En kartläggning Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige Leonor Camauër http://www.psycdef.se/templates/PublicationItem____228.aspx STYRELSEN.

En kartläggning Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige Leonor Camauër STYRELSEN FÖR PSYKOLOGISKT FÖRSVAR I vänsterspalterna: Originaltexter från olika författare som kopierats eller plagierats i skriften ovan. Rapporten är utförd av Leonor Camauër, forskare och universitetslektor vid Örebro universitet och utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar. Skattebetalarnas kostnad för kopieringen: 1, kr I högerspalterna: Några exempel på den text som Leonor Camauër och Styrelsen för psykologiskt försvar publicerat utan att citera, utan som egen text. Exemplen kommer från sidorna och är bara exempel, resultat av enstaka timmars granskning. Den kopierade texten kan vara tiofald. Rapporten publicerades 2005.

Detta säger lagen om citat och referat
Upphovsrättslagen Citat 22 § Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (1993:1007). Detta säger Örebro universitet om citat och referat Skillnaden mellan citat och referat Med hjälp av citat och referat kan du styrka din argumentation och få stöd för din kritik. Referat är det vanligaste sättet att återge det man läst i litteraturen, citaten bör användas sparsamt och väljas med omsorg. Det är viktigt att du refererar och citerar på ett korrekt, rättvisande och tekniskt riktigt sätt. Att referera innebär att man sammanfattar innehållet i en vald del av någon annans arbete eller i ett muntligt anförande och återger det med egna ord. Du kan göra en kort sammanfattning av en hel bok, artikel eller uppsats, men du kan också återge innehållet i ett enda kapitel eller stycke. När man citerar återger man exakt vad någon annan har skrivit eller sagt. Rätta därför inte eventuella stavfel i den citerade texten. Det måste synas tydligt att du citerar. Kortare citat ska därför inledas och avslutas med citattecken och flätas in i den egna texten på ett smidigt sätt. Långa citat, som också kallas utdrag, brukar däremot utformas som ett eget stycke i minskad textstorlek och med en större vänstermarginal. Inga citattecken behövs då. Om framställningen kräver det kan du även utelämna en del av ett citat. Korta utelämningar inne i en mening markeras med [...], längre utelämnade textstycken markeras med [---]. Referensen anges direkt efter citatet och ska alltid innehålla sidhänvisning. Citatet bör helst vara hämtat ur primärkällan

SPF:s och Camauërs rapport s. 56
rapportdelen av SPF:s Minoritetsmedier första exempel på kopiering – enkel plagiering med byte av ”jiddisch” till ”språket” Boyd & Gadelii s. 318 Jiddisch fungerar alltså fortfarande inte bara som privat umgängesspråk inom vissa familjer i Sverige, utan även som umgängesspråk inom en del av det judiska föreningslivet och som en bärare av judisk kultur i landet. (Sveriges sju inhemska språk) SPF:s och Camauërs rapport s. 56 Språket fungerar alltså fortfarande inte bara som privat umgängesspråk inom vissa familjer i Sverige, utan även som umgängesspråk inom en del av det judiska föreningslivet och som en bärare av judisk kultur i landet. 3

rapportdelen av SPF:s Minoritetsmedier exempel på kopiering
Westin – Mångfald, nationell identitet och samhörighet sidan 221 … är integration inte ett begrepp som hänför sig till individuella element som ingår i ett system utan det avser systemet som helhet. Det är alltså detta system i sig som är mer eller mindre integrerat, inte dess element. Integration sägs vara för handen när delarna står i samklang med helheten. Överför vi detta perspektiv till samhällsvetenskapen avser integrationsfrågan då samhället som helhet, eller delar av samhället (exempelvis regioner, städer, stadsdelar, men också institutioner, organisationer och minoritetsgrupper), däremot inte individuella personer. Det är samhället som är mer eller mindre integrerat, inte dess individer. (SOU 2004:48, s. 221) SPF:s och Camauërs rapport sidan 13: Charles Westin förstår integration som ett begrepp som hänför sig till systemet som helhet. Det är alltså systemet i sig som är mer eller mindre integrerat, inte dess enskilda beståndsdelar. Integration är för handen när delarna står i samklang med helheten. Överförd till samhällsvetenskapen avser integration samhället som helhet, eller delar av samhället (till exempel regioner, städer, institutioner eller organisationer), inte individuella personer. Det är samhället som är mer eller mindre integrerat, inte dess individer. 4

