Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det teleologiska misstaget Finns det ändamål och medvetande bakom vår tillvaro? Text: Olov Fahlander 120202.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det teleologiska misstaget Finns det ändamål och medvetande bakom vår tillvaro? Text: Olov Fahlander 120202."— Presentationens avskrift:

1 Det teleologiska misstaget Finns det ändamål och medvetande bakom vår tillvaro? Text: Olov Fahlander

2 Bakgrund • Följande diskussion uppstod på en blog på Forskning & Framstegs websida, mellan Birgitta Forsmark, och mig Olov Fahlander. • Jag anser att den berör några mycket centrala tankar för vad andlighet egentligen handlar om. • Texten är redigerad för att sakinnehållet skall framgå tydligare.

3 Ett exempel på ändamål • En ändamålsförklaring, är en som motiverar något utifrån behovet av detsamma. • Ex: Vår kropp läker normalt skador för att vi ska kunna behålla oss friska under lång tid.

4 Andligt ändamål  Vad är meningen med livet? Varför finns vi till?  Meningen söks ofta utanför oss själva, i form av en ”högre makts” mening.  Ett vanligt svar på frågan varför vi finns till är - åtminstone i kyrkorna - att ”Gud ville mitt liv”.

5 Evolutionen har inget ändamål  BF: Det är ett misstag att tänka teleologiskt (av grek. telos = ändamål)  Vi tycks sakna ett språk som kan beskriva skeenden utan ändamål.  Speciellt när vi talar om evolutionen eftersom evolutionen inte har något ändamål utan bara rullar på genom eonerna.

6 Finns en skapare? • Även de som ansluter sig till evolutionsteorin talar ibland om ”skapelsen”. Till och med Darwin kunde någon gång förfalla till det - vilket kan ha berott på att han ville undvika att väcka förargelse hos de religiöst troende. • ”Skapelsen” är ett ord som antyder att det finns en skapare som har ”velat vårt liv”, en hypotes som de allra flesta biologer inte finner behov av.

7 Orsak och verkan?  Men även biologer kan vara slarviga i sitt språkbruk och säga till exempel, som Bruce Lahn: ”För att överleva utvecklade vi gener för själviskhet, våld och grymhet”. Vad han menar är förstås inte att generna utvecklades ”för att” vi skulle överleva utan att de som har förmåga till själviskhet, våld och grymhet är bland dem som överlever.

8 Giraffen  Det som har utvecklats har utvecklats utan någon bakomliggande avsikt. Giraffen har inte ”fått” sin långa hals ”för att” kunna beta i trädkronorna.  Giraffen kan beta i trädkronorna för att han har en lång hals, men detta är inte en ändamålsförklaring utan en vanlig orsaksförklaring.

9 Avsikt bakom evolutionen?  Många vill gärna tro att det finns en avsikt inte bara bakom olika enskildheter utan bakom hela evolutionen.  De vill också gärna tro att människan är evolutionens slutmål. Detta är ett mycket närsynt betraktelsesätt.

10 Oändlig regress • William Paley (1700-talet): Om man hittar en klocka, så förstår man att någon måste ha tillverkat den; en urmakare Och världen är så mycket mer komplicerad än en klocka, så hur mycket mer fordrar då inte världen en skapare! • BF: Tyvärr återstår i så fall ”problemet med den oändliga regressen”, det vill säga: Vem skapade skaparen? Vem skapade skaparens skapare? Etcetera i all oändlighet. • OF: Varför kan vi inte förutsätta något evigt? Har rymden ett slut? En ”vägg” där rummet upphör, känns mer osannolik.

11 Orsak eller inte?  Det är inte så konstigt att vi har svårt att ta oss ur de teleologiska tankebanorna. Vår vardagserfarenhet tyder på att saker händer därför att någon ligger bakom, och den traditionella uppfostran har förstärkt sådana föreställningar. I sina extrema former leder detta tänkesätt till determinism och fatalism.

12 Avsikt som ursäkt för förtryck • Att något bara händer, utan avsikt, kan vara svårt att acceptera. Att vi bara finns till utan att någon utanför oss själva har bestämt en mening för våra liv är svårt för många att förlika sig med. Man kan tycka att detta suktande efter en förutbestämd mening är oförargligt, men det gäller inte alltid. • Det har, särskilt tidigare i historien, funnits en föreställning om att vissa människor, till exempel slavar eller tjänstefolk, är till för de fria eller rika, och att de inte lider av hårt arbete, för detta är ju deras lott i livet. De blir låsta vid en avsikt som någon annan har med deras liv, och deras frihet begränsas.

