Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos."— Presentationens avskrift:

1 Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos

2 Skogsstyrelsens uppgift •Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel, •då det efterfrågas delta vid älgförvaltningsgruppernas samråd, •inför beslut om avskjutningsnivåer samt skyddsjakt stödja länsstyrelsen med bedömning av skadors omfattning, •tillgängliggöra beslutsunderlag avseende foderprognoser, exklusive kalibrering i fält, •kvalitetssäkra och förvalta metoden för älgbetesinventering (ÄBIN) samt uttolka resultat från fältarbetet, •samt inom ramen för myndighetens uppdragsverksamhet erbjuda genomförande av ÄBIN-metoden i fält Ove Arnesson

3 Ekosystembaserad förvaltning •I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg •Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och reproduktion •Foderutnyttjande har också betydelse för betesskador i skog

4 Vid älgförvaltning måste även hänsyn tas till foderkonkurrens från övrigt klövvilt •Hur många rådjur motsvarar en älgs foderbehov? •Ca 7 rådjur •Hur många dovvilt motsvarar en älgs foderbehov? •Ca 4 dovvilt •Hur många kronvilt motsvarar en älgs foderbehov? •Ca 2 kronvilt

5 5 Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv kg Älgkalv kg Skogskador Grandominerade skogar Biologisk utarmning För lite foder i förhållande till klövviltstammarna ger...

6 Hur kan vi få fakta om läget i skogen? Inventeringsmetoder klövvilt: •Flyginventering •Spillningsinventering •Slaktvikter (kalv) •Älgobs •Avskjutningsstatistik Inventeringsmetoder foderläget: •Skadeinventering (ÄBIN, Syd-ÄBIN) •Betestrycksinventering, RASE •Prognos för ungskogsarealens utveckling •Referenshägn Foto: Ove Arnesson

7 SydÄBIN 2014 •28 av 47 ÄFO:n i Götaland inventeras. •Finansieras av Södra, Sveaskog, Holmen, Stiftet m.fl. •I Kalmar län inventeras 6 av 10 ÄFO:n •Resultaten sammanställs av Skogsstyrelsen senast den 1 juni. •Inventeringen visar både skadeläget på tall och betestrycket på rönn, asp, sälg och ek. •Lst har planerat för att kunna ta med resultaten i arbetet med årets ÄFP

8 SydÄBIN Västerviks södra •Fältarbetet pågår, klart inom de närmaste dagarna. •Inventerarens intryck så här långt: •Varierande skadebild. •Hårt tryck på rönn, sälg, asp och ek •Försommarbete, färskt vinterbete och barkgnag tycks vara mer förekommande i ett område med ca 5-10 km radie runt Ankarsrum. Juni 2012

9 Tecken på obalans mellan klövviltpopulationen och fodertillgången som du själv kan bevaka: •Försommarbete på tall •Kraftigt vinterbete på tall •Låga slaktvikter •Låg förekomst av rallarros Älgkalv 0901, 31 kg Foto: Jonnie Friberg

10 Ungskogsarealen är viktig •En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än övrig areal. Preliminära uppgifter

11 Åldersklass Foderindex (Täckningsgrad %) Tall Glasbjörk Vårtbjörk Foder i skog Månsson 2007

12 Spillning i skogsmark

13 Foderproducerande ungskog Juni 2012

14 Om materialet •Detta är Skogsstyrelsens analys om fodersituation i älgförvaltningsområden •Analysen baserar sig på marktyper med olika betydelse för foderproduktion •Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och kan komma att justeras efter ytterligare kvalitetssäkring. •Det antal år som ungskogen bedömts bäst ur fodersynpunkt har ändrats till från 5 – 20 år till 5-15 år efter slutavverkning från 2012 vilket ger lägre ungskogsarealer än •Det finns ett antal kända felkällor som i mer eller mindre utsträckning påverkar analysen. Skogsstyrelsen avser att återkomma med en beskrivning av dessa felkällor.

15 Juni 2012

16 Markanvändning i länet

17 Utveckling av areal foderproducerande ungskog i Kalmar län

18 Nyckeltal •Delar av året är djuren i större utsträckning hänvisade till ungskogen (t.ex. vintertid och då när snön ligger djup). •Betesbelastning på ungskog ökar under denna tid •Givet samma älgtäthet är betesbelastningen högre i ÄFO med liten ungskogsareal •Genom att beräkna olika täthetsmått kan en bättre uppfattning om betesbelastning erhållas Juni 2012

19 Nyckeltal (beräkning av olika täthetsmått) Dividera det totala antalet älgar i vinterstam med den areal du är intresserad av. T. ex –800 älgar i V-viks södra ÄFO på ha landareal ger 9,7 älgar per 1000 ha i hela ÄFO –Skogsmarken utgör ca 86 % dvs ha ger en täthet räknat bara på skogsmark 11 älgar per 1000 ha –Ungskogen utgör år 2015 ca 5 %, dvs ha, då är tätheten räknat bara på ungskog 194 älgar per 1000 ha eller 1 älg per 5 ha ungskog Juni 2012

20 Foderproducerande ungskogsareal per fälld älg Foderareal per skjuten älg (ha/ind)

21 Andelen tall minskar… Källa: SKA-VB 08 Referens – Andel tall

22 … medan andelen ung tall med färska betesskador ökar… (Källa: Riksskogstaxeringen) Christer Kalen 22

23

24 …och vi har en utveckling mot allt lägre slaktvikter i både Kalmar län och V-vik södra. Källa: Viltdata Juni 2012

25 Jämförelse med utvecklingen av slaktvikter inom demo-området , 206 kalvar

26 Hur/när når vi målet för en god “naturresursförvaltning”? -Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. -Bra slaktvikter och god reproduktion -Foderöverskott -Hög skogsproduktion -Ståndortsanpassat skogsbruk -Biologisk mångfald

27 Kom ihåg! •Älgförvaltning innebär förvaltning av alla våra klövviltsarter •Tillgång på foder är en nyckelfaktor •Avskjutning är det viktigaste instrumentet för att minska oacceptabla viltskador Foto: Lars Ingemarson

28 Sök foderprognoser på under ”Länkar och ytterligare information” eller via Juni 2012


Ladda ner ppt "Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos."

Liknande presentationer


Google-annonser