Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkomna till Introduktionsdag Vad innebär det att ha Aspergers syndrom/autism med normalbegåvning? Neuropsykiatriska teamet Barn- och ungdomshabiliteringen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkomna till Introduktionsdag Vad innebär det att ha Aspergers syndrom/autism med normalbegåvning? Neuropsykiatriska teamet Barn- och ungdomshabiliteringen."— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till Introduktionsdag Vad innebär det att ha Aspergers syndrom/autism med normalbegåvning? Neuropsykiatriska teamet Barn- och ungdomshabiliteringen ÖLL

2 Neuropsykiatriskt team Barn- och ungdomshabiliteringen Örebro Läns Landsting

3 Autism Aspergers Autism Aspergers syndrom syndrom språklig försening typisk språkutveckling språklig försening typisk språkutveckling 2/3 har en utvecklingsstörning normalbegåvning 2/3 har en utvecklingsstörning normalbegåvning Atypisk autism

4 1. Icke verbalt samspel? 2. Kamratkontakter? 3. Spontan vilja att dela? 4. Social o emotionell ömsesidighet? 1. Talutveckling? 2. Inleda & hålla samtal 3. Stereotypt tal? 4. Varierad och spontan låtsaslek? 1. Fixeringar? 2. Rutiner och ritualer? 3. Motoriska manér? 4. Intresse för detaljer? Socialt samspel Kommunikation Beteende & intressen Minst 6 av 12 symtom krävs för att fastställa diagnosen autism: ytterligare 2 från vilket område som helst

5 Hans Asperger Psykiater och barnläkare som levde och verkade i Wien mellan 1906 – 1980 Särskilt intresse för så kallat ”psykiskt abnorma” barn docentavhandling: ”Den autistiska psykopatin i barnaåldern”

6 1. Kroppsspråk, ögonkontakt etc.? 2. Kamratkontakter? 3. Intresse av andra? 4. Social o emotionell ömsesidighet? 1. Fixeringar? 2. Rutiner och ritualer? 3. Motoriska manér? 4. Intresse för detaljer? Socialt samspelBeteende & intressen Minst 3 av 8 symptom krävs för att fastställa Aspergers syndrom: 21

7 1. Icke verbalt samspel? 2. Kamratkontakter? 3. Spontan vilja att dela? 4. Social och emotionell ömsesidighet? 1. Talutveckling? 2. Inleda och hålla samtal 3. Stereotypt tal? 4. Varierad och spontan låtsaslek? 1. Fixeringar? 2. Rutiner och ritualer? 3. Motoriska manér? 4. Intresse för detaljer? Socialt samspel Kommunikation Beteende & intressen Atypisk autism Debutålder? Antal symtom? Fördelning av symtomen?

8 DSM V DSM V (2013): Två huvudområden istället för tre? - nedsatt förmåga till social kommunikation - extrema och repetitiva beteenden Enbart diagnosen autistiskt syndrom - man kommer istället att gradera omfattningen av autism.

9 Lika men ändå olika… Samma diagnos - stora individuella skillnader!  Det totala antalet symtom varierar (sex/sju till tolv symtom)  Olika symtomsammansättning (många inom samma område eller mer spridda)  Varierande intensitet i symtomen  Även om två individer har samma symtom kan symtomen ta sig olika uttryck

10 Svårt att kunna konsten att konversera •Håller sig inte till vedertagna samtalsregler •Svårt att smidigt starta eller komma in i ett samtal •Monolog istället för ömsesidig kommunikation •Är omedveten om hur kroppsspråk och intonation reglerar hur ett samtal flyter på •En av de största svårigheterna är dock oförmågan att anpassa språket till den sociala situationen

11 Att följa med i rytmen ” Jag har de senaste åren blivit mer och mer medveten om ett slags elektricitet som strömmar mellan människor. Jag har lagt märke till att när flera människor är samlade och har kul tillsammans följer deras prat och skratt en viss rytm. De skrattar alla tillsammans och sedan pratar de stillsamt till nästa skrattcykel. Jag har alltid haft svårt att anpassa mig till den här rytmen, och jag avbryter ofta andra utan att inse mitt misstag. Problemet är att jag inte kan följa med i rytmen” Temple Grandin (1995)

12 Överlappande neuropsykiatriska tillstånd Autism/ Aspergers ADHD/ADD syndrom OCD/Tourette

13 Aspie-kriterierna "Manual för upptäckter om människor" Tony Attwood och Carol Gray

14 • Lojalitet och pålitlighet i vänskapsrelationer • Står för sina åsikter • Det sociala samspelet är mer avskalat och äkta • Fokuserar på innehållet i det som sägs • Har ofta ett mycket rikt språk Socialt samspel och kommunikation