rapportdelen av SPF:s skrift exempel på kopiering
Brandkatastrofen sidan 184: Göteborgs kommun hade endast måttlig kännedom om och få kontakter med de skilda etniska grupperna. Varken i kommunledningen eller hos polisen hade man en planering för den etniska mångfalden i kommunen och kunde därför inte snabbt nå ut med en information som kunde mildrat misstro och ryktesspridning. Kunskapen och kontakterna fanns hos invandrarnämnden och några tjänstemän vid fritidsförvaltningen. (fortsätter nästa sida) SPF:s och Camauërs rapport sidan 14: Utredarna anser vidare att Göteborgs kommun endast hade måttlig kännedom om och få kontakter med de skilda etniska grupperna. Varken i kommunledningen eller hos polisen hade man en planering för den etniska mångfalden i kommunen och förmådde därför inte snabbt nå ut med en information som kunde mildrat misstro och ryktesspridning. Man anser alltså att det fanns brister, särskilt i informationen till de drabbade i den inledande perioden. Kunskapen fanns hos invandrarnämnden och tjänstemän vid fritidsförvaltningen 5

rapportdelen av SPF:s skrift exempel på kopiering
(forts.) De kom att spela en viktig roll både som initiativtagare till kontakter med representanter för olika etniska grupper och organisationer och för att genomföra sådana då kommunledningen insåg behovet av dem. De gav också polisen och länsstyrelsen hjälp med motsvarande kontakter. … En slutsats är att när en kommuns befolkning är så etniskt blandad som den är i Göteborg bör kommunen inom sin ledningsfunktion ha kunskap om och direkta kontaktvägar till de etniska grupperna, deras föreningsliv och trossamfund så att kontakter med företrädare för dem kan upprättas lika snabbt som med andra betydelsefulla organ i samhället. (Brandkatastrofen-2.pdf) SPF:s och Camauërs rapport sidan 14. forts… och dessa kom att spela en viktig roll när det gällde att ta och upprätthålla kontakter med representanter för de olika etniska grupperna. De bistod också polisen och länsstyrelsen med motsvarande kontakter. En av utredarnas slutsatser är att när en kommuns befolkning är så etniskt blandad som fallet är i Göteborg bör kommunen inom sin ledningsfunktion ha kunskap om och direkta kontaktvägar till de etniska grupperna och deras föreningsliv så att kontakter med deras företrädare kan upprättas lika snabbt som med andra betydelsefulla organ i samhället. 6

Svanberg & Tydén s. 9: Att individer lägger stor vikt vid sin etniska eller nationella identiteten är i mångt och mycket moderna fenomen som inleddes med de industriella nationalstaternas framväxt under 1800-talet, den period då nationella enhetssträvanden tydliggjorde de kulturella olikheter som existerade inom nästan varje ”nationalstat” och skapade konflikt kring dem. (I nationalismens bakvatten, 1999) SPF:s och Camauërs rapport sidan 28: Detta fokus på den etniska eller nationella identiteten är i mångt och mycket ett modernt fenomen som inleddes med de industriella nationalstaternas framväxt under 1800-talet, den period då nationella enhetssträvanden tydliggjorde de kulturella olikheter som existerade inom varje nationalstat och skapade konflikt kring dem. 7

Westin mfl sidan 31: Etnisk identitet kan definieras som en kollektiv, av individen självupplevd och medveten, emotionellt laddad, kognitiv meningsfull, och, som regel, av andra bekräftad/tilldelad identitet. Termen etnisk kategori, som också förekommer i diskussioner om etnicitet, har inte samma förankring i individens medvetenhet om sig själv som tillhörig en bestämd grupp eller ett bestämt folk. Det har mera drav av extern klassificering. SPF:s och Camauërs rapport sidan 29: Etnisk identitet kan i sin tur definieras som en kollektiv, av individen självupplevd och medveten, emotionellt laddad, kognitiv meningsfull, och, som regel, av andra bekräftad identitet. Det är viktigt att skilja mellan etnisk identitet, som alltså är självupplevd, och etnisk kategori, som inte är förankrad i individens medvetenhet om sig själv som tillhörig en bestämd grupp eller ett bestämt folk, utan i klassificeringar från externa observatörer. 8

