Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

GRUPP KLAVRESTRÖM Hur kan Ekonomihögskolan skapa aktiv, krävande och stödjande interaktion med företag och organisationer till sin verksamhet? Deltagare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "GRUPP KLAVRESTRÖM Hur kan Ekonomihögskolan skapa aktiv, krävande och stödjande interaktion med företag och organisationer till sin verksamhet? Deltagare."— Presentationens avskrift:

1 GRUPP KLAVRESTRÖM Hur kan Ekonomihögskolan skapa aktiv, krävande och stödjande interaktion med företag och organisationer till sin verksamhet? Deltagare Klavreström: Leif Marcusson, Christine Tidåsen, Christoph Tiedtke Bo Leander, Saara Taalas, Daiva Balciunaite Håkansson Anders Hytter, Hans Lundberg, Per-Olof Johansson, Linnéa Olsson

2 Nytta Närhet Nyfikenhet Nytänkande Målformulering

3 Måluppfyllelse Åtgärder • Studenternas anställningsbarhet särskilt i regionen - antal anställda • Stärka näringslivets konkurrenskraft nationellt/internationellt • Kontinuitet i strukturen, ej ad-hoc lösningar • Utvärdering och utveckling av företags- och studenternas deltagande i projekt • Företag, personal och studenter har ett gemensamt intresse för samverkan • Verksamhetsinriktad integrerad struktur • Samverkan, både externt och internt • Finansierings- möjligheter

4 • Prioritering av samverkan i verksamhetsplaneringen på Ekonomihögskolan. Och i hela LNU • Kraftsamling – budgetmedel och personalresurser • Incitamentsstruktur • Kontinuerlig kunskapsspridning i organisationen om samverkans nytta: Goda exempel • Anställa människor som samtidigt jobbar i näringslivet. Adjunkter, lektorer och professorer • Externfinansiering • FRÅN ORD TILL HANDLING! Möjliga lösningar

5 GRUPP ROSENFORS Vad bör vara den innehållsmässiga kärnan i framtidens utbildningar vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet? Deltagare Rosenfors: Lars Tomsmark, Leif Rytting, Madeleine Sjöstedt, Ulrika Melin, Michaela Sandell, Anette Bertilsson, Lena-Maria Aronsson, Jan Alpenberg, Maria Persdotter Isaksson, Ingvar Karlsson

6 Kärnan i framtidens utbildningar: • Akademiskt mogna och avsättbara studenter student avnämaresamhälle

7 Medel för att nå målen: • Alumniverksamhet • Advisory board • Verksamhetsförlagd praktik • Hållbar utveckling •

8 Programportföljen • Anpassning till samhällets behov • Hur ser våra nya program ut? • Profil / spetskompetens • Flexibilitet i utbildningarna • Distansutbildningar • Ämnesmässig kompetens i utbildningarna • Djupkompetens även i grundutbildningen

9 GRUPP DJURDALA Hur stor bör Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet vara? Deltagare Djursdala: Bernana Delic, Katarina Zambrell, Emma Neuman, Anders Vigren Eva Jönsson, Christine Hagblom, Linda Kämpfer, Eva Lindén Gunilla Carlsson

10 I nuläget är storleken inte ett problem i sig. Målformulering: Att med en bättre balans skapa förutsättningar för tillväxt.

11 Obalans Balans Resurser: 1.Kompetens 2.Undervisning / Forskning 3.Luft Indikatorer: 1. Kompetens: a) Antal Kurser ( kursmoment) / Lärare b) Gränsöverskridande kompetens 2. Undervisning / Forskning a) Tid Forskning / Undervisning per kategori av lärare b) Total forskning / Utbildningsprofil 3. Luft: % ”slack” i totalplanering

12 Tillväxt Intern tillväxt: 1.Insourcing 2.Kapitalisera ( industriell ekonomi för mindre och medelstora ftg etc. Extern tillväxt: 2. Distansutbildning Grundutbildning - enbart betalande Fördjupning - både icke betalande och riktad betal-utbildning Indikatorer: 1.# lärare som borde arbeta inom Ekonomihögskolan som arbetar inom andra intuitioner. 2.# kurser som ges av andra intuitioner som skall ges av Ekonomihögskolan 3.Ökning av betald utbildning och Distansutbildning på fördjupningsnivån.