15 • Äger stor förmåga att söka kunskap på djupet • Stor förkärlek för detaljer • Originellt, ofta personligt perspektiv vid problemlösning • Noggrannhet och en önskan om att upprätthålla regler och rutiner Kognitiva färdigheter

16 Övriga möjliga drag: • Ofta en mycket utvecklad känslighet för specifika sinnesupplevelser • Styrka i individuella idrottsgrenar som kräver uthållighet och visuell precision • Många är mycket konstnärliga

17 För att förstå autism/Asperger måste vi söka under ytan!

18 Annorlunda bearbetning av sinnesintryck • ljud • känsel • syn • smak • lukt • muskelsinnet

19 Kognitionssimulator elevs-situation-asperger-syndrom Kognitionssimulator

20 Motorik - Fumlighet - Tappa saker - Balans - Kroppsuppfattning - Anpassa styrka - Automatisera

21 Hur blir det för elever med AST?

22 Problem med motorisk planering och samordning •Lär sig senare, tar mer tid •Behöver lära sig på annat sätt •Tar mer energi •Svårare att utföra vardagssysslor

23 Några viktiga funktioner som gör att vi uppfattas som ”normala”

24 1.Joint attention Intresse av andra – det som andra människor gör intresserar oss 2. Theory of Mind Inlevelseförmåga i vad andra tänker och känner Inlevelseförmåga i vad andra tänker och känner 3. Central coherence Förmåga att se sammanhang och ”läsa mellan raderna” 4. Exekutiva funktioner Förmåga att planera och organisera vår vardag Förmåga att planera och organisera vår vardag

25 1: Intresse av andra

26 Förmågan att intressera sig för andra påverkar språkets utveckling •Genom att dela upplevelser med andra lär sig det lilla barnet att förstå språk •Genom att dela upplevelser med andra växer barnets ordförråd

27 Förmågan att intressera sig för andra påverkar den sociala utvecklingen När vi tittar på hur andra gör får vi ledtrådar för hur vi själva kan göra i olika situationer Genom att dela olika situationer med andra lär vi in sociala regler

28 Hur blir det för elever med AST?

29 Det är inte lika självklart att man kollar in hur andra gör och försöka anpassa sig så att man smälter in

30 Om man inte är så intresserad av vad andra gör, blir det t.ex. svårare att: -anpassa sitt beteende efter andra -förstå nyanser i språket - smälta in i mängden

31 2: Inlevelseförmåga

32 För att kunna förstå och hantera vår vardag behöver vi förstå För att kunna förstå och hantera vår vardag behöver vi förstå • att vi själva och andra har tankar och känslor som styr handlandet i olika situationer • att tankar och känslor kan skilja sig mellan individer trots att vi befinner oss i en och samma situation

33 För att förstå andras tänkande eller handlande behöver vi kunna byta perspektiv och ”ställa oss i den andres utsiktstorn”

34 Det kan bli svårt att förstå vad någon annan menar…

35 Uppgift 4: Sök reda på x A

36 Hur blir det för elever med AST?

37 •De oroar sig inte i samma utsträckning för vad andra ska tycka om dem •De anpassar inte sitt beteende efter andra •De har svårare att förstå varför andra människor gör som de gör och har svårare att förutse hur andra kommer att handla •De har svårare att sätta sig in i på vilket sätt det de säger eller gör påverkar andra

38 3: Förmåga att se sammanhang och ”läsa mellan raderna”

39 För att förstå vår omvärld i stort och smått behöver vi • snabbt kunna skaffa oss en överblick av det vi möter • kunna läsa av vilken information som är viktigast så att vi vet vi hur vi ska handla i stunden • kunna lägga till underförstådd mening till det vi ser och hör – kunna ”läsa mellan raderna”

40 ”Läsa mellan raderna…” Kunna lägga till underförstådd mening till det vi ser och hör…

41 ”JAG SA INTE ATT HON STAL MINA PENGAR” ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (men någon sa det) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (men jag antydde det) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (jag sa det absolut inte) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (men någon gjorde det) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (hon gjorde något med dem) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (hon stal någon annans) ”Jag sa inte att hon stal mina pengar” (hon stal någonting annat)

42 Blind för sammanhang Hur blir det för elever med AST?

43 Det kan leda till • ökad risk att man upplever att ”saker bara händer” utan att man är förberedd eller förstår varför • ökad risk för motstånd mot förändringar • ökad risk för missförstånd!

44 Om man gång på gång missar budskapen… •kan man bli osäker •kan man börja inbilla sig en massa om hur andra betraktar en Situationer och sammanhang blir svåra att tolka vilket gör att mycket i livet blir stressande!