Westin m.fl. s En minoritet kan definieras som en befolkningsgrupp (ofta med en viss minimistorlek) som inte är den största ( dominerande) i en stat. Begreppet minoritet och dess kontrasterade begrepp majoritet står i ett bestämt förhållande till makt och maktfördelning i samhället. Det finns olika slag av minoriteter. Avvikelse från majoritetsbefolkningen kan baseras på olikheter i levnadsförhållanden, behov, och andra kriterier (exempelvis handikapp, sexuella preferenser och liknande). Fortsätter… SPF och Camauër s Minoritet kan definieras som en befolkningsgrupp (ofta med en viss minimistorlek) som inte är den största/dominerande i en stat. Begreppet minoritet och dess kontrasterande majoritet står i ett bestämt förhållande till makt och maktfördelning i samhället. Det finns många olika typer av minoriteter. Avvikelse från majoritetsbefolkningen kan ha att göra med olikheter i levnadsförhållanden, behov, etnicitet eller andra kriterier. Handikappade, homosexuella och etniska grupper utgör exempel på minoriteter. Fortsätter …

Westin m.fl. s I detta sammanhang talar vi om grupper som har stabila etniska, kulturella, religiösa eller språkliga kännetecken och traditioner som gruppen själv vill bevara, och som klart skiljer sig från (är annonlunda än) den övriga befolkningens. Jämför med definition av etnisk grupp. Observera att definitionen har objektiva drag (klart annorlunda och alltså påvisbara kännetecken och traditioner). De subjektiva dragen, det vill säga viljan att bevara språk och kultur, förutsätter en infrastruktur inom gruppen, formella och informella kontaktnät, föreningar och organisationer. SPF och Camauër s Etniska minoriteter är grupper som har stabila etniska, kulturella, religiösa eller språkliga kännetecken som gruppen själv vill bevara, och som klart skiljer sig från den övriga befolkningens. Denna definition omfattar både objektiva drag (påvisbara kännetecken och traditioner) och subjektiva drag (gruppen själv vill bevara dessa kännetecken och traditioner). Viljan att bevara språk och kultur förutsätter en infrastruktur inom gruppen, formella och informella kontaktnät, föreningar och organisationer.

Westin med flera, Mångfald, integration, rasism och andra ord, sidan 92 Invandrade grupper, etniska, religiösa eller språkliga, tillerkändes inte särskilda rättigheter som minoriteter vare sig internationellt eller i Sverige. Men under och 70-talen skedde en radikal omsvängning. Minoritetsbegreppet började användas i olika sammanhang också i samband med de invandrade grupperna, till exempel när det gällde statsbidrag för nationella och språkliga minoriteter. Särskilt i vardagligt språk kom invandrade grupper allt mer att kallas för minoriteter. SPF:s och Camauërs rapport s Länge tillerkändes invandrade grupper, etniska, religiösa eller språkliga, inga särskilda rättigheter som minoriteter vare sig internationellt eller i Sverige. Men under den radikala omsvängning på och 1970-talet började minoritetsbegreppet användas i olika sammanhang också i samband med de invandrade grupperna, till exempel när det gällde statsbidrag för nationella och språkliga minoriteter. Invandrade grupper kom allt mer att kallas för minoriteter, särskilt i vardagligt språk.

Svanberg & Tydén s. 80 Slutligen finns en kategori som vi skulle kunna kalla diasporaminoriteter. Dessa har levt spridda över hela Europa och har i någon mån bibehållit internationella anknytningar. Zigenare och judar är två välkända exempel som återfinns i Sverige sedan respektive 1700-talet, indier och kineser med världsomspännande släktkontakter kan kanske betecknas som samtida exempel. Syrianerna är en i Sverige väl representerad grupp som också i stor utsträckning utvecklas mot att bli en diasporaminoritet, medan de kristna enklaverna i deras ursprungsområden håller på att försvinna. SPF och Camauër s. 32 Diasporaminoriteter har levt spridda över hela Europa och har bibehållit internationella anknytningar. Romer och judar är två exempel som återfinns i Sverige sedan respektive 1700-talet. Syrianerna är en i Sverige väl representerad grupp som också i stor utsträckning utvecklas mot att bli en diasporaminoritet, medan de kristna enklaverna i deras ursprungsområden håller på att försvinna.