13 Survival of the fittest • För att återgå till evolutionen: I efterhand kan något givetvis te sig ändamålsenligt, men det betyder inte att det har funnits ett ändamål från början. Beroende på hur omgivningen har sett ut, har vissa organismer klarat sig bättre i konkurrensen och därmed överlevt. ”Det naturliga urvalet” som Darwin talar om är ett metaforiskt uttryck. Det betyder inte att Gud aktivt gör ett urval.

14 Språkets oförmåga  Språkets makt över tanken är stor. Vi behöver utveckla ett språk som har neutrala synonymer till ord som ”skapelsen” och som kan förklara skeenden och fenomen utan att dra in ändamålsförklaringar, när vi inte säkert vet att det fanns en avsikt.

15 Om Slumpen • OF: Alternativet till ”Ändamål” torde vara ”Slumpen”. Det är en förklaring som fastlägger att orsaker kan finnas, men att de saknar ett samband med vad som sker. • ”Det var slumpen som gjorde att tåget var försenat, så att jag lyckades komma med”, dvs innan jag steg på, fanns inget samband mellan min försening och tågets krångel. • Men ”slumpen” är en beteckning på min okunskap om samband som alltid finns, mellan allt som sker. • Jag är inte allvetande, och därför okunnig och använder därför slumpen som beteckning på min bristande kunskap.

16 Evighet eller inte? • Den oändliga regressen? • Alternativet är ju att Skaparen har ingen första början • Det problem som uppenbarligen finns här är svårigheten hos oss människor att föreställa oss evigheten - att något som finns skulle ha en oändlig utsträckning. Men vi bör inte låta våra egna tankebegränsningar avgöra riktigheten hos en ev. skapare. Vi måste helt enkelt erkänna att där räcker inte vår intellektuella förmåga till. Och det är svårt!

17 Logik  Varför måste det vara så? Helt enkelt för att motsatsen här leder till en orimlighet, och är därmed inkonsistent, så som Birgitta visar här.

18 Spagettimonster  Ja visst kan man tro på vad som helst, i frihetens namn, t.ex ett spaghettimonster. Men det är inte speciellt rationellt. Det vi söker är givetvis en uppfattning som står i en bra relation till det vi vet och kan förstå. Det kravet uppfylls inte av SM. Vi tror ju på det vi har erfarenhet av, och som vi bedömer som mest rationellt.

19 Evig eller inte?  Om skaparen har en början leder det till en rekursiv orimlighet. Det alternativet är alltså uteslutet.  Återstår då bara att skaparen är evig, om han/hon nu existerar.  För mig är skaparen och "hela universum" detsamma och alltså har universum ingen början.

20 Finns skaparen? • Problemet är att vi har att göra med en intelligens som är så oerhört mycket mer skarpsinning än de mest utstuderat skarpsinniga varelser vi kan räkna med att möta. Skulle inte en sådan intelligens kunna göra sig "obevisbar" om det fanns någon mening i det? • OF: Jag anser att det finns en sådan anledning, och att alla försök att bevisa Guds existens är meningslösa. • Varför ska vi kräva ett sådant bevis? Skulle det vara som en hjälp på traven, för att vi skulle våga prova hypotesen att Gud existerar? Är vi verkligen så trögbedda? • Att bli överbevisad är inte detsamma som att äga en Gudomlig visshet. En överbevisad inställning innehåller alltid ett tvivel och duger inte som äkta sanning för en individ.

21 Guds existens  För att bevisa Guds existens räcker det att ha öppna ögon. Det är helt uppenbart om man t.ex. känner till något om biokemi, eller något annan beskrivning av livets mirakler.

22 Att bygga tillit • Förmågan att se Gud, är kopplad till det vi kallar för ansvar, som är en Gudomlig egenskap. • Om vi kräver bevis, innebär det att vi litar till regler som vi människor ställt upp kring vilken form av verklighet vi kan acceptera som sann. • Men det är en begränsning av samma art, som då Galileis motståndare förutsatte att solen snurrade kring jorden. Det var hans motståndare som ställt upp kraven för vad som var "sanning", och som Galilei inte uppfyllde. För de som inte ville se verkligheten som Galilei, var han uppenbarligen en virrhjärna som skulle motbevisas.

23 En högre logik ur erfarenhet • Det enda sättet att förstå den Gudomliga logiken, är att våga leva enligt den hypotesen och gradvis få en större och större upplevelse av livets mirakel. • En skeptiker måste själv lossgöra sig ur sitt tankefängelse. Men det sker förr eller senare genom upplevelsen av livet, och de erfarenheter det ger oss.