45 Att vara ”blind” för sammanhang påverkar självkänslan Tänker ofta i svart eller vitt

46 4: Förmåga att planera och organisera

47

48 Exekutiva funktioner Förmågan att t.ex: •Planera och organisera •Disponera sin tid och prioritera

49 Öka/minska tempo eller frekvens… ”Skynda dig…” Det verkar som om personer med autism har en växel

50 Hur blir det för elever med AST?

51 Svårare att ha många bollar i luften

52 •Blir lättare stressad när mycket ska hända samtidigt •Svårare att ha överblick = svårare att veta var man ska börja •Svårare att planera hur en uppgift ska utföras från start till mål

53 Oflexibelt tänkande

54 Konsekvenser av bristande exekutiva funktioner • Blir passiv • Svårt att bryta invanda mönster • Blir ofta styrande i lek/kontakten med andra • Mycket av det som vi tar för givet och som sker på ett automatiserat sätt måste ske på ett medvetet plan vilket tar mycket tid och energi

55 Socialt samspel Beteenden och intressen Theory of mind Central koherens Exekutiva funktioner Minne Begåvning Sinnesintryck Motorik

56 Utbrott (Beteendet) Kalles klass har idrott ute. Idag spelar de brännboll. När det är Kalles tur att slå, missar han bollen tre gånger och får inte slå igen. En klasskompis säger till Kalle att han ska springa när näste man slår. Kalle blir arg, skriker ”Jä..a skit” och sticker därifrån. Se situationen utifrån elevens perspektiv – Förståelse utifrån kunskap om AS •Förstår inte vad brännboll går ut på •Oklart vad som förväntas av honom •Kan inte avläsa vad klasskompisarna och lärarna tänker när han slår och missar •Blir osäker på vad som menas med att springa när någon slår •Är stressad av hela situationen

57 Vår tolkning av elevens beteende kommer att styra vårt handlande: Vår tolkning av elevens beteende kommer att styra vårt handlande: Tolkning av elevens beteende: ”Elevens beteende är planerat, viljestyrt och målmedvetet” ”vill testa gränser” ”han jäklas bara” ”Eleven har en funktionsnedsättning som bl.a. innebär kommunikationssvårigheter och svårigheter att hantera sinnesintryck Strategi för bemötande: Bl.a: sätta tydliga gränser och lära eleven att respektera den vuxnes auktoritet Skaffa mer kunskap om elevens begränsningar elevens begränsningar Anpassar bemötandet Anpassar bemötandet efter elevens förmåga Olika sätt att tänka:

58 Utgångspunkt ”Barn gör så gott de kan …om de kan”

59 Skolan…

60 Styrkor och svårigheter Karl den XII Grupparbete Skriva uppsats Kemi Matematik Idrott Låg nivå Normalnivå Hög nivå

61 Inlärningskanaler… •Ofta visuellt orienterad •Använder ofta ett sinne i taget för att lära •Har lättare att förstå den faktamässiga världen

62 Varför reagerar många barn med AST så starkt på blotta tanken att behöva ta itu med sina läxor och varför har de så svårt att göra klart uppgifterna? Läxor

63 Graden av stress och mental utmattning under dagen i skolan Graden av stress och mental utmattning under dagen i skolan

64 Vad är Vad är stress? ??????????????

65 Många frågor i vardagen… Kroppsspråk? Humor och ironi? Hitta kompisar? Samhörighetstecken? Hur småpratar man? Missuppfattningar! Ögonkontakt? Hur nära får man stå? När förväntas man ”ljuga”? Prata i telefon? Hygien? Skola och praktik? Kläder och mode? Åka på utflykt? Gå- och stoppsignaler? Grupparbete?

66 Stress och AST Krav på att :  hantera sinnesintryck  hantera mycket information samtidigt  välja och fatta beslut  förstå situationen/sammanhanget  förstå det som sägs/det som inte sägs  planera och organisera  förstå och hantera tid  hantera oväntade förändringar

67

68 När stressen är i topp… …är den egna förmågan i botten

69 …är den egna förmågan i topp Och när stressen är i botten…

70 Stresstrappan Utbrott/Depression Ritualer /Tvång Stress Oro ”Trigger”

71 Hur kan man förebygga stress för elever med AST?

72 + Platser - + Aktiviteter - + Lektioner - Kartläggning energiåtgång

73 •Kunskap krävs för att förstå vilken oerhörd utmaning det är för eleven att umgås med andra •Förutse vad som kommer att vara frustrerande för eleven - förklara, ge strategier eller undanröj orsakerna •Skapa balans – lär ut hur eleven på egen hand kan söka platser och/eller aktiviteter som ger ro och avkoppling

74 •Förmedla tydligt vad som gäller och vad som förväntas av eleven – var beredd att kompromissa! •Skapa möjligheter för eleven att ha kul. •Informera, lär och förklara på ett sätt som eleven förstår. •Bryt ner regler och normer till konkreta situationer. Uttryck som ”visa respekt” ”ta ansvar” och ”att tänka sig för” är väldigt abstrakta begrepp.

