Rätten till sjukvård och hälsa gäller inte alla

En presentation över ämnet: "Rätten till sjukvård och hälsa gäller inte alla"— Presentationens avskrift:

1 Rätten till sjukvård och hälsa gäller inte alla

2 Projektet Vård för papperslösa
Svenska Röda Korsets regi sedan februari 2006 Nätverk av frivilliga läkare, barnmorskor, psykologer/terapeuter och sjukgymnaster som ger gratis sjukvård till papperslösa Nätverk av ledsagare som följer patienten till vårdgivaren Hjälptelefon Arbetar för att en lagförändring ska ske som ger papperslösa rätt till subventionerad sjukvård Ej olaglig verksamhet

3 Migration i siffror 200 miljoner migranter i världen
Vid sekelskiftet 1900 var 10% migranter mot 3% idag I absoluta tal har migrationen fördubblats de senaste 25 åren 10-15 % av Europas migranter befinner sig i irreguljärt tillstånd 5-8 miljoner irreguljära migranter inom Europa Sverige,1500 asylsökande avvek efter negativt beslut (2006)

4 Vem är irreguljär migrant/papperslös (s.k gömd)?
”Den som vistas i landet utan specifikt tillstånd från staten att göra det”. Exempel: Personer som fått avslag på sin asylansökan Personer som fått avslag på ansökan om UT pga familjeanknytning Studenter med utgångna visum Personer med utgångna turistvisum Personer som utsatts för människohandel (Personer som väntar på handläggning av ansökan om UT pga familjeanknytning) Att befinna sig i ett land utan legal status innebär att man inte har tillgång till sociala tjänster som sjukvård, utbildning och socialförsäkring etc. Man har heller ingen laglig rätt att arbeta vilket gör det ännu svårare att leva utan samhällets tjänster. Att arbeta utan arbetstillstånd innebär ofta att man tvingas acceptera undermåliga löner, usla arbetsförhållanden och avsaknad av försäkring och olycksskydd. Detta ökar utsattheten för människor i denna situation ytterligare och många lever under extremt svåra förhållanden. Det mest övergripande problemet för migranter utan legal status är saknaden av ett uppehållstillstånd i Sverige. I och med detta uppstår en situation där människor har svårt att tillgodose sina mest grundläggande behov och blir lätt utsatta för exploatering av olika slag.

5 Röda Korsets grundprinciper
Humanitet ”..skydda liv och hälsa och att skapa respekt för människovärdet” Opartiskhet ”Röda korset gör ingen åtskillnad mellan nationaliteter, raser, religioner, samhällsställning eller politiska åsikter. Det arbetar uteslutande för att lindra människors lidande och därvid i första hand hjälpa de mest nödställda” Röda Korsets grundlägganbde princip att tillgodose skydd och hjälp till de människor som är mest utsatta och sårbara innebär en ständig kartläggning och omvärdering av vem denna målgrupp innefattar. Behovet av stöd och hjälp för migranter har alltså uppmärksammats på regional och internationell nivå och det finns riktlinjer för hur man bör arbeta. Vad som saknas är hur man praktiskt ska genomföra denna viljeyttring på nationell nivå. Utsatthet har definierats som ”människor som löper risk att hamna i situationer som hotar deras liv eller möjligheten att leva med åtminstone ett minimum av social och ekonomisk trygghet samt mänsklig värdighet”. Principen om opartiskhet är uppbyggd av tre olika delar: icke-diskriminering, proportionalitet och opartiskhet. Icke-diskriminering är den viktigaste rödakorsprincipen näst efter humanitetsprincipen. Om resurserna är otillräckliga fördelas hjälpen efter var hjälpbehovet är som störst. Det är alltså tillåtet att behandla människor olika enligt regeln om att hjälpen ska stå i proportionalitet till behovet. (Pictet 34-36) Syftet är alltså att prioritera de mest nödställda. Det är viktigt att poängtera att arbetet med migranter utan legal status inte är ett politiskt ställningstagande. Det är en handling utförd på humanitära grunder. Jag skulle vilja påstå att det är mer politiskt att inte agera än att göra det.