13 GROUP DÖDERHULT The future research education at the School of Business and Education – what should it consist of and how should it be funded? Participants Döderhult: Pejvak Oghazi, Andreas Eklund, Olle Duhlin, Lars Lindkvist, Monika Müller

14 What if the length of the research education changed to three years? • Intensifying the Bologna process – three years research education • Making the second year on the masters programs the first year of the doctoral program – research preparation How can the research education be internationalized? • A lot of the responsibility of this falls upon senior researchers • Networking, getting international researchers and PhD students to Lnu. • A professional administrative support • One person in Charge • Routines and/for information • An international atmosphere in the organization • All courses and seminars (PhD and masters programs) in English • Harmonizing our programs with Europe would facilitate more funding collaborations Ingredients and concepts for future research education

15 Suggestions for future financing • Both industrial and societal PhD students. • Easier admission processes for industrial PhDs. • Getting better at external applications. LARGER projects. Research centers is one way to facilitate this. More collaboration between senior researchers. • Emphasize good examples of getting external funding. • Clear incentives to apply and especially for receiving external funding for hiring PhD students

16 Goals and their measurable parameters • Finishing in time (three or four years) • At least one (longer) stay abroad • Participating in at least one international conference • One application for PhD student with a senior researcher during the education • All courses and seminars (PhD and masters programs) in English • One administrator in charge of international guests • Clear incentives for researchers who receive external funding

17 GRUPP EKENÄSSJÖN Hur kan Ekonomihögskolans styrkor vad gäller innehåll och arbetsformer beskrivas? Deltagare Ekenässjön: Håkan Locking, Susanne Sandberg, Fredrik Karlsson Carina Holmgren, Ann-Christine Hartzén, Ulrika Bengtsson-Verde, Christer Foghagen, MaxMikael Wilde Björling, Lars Andersson Veronica Svensson Ülgen

18 Fakultetsinternat Grupp Ekenässjön: Hur kan Ekonomihögskolans styrkor vad gäller innehåll och arbetsformer beskrivas? Vi är bäst på… – Vi är störst och har en spännande programportfölj – Förmåga att driva stora volymer men ändå har specialkompetens Vi uppfattas vara bäst på… – Att erbjuda kvalitetsundervisning – Vara små i det stora – närhet för studenter, stadsintegrationen i Kalmar och en av Sveriges bästa campusmiljöer i Växjö

19 • Minska organisatoriska hinder för samverkan/samarbete • Goda lärare, ha tid till att utveckla sin pedagogik, samarbetande miljö som värdesätter individen och kreativitet. • Mer samarbetande miljöer och struktur ger synergieffekter. Dela kunskap och därmed också säkra upp kunskapen i fall att någon slutar. • Minst två lärare på varje kurs, flera lärare i sal samtidigt. • Strategisk internationalisering • Färre men aktiva samarbeten genom upparbetade kontakter. • Tydligare programutbud • Bredd en styrka, tydliggöras genom olika teman inom vilka närliggande program samlas, även kopplat till programteam och forskningsgrupp. • Attrahera ’bättre’ studenter. • Mångfald, jämställdhet och arbetsglädje • Arbetsspråk engelska om mer än en engelskspråkig medarbetare på plats. • Mätas i Linnébarometern.