Westin med flera, Mångfald, integration, rasism och andra ord, sidan 25 Helt centralt för detta samhällsideal är jämlikhet och rättvisa villkor för alla samhällsmedlemmar oavsett ursprung, etnisk identitet, religion, kultur eller fenotypiska kännetecken, till exempel hudpigmentering. Ett samhälle som har en politik (handlingsplaner, program, verksamheter och åtgärder) som syftar till att stärka och försvara kulturell och etnisk mångfald sägs alltså också vara mångkulturellt. SPF:s och Camauërs rapport s. 35 Väsentligt för detta samhällsideal är jämlikhet och rättvisa villkor för alla samhällsmedlemmar oavsett ursprung, etnisk identitet, religion och kultur. Ett samhälle som har en politik (handlingsplaner, verksamheter och åtgärder) som syftar till att stärka och försvara kulturell och etnisk mångfald sägs enligt Westin med flera vara mångkulturellt. 13

SPF:s och Camauërs rapport, s. 46: Enligt Borevi och Strömblads analys kan de invandrade som kollektiv betraktade tänkas ha temporära behov av välfärdspolitiska åtgärder, exempelvis stöd för språkinlärning. Vidare kan det också finnas mer långvariga behov av bistånd i denna grupp, till exempel för att kunna bevara kulturella traditioner, något som skulle motivera att man som invandrad placeras i en offentlig-politisk målgrupp även långt efter själva invandringen. En sådan kompensatorisk politik skulle sannolikt inte behöva leda till att målgruppen i fråga stigmatiseras. Men likväl, konstaterar Borevi och Strömblad, tycks åtgärder som syftar till att befrämja integration verka i snarast motsatt riktning. Borevi & Strömblad, s. 11: De invandrade kan som kollektiv betraktat tänkas ha temporära behov av välfärdspolitiska insatser, såsom stöd för språkinlärning. Men det skulle också kunna finnas mer långsiktiga behov av bistånd i denna grupp, exempelvis för att kunna bevara kulturella traditioner; något som i så fall skulle motivera att man som invandrad tillhör en offentlig-politisk målgrupp även långt efter själva immigrationen. En kompensatorisk politik av detta slag skulle sannolikt inte behöva resultera i att målgruppen i fråga stigmatiseras. Men likväl tycks åtgärder som syftar till att befrämja integration kunna verka i snarast motsatt riktning. (SOU 2004:48, s. 11) 14

Lainio sidan 139: Sverigefinnarna har kommit att stå i förgrunden för den etnolingvistiska kraftmätningen med den svenska majoriteten. Gruppens storlek, det nordiska samarbetet, grannskapsförhållandet, den historiska samhörigheten och den kontinuerliga närvaron i landet är några orsaker till detta. Det finns dessutom en skillnad mellan den finskspråkiga och alla andra minoritets- och etniska grupper i Sverige, som sällan uppmärksammas och som gör de finskspråkiga till huvuddeltagare i den språkliga-etniska konflikten. (Sveriges sju inhemska språk) SPF:s och Camauërs rapport s 55: Dessutom har sverigefinnarna, som Lainio noterar, kommit att stå i förgrunden för ”den etnolingvistiska kraftmätningen med den svenska majoriteten”.104 Förutom gruppens storlek, det nordiska samarbetet, grannskapsförhållandet och den kontinuerliga närvaron i landet finns en skillnad mellan den finskspråkiga och alla andra minoritets- och etniska grupper i Sverige, som gör sverigefinnarna till huvuddeltagare i den språkliga-etniska konflikten. 15