6 Källa: Läkarförbundets etiska regler 2002
Rätten till hälsa Mänsklig rättighet? ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter…” ”Konventionsstaterna erkänner för envar att i såväl som fysiskt som i psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa” Källa: FN:s allmänna förklaring och konventionen om de ekonomiska kulturella och sociala rättigheterna Medicinsk-etiskt perspektiv ”Läkaren skall aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling” Källa: Läkarförbundets etiska regler 2002

7 FN kritiserar Sverige ”..the special rapporteur encourages the government to reconsider its position with a view to offering all asylum-seekers and undocumented persons the same health care, on the same basis, as Swedish residents. By doing so Sweden will bring itself into conformity with its international human rights obligations” Paul Hunt 28/2 2007

8 Läkarförbundets etiska råd
Läkaren skall i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud. Lissabondeklarationen 1981, World Medical Association Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder, eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem. The International Council of Nurses is a federation of national nurses’ associations (NNAs), representing nurses in more than 128 countries. Founded in 1899, ICN is the world’s first and widest reaching international organisation for health professionals.  Operated by nurses for nurses, ICN works to ensure quality nursing care for all, sound health policies globally, the advancement of nursing knowledge, and the presence worldwide of a respected nursing profession and a competent and satisfied nursing workforce.

9 Situationen i Sverige Läkare i världen, startade klinik för gömda i Stockholm 1995 Rosengrenska Stiftelsen, Göteborg, startade sjukvårdsförmedling ( Delta stiftelsen, Malmö sjukvårdsförmedling sedan 2000 (nystart 2006) Läkare utan gränser, Stockholm, projektet Gömda startades 2004  Röda korset, Projektet Vård för gömda, 2006

10 82 % hade stött på hinder för att få tillgång till vård
65 % uppgav försämrad fysisk hälsa under tiden som papperslös 64 % uppgav försämrad psykisk hälsa Depression och självmordstankar 10 gånger vanligare bland papperslösa än bland svensk referensgrupp

11 Vad är hindren? Lagen Kostnaden Attityder

12 Lagen – Om vården till ”papperslösa”
”Om någon som vistas inom landstinget utan att var bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, skall landstinget erbjuda sådan vård” Källa: Hälso- och sjukvårdslagen, § 4 (1982:763) ”Gömda” barn har precis samma rättigheter till kostnadsfri vård som barn med permanent uppehållstillstånd Källa: Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om hälso- och sjukvård för asylsökande med flera

13 Kostnader Vårdbesök/läkemedel Kostnader för svenska medborgare
Kostnader för papperslsöa och turister Vårdbesök hos läkare vid akutmottagning 260 SEK 2 000 SEK Vårdbesök hos läkare på vårdcentral 140 SEK 1 500 SEK Vårdbesök hos barnmorska på mödravårdscentral 0 SEK 500 SEK Förlossning utan komplikationer Från 21 000 SEK Insulinbehandling vid diabetes (typ 1) 0 SEK per år Cirka 13 000 SEK per år

14 Attityder Individen - psykologiska Institutionen-organisatoriska
Rädslan för att bli anmäld och avvisad Okunnig om rätten till vård Individen - psykologiska Okunskap (hälsolagar och sekretesslag) Avvisande attityder Administrativa rutiner Institutionen-organisatoriska

15 Hälsorisker Stressrelaterade sjukdomar Arbetsskador
Kroniska sjd utan behandling (ex. diabetes) Smitsamma sjd ex.Tb, hiv, STI Okontrollerade graviditeter Självmedicinering

16 Kontaktdiagnos 2007

17 Statistik från verksamheten 2007

18 Statistik från verksamheten 2007
Kön 2007

19 Ursprungsregioner, 2007

20 Tid i Sverige vid första kontakt, 2007

21 Tid som papperslös, 2007

22 Barn

23 Frivilligverksamheten Vård för papperslösa 2007
1048 konsultationer/besök förmedlades 47 % av dem förmedlades till Ersta sjukhus 67 stycken ledsagningar genomfördes

24 Påverkansarbete lagförändring, subventionerad sjukvård till alla
Vård ges efter medicinskt behov

25 Access to health care for undocumented migrants
PICUM – Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants Tillgången till sjukvård för irreguljära migranter blir mer och mer begränsad Stater använder tillgången till sociala rättigheter som ett sätt att bekämpa illegal migration Access to health care for undocumented migrants AUSTRIA BELGIUM  FRANCE GERMANY HUNGARY ITALY PORTUGAL SPAIN SWEDEN THE NETHERLANDS UNITED KINGDOM

26

27 Att vara ”papperslös” är inte en människas viktigaste egenskap!
Vanligt förekommande föreställningar Svartarbetare Illegala Kriminella Tar ”våra” jobb Utnyttjar vår gästfrihet Annan bild Fattig, får ofta pengar från vänner och släktingar Igen tillgång till vård Utnyttjas på arbetet, leder ofta till arbetsskador Kan inte gå till polisen om de blir utsatta för brott Det är viktigt att komma ihåg att de flesta behov och problem är ett resultat av att en stat bedömt människor som illegala och därmed stött ut dem ur samhället. Behoven och problemen är inte något som är inneboende i personernas egenskaper utan i den situation som de befinner sig i.