordning på operationssalen

6 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 6 Allmänna principer för infektionsprofylax vid kirurgi Genomförande av operationen » Kirurgisk teknik – Atraumatisk kirurgisk teknik » Turordning » Material

7 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 7 Allmänna principer för infektionsprofylax vid kirurgi Ren luft » Ventilation » Ultraviolett ljus » Speciell klädsel

8 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 8 Allmänna principer och rutiner för antibiotikaprofylax Typer av operationer vid vilka profylax kan vara aktuell » Risken beror bl a på graden av bakteriell kontamination av operationsområdet. Bakteriologi » Endogent ursprung » Exogent ursprung Ytliga sårinfektioner » S. aureus är den vanligaste orsaken till sårinfektioner. Djupa sårinfektioner » Etiologin är mer varierande. S. aureus andra Gram-positiva kocker. Enterobacteriaceae och andra Gram-negativa bakterier.

9 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 9 1.Rena sår (clean) 2.Rena-kontaminerade sår (clean-contaminated) 3.Kontaminerade sår (contaminated) I nedanstående situation inleds antibiotikaterapi: 1.Orena/infekterade sår (dirty/infected) Ingrepp i icke infekterad vävnad utan att organ med normalflora öppnas. Ingrepp i icke infekterad vävnad om mag/tarmkanal, urinvägar eller luftvägar öppnas utan missöden i form av kontaminerande spill. Ingrepp i akut inflammerad vävnad utan synligt pus eller öppna traumatiska sår. Tarmingrepp med stora kontaminerande spill eller ingrepp med dåligt fungerande sterilrutiner Ingrepp i äldre traumatiska sår med devitaliserad vävnad, pågående infektion eller vid misstänkt tarmperforation. Vid följande kirurgiska ingrepp kan antibiotikaprofylax vara aktuell:

10 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 10 Lokala riktlinjer utarbetas: » indikation » preparat » administrationssätt » dosering Uppföljning av resultat av profylax » Infektionsregistrering - uppföljning av patienten efter utskrivning från sjukhuset, eftersom 1/3-2/3 av infektionerna i annat fall ej observeras » Resistensbestämning Allmänna principer och rutiner för antibiotikaprofylax

11 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 11 Val av antibiotika Antimikrobiellt spektrum » Kunskap om vanligaste etiologin » Reducera mängden patogena bakterier i operationsområdet. Farmakokinetik och farmakodynamik » Adekvata koncentrationer i blod, vävnader och vävnadsvätskor under hela ingreppet. » Profylaxen påbörjas så nära operationen att adekvata vävnadskoncentrationer föreligger vid incisionen. » Koncentrationer över MIC behöver ej alltid eftersträvas

12 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 12 Val av antibiotika Profylaxens längd » Enkeldos eftersträvas. Dos och administrationssätt » Dosen bör vara lika stor som normaldosen för behandling. » Antibiotika som har hög biotillgänglighet kan ges peroralt om mag-tarmfunktionen är normal. Olika preparat bör väljas för profylax och terapi » Beta-laktamantibiotika ej lämpliga för p.o. profylax.

13 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 13 Gastro-intestinal kirurgi Laparoskopisk och öppen bukkirurgi: Oral administrering kan övervägas (normal mag-tarmfunktion). Enkeldos tillräcklig. Karbapenemer och tredje eller fjärde generationens cefalosporiner reserveras för terapi.

14 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 14 Gastrointestinal kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax är dokumenterad och indicerad l Esofagus-, ventrikel- och duodenalkirurgi l Gallvägskirurgi l Kolorektal kirurgi l Akut laparotomi

15 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 15 Gastrointestinal kirurgi Esophagus-, ventrikel- och duodenalkirurgi Infektionsrisk Utan antibiotikaprofylax 20-35%. Med profylax kan den reduceras till under 5%. Bakteriologi: - S. aureus Övre luftvägsflora, mer sällan bakterier tillhörande Enterobacteriaceae Preparatval: Första eller andra generationens cefalosporiner, piperacillin, trimetoprim-sulfa. Tillägg av specifikt anaerobmedel är ej nödvändigt. Obs dock achyliker.