20 GRUPP LÅNGARYD Ekonomihögskolans organisation och professionalitet – vad gör verksamheten riktigt bra? Deltagare Långaryd: Lars Behrenz, Martin Gren, Åsa Snygg Devine Anna-Karin Bjuvsjö Johansson, John Jeansson Ivana Tomic-Kokic, Jasmina Beharic

21 Målformulering: -Den samarbetande organisationen

22 Åtgärder för att nå målet: -Tillsättning av arbetsgrupper bestående av medarbetare från olika personalkategorier (kartläggning) -Externa referensgrupper -Samarbetspolicy och regelverk

23 Indikatorer för att mäta måluppfyllelsen: EXEMPEL: -Antalet lärare per kurs, idag/i framtiden -Processkartläggningar av samarbete -Antalet författare per forskningspublikation, idag/framtiden -Om du ska göra en bedömning om samarbete över personalkategorierna hur ser det ut idag jämfört med i framtiden? -Hur många studeranderepresentanter har vi idag och i framtiden i beslut/beredandesorgan? -Antalet praktikplatser i utbildningar -Kompetensutveckling för all personal, idag och i framtiden Långsiktiga: -Fler och bättre publikationer -Våra studenter blir mer attraktiva på arbetsmarknaden

24 GRUPP VÄCKELSÅNG Hur skapa en god och produktiv kunskapsmiljö på Ekonomihögskolan? Deltagare Väckelsång: Lina Aldén, Annika Schilling, Martin Amsteus, Bengt Persson Göran Stöth, Hans Wessblad, Gunilla Larsen Borg, Leif Eriksson Mathias Karlsson

25 Kollegialt - jobba mer tillsammans 1. Arenor och forum • Ex. seminarieserier, forskning och pedagogik. 2. Forskning • Fler forskningsmiljöer. • Lära sig direkt i forskarutbildningen hur man publicera, hantverket. • Forum (tradition) som möjliggör gemensamt artikelskrivande. • Uppmärksamma varandras arbete. 3. Undervisning • Kollegialt ansvar för kurser (minst två/kurs – kompletterande perspektiv). • Tid och resurser till lärande och utveckling. Ytterligare pedagogik, ex. närvara på andras föreläsningar? 4. Integrera undervisning och forskning

26 Signalsystem – visa att kollegialitet är viktigt 1. Enkelriktad kommunikation ifrån rektor och ledning (kollegor) skapar inte engagemang. Få arenor att ventilera synpunkter. 2. Ökad transparens och tydlighet. 3. Lönen är både ett incitament och en signal. Ex. nyanställningar vs befintlig personal. 4. Om bred forskning är angeläget bör forum och resurser finnas.

27 Ekonomihögskolan – attraktivitet 1. Renommé – Ekonomihögskolan ska vara en spännande arbetsplats • Synas på konferenser, skapa förutsättningar för en kreativ och stimulerande arbetsmiljö. • Få resurser till att synliggöra Ekonomihögskolan. 2. Nya medarbetare • Locka nya medarbetare genom erbjuda spännande forskningsmiljöer och tid. • Möjlighet till både intressant forskning och undervisning. Ex. Umeå-modellen. • Minskade overhead ger mer forskning, slimmad organisation.

28 GRUPP ÅMINNE Hur bör Ekonomihögskolans forskning utvecklas och utvärderas? Deltagare Åminne: Anders W Johansson, Anders Pehrsson, Hanna Sandqvist Anders Olsson, Niklas Åkerman Hans Jansson

29 Målformulering Forskningen vid Ekonomihögskolan ska bli ännu mer internationellt konkurrenskraftig.

30 Indikatorer Forskningen ska vara internationellt meningsfull, generaliserbar, användbar: Uppföljning av publiceringar i till exempel ABS, Frida och Web of Science, i enlighet med Lnu:s riktlinjer. Uppföljning av professorers och lektorers forskning görs likvärdigt och på forskningsmiljönivå. Användbarheten: uppdragsforskning, forskningsanknytning i utbildning, deltagande i samhällsdebatt, populärvetenskapliga publikationer, samarbete med näringslivet.