(fort. Lainio s. 139) Genom svenskans sedan länge lagskyddade och framskjutna position i Finland, är de finskspråkiga medvetna om vad man går miste om för finskans del, vilken roll språket har som sammanhållande faktor och vad som är praktisk möjligt för ett modersmål i en tvåspråkig miljö. Man vet vilket humankapital man berövas och man vet, utan att ha professionell erfarenhet av det, vilka rättigheter och möjligheter man går miste om, som enskild individ och som grupp. Man vet också att en positiv lösning vore möjlig att uppnå genom ett lagstadgat stöd för språken, utan större uppoffringar från majoritetssamhällets sida. (Sveriges sju inhemska språk) (forts SPF s. 55) Givet svenskans sedan länge lagskyddade och framskjutna position i Finland är gruppen medveten om vad man går miste om för finskans del i Sverige, i form av outnyttjade rättigheter, möjligheter och humankapital, om minoritetsspråken inte åtnjuter statens skydd. Man är också medveten om språkets roll som sammanhållande faktor och man vet att en lösning vore möjlig genom ett lagstadgat stöd för språken, utan större uppoffringar från majoritetssamhällets sida. 16

Boyd & Gadelii s. 318 Jiddisch fungerar alltså fortfarande inte bara som privat umgängesspråk inom vissa familjer i Sverige, utan även som umgängesspråk inom en del av det judiska föreningslivet och som en bärare av judisk kultur i landet. (Sveriges sju inhemska språk) SPF:s och Camauërs rapport s. 56 Språket fungerar alltså fortfarande inte bara som privat umgängesspråk inom vissa familjer i Sverige, utan även som umgängesspråk inom en del av det judiska föreningslivet och som en bärare av judisk kultur i landet. 17

Minoritetsmedier – rapport exempel på kopiering
Borevi s. 168: I Sverige formulerades i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet för första gången en strategi för hur staten skulle förhålla sig till invandrares integration i samhället. Därmed skapades även en ny sektor för politik och förvaltning som kom att gå under benämningen invandrarpolitik. (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport sidan 63: Vid slutet av 1960-talet och början an 1970-talet formulerades för första gången i Sverige en strategi för hur staten skulle förhålla sig till de invandrades integration i samhället. Enligt Karin Borevi skapades också därmed en ny sektor för politik och förvaltning som kom att benämnas invandrarpolitik. 18

Borevi s. 169: Kriget och krigsslutet innebar dessutom ett stort behov av arbetskraft på grund av det industriella uppsvinget och ett underskott av män i arbetsför ålder. De flyktingar som kommit till Sverige sögs därför snabbt upp av arbetsmarknaden (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport s. 64: Kriget och krigsslutet innebar ett stort behov av arbetskraft på grund av det industriella uppsvinget. De flyktingar som kom till Sverige sögs snabbt upp av arbetsmarknaden. 19

Westin sidan 204: Flyktingmottagningen, som inte berördes av det stoppet, kom så småningom ändå att bli föremål för åtstramning. Luciadagen 1989 skärptes tolkningen av vad som utgör grund för uppehållstillstånd på grund av politiska skäl. Humanitära skäl accepterades inte längre utan uppehållstillstånd som politisk flykting skulle endast beviljas sökande som helt odiskutabelt uppfyller Genèvekonventionens villkor. (SOU 2004:48, s. 204) SPF:s och Camauërs rapport sidan 65: Flyktingmottagningen kom dock så småningom att bli föremål för åtstramning. 1989 skärptes tolkningen av vad som utgör grund för uppehållstillstånd på grund av politiska skäl. Politisk flyktingstatus skulle endast beviljas sökande som helt odiskutabelt uppfyller Genèvekonventionens villkor.” 20

Reg.proposition 1998/99:143, s. 21 Samerna är en urbefolkning, som finns i de norra delarna av nuvarande Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Samekulturen växte fram ur den fångstkultur som etablerades efter den sista istiden. Ingen bestämd tidpunkt kan pekas ut då samerna först fick kontakt med skandinavernas förfäder men troligen samlevde de under tusentals år under ömsesidigt kulturellt utbyte. Under äldre tid försörjde sig samerna på jakt och fiske och flyttade mellan olika jakt-, fiske- och fångstområden alltefter årstidens växlingar. Senare började samerna hålla renhjordar som de följde mellan de olika rstidsbundna betesmarkerna. När jorden började odlas upp allt längre norrut i Skandinavien trängdes samerna undan för undan bort från de områden som de tidigare bebott. Rennäringen kom följaktligen efter hand att bedrivas allt längre upp mot fjälltrakterna dit jordbruksbebyggelsen inte hade nått. SPF:s och Camauërs rapport sidan 65: Samerna utgör Sveriges enda urbefolkning. Samekulturen växte fram ur den fångstkultur som etablerades efter den sista istiden. Ingen bestämd tidpunkt kan pekas ut då samerna först fick kontakt med skandinavernas förfäder, men det är troligt att de samlevde under tusentals år under ömsesidigt kulturellt utbyte. Samerna försörjde sig på jakt och fiske under äldre tider. Sedan började de hålla renhjordar. När jorden började odlas upp allt längre norrut i Skandinavien blev samerna undan för undan bortträngda från de områden som de tidigare bebott. Rennäringen kom därför efterhand att bedrivas allt längre upp mot fjälltrakterna dit jordbruksbebyggelsen inte nått.