75 eleven kan lära sig att förstå sig själv och andra. •Använd hjälpmedel som seriesamtal eller begreppskort för att tydliggöra sociala situationer och kommunikation så eleven kan lära sig att förstå sig själv och andra. •Lär eleven att förmedla sina önskningar och behov till andra. •Lär eleven att förhandla och säga nej på ett sätt som andra förstår och lyssnar på. •Ge eleven möjlighet att lära sig mer inom de områden han/hon är bra på. - det stärker självkänslan! - och den sociala acceptansen i klassen!!!

76 Vilka verktyg har vi för att möta elever med AST?

77 Tydliggörande pedagogik RUMMET/MILJÖN Var ska jag vara? Var ska jag hänga min jacka? PERSON Vem/Vilka ska jag vara med? Vem vill göra samma sak som jag? INNEHÅLL Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? Det här är roligt! Det här behöver jag lära mig! TIDEN Hur länge ska det hålla på? När slutar det? Vad händer sedan? ”Oscar visar vägen” av Lena Pettersson och Ingrid Liljeroth

78 Idéer som kan underlätta samspel och kommunikation….

79 •Skapa ett öppet klimat för olikheter •Visa att man vill ta del av deras värld. •Visa empati – innebär att man riktar uppmärksamheten mot barnets egen upplevelse och delar förståelsen med barnet på ett sätt som det själv kan förstå och känna igen. •Använda en bejakande kommunikation – innebär att man är förstående, accepterande, tolerant, bekräftande och lyssnande. •Lyssna – i det här sammanhanget innebär det att man inte bara hör orden, utan även bakomliggande intentioner och känslor. Att lyssna innebär att våga vara tyst och att vänta, att öppna sina sinnen och ge den andre tid att tala färdigt.

80 •Var konkret. Säg vad du menar och mena vad du säger. Många med Aspergers syndrom har svårt att filtrera vad som är viktig och vad som är mindre viktig information. Att lägga kraft på att medvetet sortera och sålla tar energi. •Undvik ironier. Av samma anledning som ovan kan ironier vara stressande. Om ironier uppstår, ta dig tid att förklara.

81 •Undvik tjat. Eleven kanske håller på att formulera ett svar. Att då komma med samma fråga eller uppmaning en gång till kan skapa stress och gör att han/hon måste börja om i sitt tänkande. •Berätta gärna hur du känner dig. Många med Aspergers syndrom tolkar inte gester och kroppsspråk.

82 •Undvik att ställa för mycket frågor vid matbordet. Att äta är en jobbig situation för många med Aspergers syndrom. Att dessutom behöva prata samtidigt kan vara stressande. Småprat kanske ibland är onödigt. •Var kreativ. Skicka sms, maila, skriv brev, använd bilder. Huvudsaken är att ni når fram till varandra.

83 • Ställ konkreta frågor. Att fråga ”Hur har din vecka varit?” är ofta en alltför öppen vecka varit?” är ofta en alltför öppen fråga som ofta ger svaret ”Jag vet inte”. fråga som ofta ger svaret ”Jag vet inte”. • Fråga om det du verkligen vill ha svar på, till exempel ”Vad gjorde du på långrasten idag?”. exempel ”Vad gjorde du på långrasten idag?”.

84 • Prova att använda skalor: ”Hur svår var uppgiften på en skala 1-10? Hur ”Hur svår var uppgiften på en skala 1-10? Hur stressad…?” stressad…?” Skalor kan vara en hjälp i att nyansera samt Skalor kan vara en hjälp i att nyansera samt för eleven att få kunskap om sig själv och sina för eleven att få kunskap om sig själv och sina egna behov. egna behov. • Ge tid att tänka: För att kunna ta ställning till en fråga kan För att kunna ta ställning till en fråga kan eleven behöva tid på sig att tänka ut eleven behöva tid på sig att tänka ut konsekvenserna av ett svar. konsekvenserna av ett svar. Ställ eventuellt en skriftlig fråga och be om att Ställ eventuellt en skriftlig fråga och be om att få återkomma senare för att få svar. få återkomma senare för att få svar.

85 Ställ ”kryss-frågor” Att kryssa i  Ja  Nej  Vet inte kan vara lättare än att svara på öppna frågor.

86 Ringa in: Skriv ner några påståenden och be eleven att ringa in det som stämmer. Även detta kan vara lättare än att svara på en öppen fråga.

87

88 ”Stöd vid möten” Autism och Aspergerförbundet


Ladda ner ppt "Välkomna till Introduktionsdag Vad innebär det att ha Aspergers syndrom/autism med normalbegåvning? Neuropsykiatriska teamet Barn- och ungdomshabiliteringen."

Liknande presentationer


Google-annonser