31 Åtgärder Eftersträva metodologisk pluralism. Forskargrupper som är ansvariga för att öka externfinansiering. Organiseras genom professorerna. Ökad kunskapsspridning till studenter, samhälle och näringsliv, ex. genom nyhetsbrev eller tidskrift om Ekonomihögskolans forskning. Skapa bättre incitament för forskare som erhåller externa medel.

32 GRUPP MISTERHULT Ekonomihögskolans varumärke – hur kan varumärket få ett gott innehåll som är känt i omvärlden? Deltagare Misterhult: Mikael Lundgren, Terese Nilsson, Kaisa Lund Miralem Helmefalk, Helena Mallin, Stefan Lagrosen Dennis Persson, Helén Anderson

33 Målet Ekonomihögskolans varumärke ska ha rötter i den småländska identiteten och historien, vilket ska bidra till självförtroende och handlingskraft. En Ekonomihögskola som gör skillnad.

34 Hur kan vi mäta detta? • Varumärkesundersökning (upplevelser, kännedom etc.) - Enkät bland studenterna i början och slutet av utbildningarna. - Även enkäter bland andra intressenter nationellt och internationellt.

35 Åtgärder • Konsistent kommunikation • Tålamod • Verksamheten ska fylla Ekonomihögskolans varumärke med innehåll

36 GRUPP KLEVSHULT Vilka skall vara de ledande principerna för att styra och utveckla Ekonomihögskolans programutbud? Deltagare Klevshult: Anna Lindestam, Åsa Lindström, Petter Boye Kjell Arvidsson, Siw Lundqvist Roger Stokkedal, Martin Holgersson

37 Övergripande mål Ökad konkurrenskraft genom integrerad mångfald Vi är störst och kan därför ha fler programprofiler och fördjupningsinriktningar än andra högskolor utan att förlora den kritiska massan. Vi ska ha en mångfald när det gäller kön, etnicitet, ålder etc för att det skapar en god lärmiljö.

38 Forts. mångfald Vi ska utnyttja vår bredd när det gäller kompetens i olika ämnesområden. Vi ska ha flera väl profilerade program attraktivt paketerade (förhandsval) Vi ska skapa möjligheter till individanpassning genom val efterhand som studenternas intresse och medvetenhet mognar

39 Forts. mångfald Vi ska stödja studenternas reflektion kring val av inriktning genom kontakter med forskningsområden, möjliga arbetsgivare etc Varje program ska integrera våra olika forskningsområden och relevant praktik.

40 Integrerad mångfald bidrar till att utveckla våra Fokusområden: • Attraktivitet • Utveckling/lärande • Processer (effektivitet) • Finans

41 Åtgärder Fler engelskspråkiga kurser (minst en kurs per program) Bidrar till: • Fler utländska studenter • Förberedelse för utlandsstudier • Kompetens för internationella arbetsgivare Anpassa vår marknadskommunikation så att den attraherar underrepresenterade grupper Bidrar till: • Bättre balans • Bättre lärmiljö • Fler möjliga sponsorer

42 GRUPP EKETORP Hur kan Ekonomihögskolan i ökande utsträckning använda studenterna som resurs i verksamheten? Deltagare Eketorp: Per Pettersson Löfquist, Ulf Eklund, Hans Allmér Eva Gustavsson, Andreas Poltan, Arthur Micallef Pär Strandberg, Thomas Karlsson, Katarina Ellborg

43 Målformulering Vi ser: -Vår undervisning som konkurrensfördel -Forskare som lärare och lärare som forskare -Studenter som medskapare

44 Åtgärder för måluppfyllnad Vi ser: -Pedagogisk arena -Seminarieserie -Studenter i forskningsprojekt

45 Indikatorer och mätning Vi ser: -Formering och uppstart av pedagogisk arena under Deltagare i seminarieserien -Antal studenter i forskningsprojekt


Ladda ner ppt "GRUPP KLAVRESTRÖM Hur kan Ekonomihögskolan skapa aktiv, krävande och stödjande interaktion med företag och organisationer till sin verksamhet? Deltagare."

Liknande presentationer


Google-annonser