Reg.proposition 1998/99:143, s. 23 Finska språket försvann emellertid nästan helt ur bruk i finnmarken under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Däremot fortsatte finskan att talas i Stockholm tillsammans med regionen runt Mälardalen dit nyanlända medborgare från östra halvan av riket flyttade på grund av krig under 1720-talet och kring år Under tiden från sekelskiftet fram till andra världskriget återfanns även fortsättningsvis de flesta finsktalande i Stockholms stad och län samt i Norrbotten. SPF:s och Camauërs rapport sidan 66: Finskan försvann dock nästan helt ur bruk i finnmarken under 1800-talet och 1900-talets första hälft, men den fortsatte att talas i Stockholm och regionen kring Mälardalen dit nyanlända medborgare från östra halvan av riket flyttade på grund av krig under 1720-talet och kring år Från sekelskiftet fram till Andra världskriget återfanns även fortsättningsvis de flesta finsktalande i Stockholms stad och län samt i Norrbotten.

Borevi s. 168: Motiven bakom den stundtals hårdföra försvenskningspolitiken riktad mot samer och tornedalsfinnar handlade delvis om att befästa en föreställning om nationell enhet (Wingstedt, 1996). Men assimileringspolitik har även förts med uttalade välfärdspolitiska motiv. I början av 1950-talet identifierades zigenare som en missgynnad grupp, som måste få hjälp av staten för att bli fullvärdiga medborgare i det svenska folkhemmet. I likhet med andra marginaliserade grupper i samhället som utvecklingsstörda, alkoholiserade, gamla eller fattiga ansågs särskilda socialpolitiska åtgärder krävas för att dessa invånare skulle kunna integreras till materiell och social gemenskap. Samhällets implicita antagandet var att grupper som zigenare bäst anpassades till en socialt och materiellt acceptabel standard om dessa frångick sin kulturella identitet. (Román, 1993) (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport s. 67: När det gäller de inhemska minoriteterna bedrev man en stundtals hårdför försvenskningspolitik som kan relateras till en föreställning om nationell enhet. Men denna politik fördes också utifrån uttalade välfärdspolitiska motiv. I början av 1950-talet identifierades zigenare som en missgynnad grupp som ansågs behöva hjälp av staten för att bli fullvärdiga medborgare i det svenska folkhemmet. Man ansåg att särskilda socialpolitiska åtgärder krävdes för att integrera dessa invånare till materiell och social gemenskap. Det implicita antagandet var att grupper som zigenare bäst anpassades till en acceptabel standard om de frångick sin kulturella identitet. 23

Borevi s. 172: Slutligen …. - målet om samverkan, som tog sikte på kontakterna och samverkan mellan invandrargrupperna och majoritetsbefolkningen. Samverkansmålet innebar bl. a. att invandrarna skulle bli delaktiga i utformningen av beslut som rörde deras situation. Det var bl.a. bakgrunden till inrättandet av olika invandrarrådslag och referensgrupper som skulle utgöra kanaler för invandrares åsikter till politiker på kommunal och nationell nivå samt till Invandrarverket som hade ansvar för att de invandrarpolitiska målsättningarna blev verklighet. Vidare syftade samverkansmålet till att ”genom utbildning och information till den inhemska befolkningen öka förståelsen för människor av annat ursprung” (Prop., 1975:26). (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport sidan 69-70: Målet om samverkan, slutligen, hade att göra med kontakterna och samarbete mellan invandrargrupperna och majoritetsbefolkningen och innebar bland annat att invandrarna skulle bli delaktiga i utformningen av beslut som rörde deras situation. Inrättande av invandrarrådslag och referensgrupper skulle utgöra kanaler för att kommunicera invandrares åsikter till politiker och myndigheter. Vidare omfattade detta mål att genom information till den inhemska befolkningen öka förståelsen för människor av annat ursprung. 24