16 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 16 Gastrointestinal kirurgi Gallvägskirurgi - ej okomplicerad Infektionsrisk Utan antibiotikaprofylax: cirka 15%. Med profylax: 6-9% Bakteriologi S. aureus, streptokocker. Enterobacteriacea, enterokocker. Anaeroba bakterier (vanliga vid stent och obstruktion) Preparatval Första eller andra generationens cefalosporiner, doxycyklin, piperacillin, trimetoprim-sulfa. När risk för anaerob infektion: kombinera med metronidazol eller tinidazol.

17 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 17 Gastrointestinal kirurgi Kolorektal kirurgi Infektionsrisk Utan antibiotikaprofylax: 30-60%. Med profylax: 5-10% Bakteriologi Enterobacteriacea anaerober som B. fragilis. S. aureus Preparatval Första eller andra generationens cefalosporiner, doxycyklin, piperacillin, trimetoprim-sulfa, cefoxitin. Kombineras alltid med ett anaerobmedel.

18 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 18 Gastrointestinal kirurgi Akut laparotomi I.v. Profylax som vid kolorektal kirurgi. Operationsfyndet avgör om man fortsätter med antibiotikaterapi.

19 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 19 Gastrointestinal kirurgi Pankreas kirurgi Kontrollerade studier saknas. Både tarm och gallvägar öppnas ofta, varför antibiotika- profylax är indicerad. Samma preparat som vid gallvägskirurgi.

20 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 20 Urologisk kirurgi l Preoperativ urinodling med art- och resistensbestämning bör alltid utföras. l Patienter som har bakteriuri behandlas. l Patienter med KAD har alltid bakteriuri; motiverar antibiotikabehandling l Profylax är i allmänhet inte indicerad för patienter som har steril urin, eftersom infektionsrisken är liten.

21 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 21 Urologisk kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotika- profylax är dokumenterad och indicerad Transuretral eller transvesikal prostataresektion Bakteriologi: Gram-negativa enterobakterier Preparatval: Cefuroxim, kinoloner eller trimetoprim-sulfa

22 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 22 Urologisk kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax i allmänhet ges men dokumentation saknas eller är sparsam l Kirurgi med användning av tarmsubstitut l Proteskirurgi med användning av implantat l Transrektal grovnålsbiopsi av prostata

23 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 23 Urologisk kirurgi Kirurgi med användning av tarmsubstitut Profylax bör ges som vid öppen tarmkirurgi Bakteriologi Aeroba och anaeroba tarmbakterier Preparatval Som vid kolorektal kirurgi med undantag av doxycyklin.

24 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 24 Urologisk kirurgi Proteskirurgi med användande av implantat Eftersom en infektion kan spoliera operations- resultatet bör antibiotikaprofylax ges Bakteriologi S. aureus och Gram-negativa enterobakterier Preparatval Cefuroxim

25 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 25 Urologisk kirurgi Transrektal prostatabiopsi Frekvensen septiska komplikationer är mycket låg. Vid upprepade grovnålsbiopsier ökar risken. Vid finnålsbiopsi är komplikationsrisken mycket liten och profylax rekommenderas ej. Bakteriologi Enterobakterier, anaerober Preparatval Kinoloner eller trimetoprim-sulfa

26 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 26 Urologisk kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka dokumentation för antibiotikaprofylax saknas l Instrumentering eller operativa ingrepp i övre urinvägar l Endoskopisk undersökning av urinvägar l Kirurgi i dilaterade eller obstruerade urinvägar l Rekonstruktiv uretrakirurgi

27 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 27 Gynekologisk kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotika- profylax är dokumenterad och indicerad l Total hysterektomi l Kejsarsnitt

28 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 28 Gynekologisk kirurgi Abdominell hysterektomi Infektionsrisk Utan antibiotikaprofylax: cirka 21%. Med profylax: cirka 9%. Postoperativa infektioner är tre gånger vanligare hos kvinnor med bakteriell vaginos (BV). Bakteriologi Vaginalflora, Gram-negativa enterobakterier och S. aureus. Målgrupp för profylax Alla vid Wertheim-Meigs hysterektomi eller vaginal hysterektomi. Vid total hysterektomi om BV, kraftig övervikt och/eller nedsatt immunförsvar. Preparatval Cefuroxim, metronidazol eller piperacillin