24 Att se eller inte se (OF) • OF: Ingen kommer att övertygas mot sin vilja. • Det är nämligen detta som är "det teleologiska misstaget”: Att INTE vilja se det som är uppenbart.

25 Hur vi ser • Att upptäcka Gud går lika bra genom att titta ner i en vattenpöl om våren och se allt liv som där finns. Eller att titta upp mot himlen en klar natt och föreställa sig universums väldighet. • Det är nämligen inte VAD vi ser som avgör saken, utan HUR. Det teleologiska handlar om att kunna uppfatta det ändamålsenliga skeende som finns överallt, t.ex. i hud som läks efter en skada. • Vill man tro att detta sker helt "automatiskt" och utan en bakomliggande intelligens om förloppet, så har man den friheten. • Men det är just det som är skapelsen och som vi har all anledning att försöka samarbeta med för att kunna komma vidare i vårt tänkande.

26 Har Gud en vilja?  Gud "vill" inte att vi ska tro på honom. Gud står över viljan.  För den som har all makt i världen, handlar det istället om att det är VI som har allt att vinna på att kunna inse och att bli medskapare.  (Detta är utgångspunkten för lösningen av Teodice-problemet)

27 En brasklapp  Därmed inte sagt att man måste skriva under på alla religiösa villfarelser och tokigheter som det finns så gott om och som verkligen avskräcker.  ”Frågan om Guds existens, är inte beroende av utövarnas utformning av religiositet”. Existensen står över detta.

28 Gud har ingen ”vilja”! • När jag säger att Gud inte vill, så handlar det om att egenskapen "vilja" är något som är knutet till ett personligt väsen av den typ som människan utgör. En subjektiv varelse har vilja utifrån egenskapen att man ser sig som skild från det övriga universum - i en subjektiv tillvaro. • Detta gäller inte det som vi definierar som Gud, som i sig innehåller allt liv och därför inte har något utanför sig självt. • Att ”vilja” skulle då vara att strida mot sig själv som naturligtvis vore orimligt och oklokt. • Problemet är att vi med vårt tänkande inte lyckas frigöra oss från de föeställningar om "vårt" liv, som vi bär med oss och utgår från i våra resonemang.

29 Vilja eller kärlek? • Slutsats (1): Att "inte bry sig om" är inte nödvändigtvis motsatsen till "att vilja". • Att naturen blommat upp på våren sker helt oberoende av min personliga vilja. Trots det är det något jag bryr mig om, helt enkelt för att det ger mig glädje. • Att inte bry sig, är avsaknaden av kärlek. • Trots det är Gud identisk med kärleken - som aldrig tvingar eller styr någon att gå den väg som erbjuds.

30 Dualism eller allsmäktighet? • Befinner sig Gud ”på avstånd” från den materiella världen (dualism), eller är Gud ”allt genomträngande” och allsmäktig? • De flesta religiösa anser ”dualism”. • Martinus/Jag anser det senare. • Varje atom i universum är för sin existens beroende av den tankekontroll som bär upp atomens manifestation av egenskaper. • Allt är ytterst Tanke och Energi - E=mc 2 • Heisensbergs osäkerhetsrelation anger vilken upplösning tillvaron är utformad med = Hur långt Guds filigransarbete med tillvaron sträckt sig.

31 Dualism i tillvaron?  Slutsaten (2) är däremot riktig eftersom det inte finns något utanför Gud (som dock de flesta religiösa tror). Men det betyder inte att Gud är ORSAKEN till det onda som händer.

32 Karma och ”Det onda” • Orsaken finns istället i det som kallas Karma - dvs den kraft med vars hjälp tillvaron drivs framåt i form av evolution till ständigt högre tillvarotillstånd. • "Allt ont" är då ett resultat av den friktion som uppstår då våra sinnen tvingas av omgivningen in i nya banor. • Det är en kraft som påverkar djupa lager i vår existens till att möta tillvaron med nya ögon. • Det är inte ett rättfärdigande av det onda, utan en naturlag liknande gravitationen. Om vi ramlar från hög höjd och slår oss illa, ser vi inte det som ett uttryck för ondska, utan som ett resultat av att jag inte tog tillräcklig hänsyn till gravitationslagen när jag förlorade greppet.

33 Är det meningsfullt att fundera?  Du har full frihet, Emil, att sluta fundera över den här typen av frågor, men att "undersöka" innebär att prova en hypotes, t.ex. denna, och utifrån erfarenheten det ger, dra egna slutsatser. Det är fullt möjligt.


Ladda ner ppt "Det teleologiska misstaget Finns det ändamål och medvetande bakom vår tillvaro? Text: Olov Fahlander 120202."

Liknande presentationer


Google-annonser