29 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 29 Gynekologisk kirurgi Kejsarsnitt Infektionsrisk Vid akut sectio: upp till 29%, vid elektivt sectio 4-6%. Med antibiotikaprofylax: under 3%. Bakteriologi Vaginalflora, S. aureus. Målgrupp för profylax Alla som genomgår akut sectio. Vid elektivt sectio kan antibiotikaprofylax övervägas till patienter med BV eller långvarig vattenavgång Preparatval Cefuroxim eller piperacillin

30 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 30 Gynekologisk kirurgi Legal abort Kvinnor med BV eller klamydia-infektion utgör högrisk. Bör behandlas innan aborten genomförs. Antibiotikaprofylax rekommenderas annars ej.

31 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 31 Gynekologisk kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka dokumentation för antibiotikaprofylax saknas l Subtotal hysterektomi l Inkontinenskirurgi l Laparoskopisk kirurgi l Koniseringar l Adnexkirurgi l Manuell placentalösning

32 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 32 Ortopedisk kirurgi Risk för djupa infektioner

33 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 33 Ortopedisk kirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax är dokumenterad och indicerad l Totala ledplastiker l Osteosyntes av trokantära femurfrakturer l Amputation Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax i allmänhet ges men dokumentation saknas l Hemiplastik vid cervikal höftfraktur l Ryggradskirurgi med metallimplantat

34 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 34 Ortopedisk kirurgi Bakteriologi: S. aureus och koagulasnegativa stafylokocker orsakar mer än 90% av infektionerna. Preparatval och profylaxtid: Kloxacillin, cefalotin. Effekten är dokumenterad för 3-4 doser. Vid allergi är klindamycin ett (odokumenterat) alternativ. Gentamicincement vid ledplastik.

35 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 35 Kärlkirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax är dokumenterad och indicerad l Artärrekonstruktion med eller utan syntetiskt material med undantag av karotiskirurgi. l Amputation Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax i allmänhet ges men dokumentation saknas l Aortastentgraft Antibiotikaprofylax är i allmänhet inte indicerad vid PTA med eller utan stent, vid anläggande av AV-fistlar med autolog ven eller vid inläggning och byte av subkutana injektionsportar.

36 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 36 Kärlkirurgi Infektionsrisk: Utan profylax: 7-25%. Med profylax: 1-9%. Bakteriologi S. aureus och koagulasnegativa stafylokocker. Gram- negativa tarmbakterier. Preparatval och profylaxtid: Cefalosporiner. Kloxacillin (dokumentation saknas). Ciprofloxacin kan inte rekommenderas för profylax: l dålig effekt på stafylokocker l risk för ytterligare resistensutveckling.

37 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 37 Thoraxkirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax är dokumenterad och indicerad l All hjärtkirurgi l Lungkirurgi Kirurgiska ingrepp vid vilka antibiotikaprofylax ges men dokumentation saknas l Pacemakerinläggning (beroende på klinikens infektionsfrekvens) l Implantable Cardioverter - Defibrillator (ICD).

38 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 38 Thoraxkirurgi Hjärtkirurgi Infektionsrisk: Utan profylax: 20-25%. Med profylax: 4-5%. Bakteriologi: S. aureus, koagulasnegativa stafylokocker och Gram-negativa bakterier. Preparatval: Isoxazolylpenicilliner, cefalosporiner.

39 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 39 Thoraxkirurgi Lungkirurgi Infektionsrisk: Utan profylax: 3-18%. Med profylax: 0-4%. Bakteriologi: S. aureus, luftvägspatogener och Gram-negativa bakterier. Preparatval: Bensylpenicillin.

40 Antibiotikaprofylax vid kirurgi 40 Thoraxkirurgi Inläggning av pacemaker eller ICD Infektionsrisk: Utan antibiotikaprofylax: cirka 1-4% varierande effekt av profylax. Bakteriologi: S. aureus och koagulasnegativa stafylokocker dominerar. Preparatval: Kloxacillin eller cefalotin. Vid allergi klindamycin (dokumentation saknas).


Ladda ner ppt "Antibiotikaprofylax vid kirurgi 1 Bakgrund Mer än 20% av antibiotikaanvändningen på sjukhus utgörs idag av profylax mot postoperativa infektioner. Kostnader."

Liknande presentationer


Google-annonser