Borevi sidan 175: Den socialdemokratiska regeringen valde att inte följa kommitténs rekommendationer om förtydligande av valfrihetsmålet. Däremot gjorde man en annan precisering. Valfrihetsmålet borde tolkas som ”… möjligheter att utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad” (Prop 1985/86: 98). (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport sidan 71: Den socialdemokratiska regeringen följde inte IPOKs rekommendation om förtydligande av valfrihetsmålet, men gjorde en precisering som gick ut på att målet skulle tolkas som invandrares möjligheter att utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som gäller i det svenska samhället. 25

Borevi sidan Om Invandrarutredningen i början av 1970-talet såg en utveckling framför sig där invandrargrupper skulle komma att utveckla sammanhållna minoriteter, hade utredarna vid 1980-talets mitt kommit fram till en helt annan uppfattning. Det var inte möjligt att invandrargrupper, i ett litet land som Sverige, kunde ha likvärdiga möjligheter att bevara kulturell olikhet, resonerade kommittén i betänkandet Många grupper var så små och utspridda att de aldrig kunde få samma möjligheter som t. ex.. den finska gruppen, att bevara eller skapa en kulturell och etnisk samhörighet. Utredningen sade sig därför ”tro på en utveckling som snarare innebär interkulturella människor’ än ett ’mångkulturellt’ samhälle med distinkta minoritetsgrupper med olika språk och kulturer” (SOU 1984:58:69). (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport sidan 71: Om Invandrarutredningen i början av 1970-talet såg en utveckling framför sig där invandrargrupper skulle komma att utveckla sammanhållna minoriteter, kom IPOK fram till en annan uppfattning. De ansåg att det inte var möjligt att invandrargrupper, i ett litet land som Sverige, kunde ha likvärdiga möjligheter att bevara kulturell olikhet. Många grupper var så små och utspridda att de aldrig skulle ha samma möjligheter som till exempel den finska gruppen att bevara en kulturell samhörighet. Kommittén sade sig därför tro på en utveckling mot ”interkulturella människor” snarare än mot ett mångkulturellt samhälle med distinkta minoritetsgrupper med olika språk och kultur. 26

Borevi sidan 176: Däremot hade man tagit klar ställning för den princip som redan gällde för invandrarpolitiken sedan 1960-talet, nämligen att invandrade personer eller anhöriga till dem skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra som bor i Sverige. … : invandrarpolitiken ska i huvudsak bygga på den generella politiken och varje myndighet och berörd organisation ska ta ansvar för invandrare på samma sätt som för befolkningen i övrigt (se förordn. 1986:856). (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) SPF:s och Camauërs rapport sidan 72: Man tog klar ställning för den princip som redan gällde för invandrarpolitiken sedan 1960-talet, att invandrade personer skulle ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra som bor i Sverige. Ytterligare en huvudprincip var att invandrarpolitiken i huvudsak skulle bygga på den generella politiken och varje myndighet och organisation skulle ta ansvar för invandrare på samma sätt som för befolkningen i övrigt. (fortsätter på nästa bild) 27

Borevi, s. 176 Huvudtanken i förslaget var att ”invandrarpolitik” på de flesta områden borde ersättas med ”generell politik”. Det fanns enligt kommittén emellertid också i fortsättningen behov av vissa riktade åtgärder för invandrare. För dem som nyligen invandrat var det nödvändigt med säråtgärder för att under en övergångstid ges bästa möjliga förutsättningar för egen försörjning och för att bli delaktiga i samhället. Dessa säråtgärder skulle dock gälla en begränsad tidsperiod på upp till fem år efter det att en person anlänt till Sverige. Därefter borde den generella politiken vara så utformad att den tog hänsyn till och speglade den etniska, kulturella och sociala mångfald som alla invandrade och infödda svenskar var en del av (SOU, 1996:55). (forts…) ”Invandrarpolitik” på de flesta områden borde ersättas med ”generell politik”. Enligt kommittén fanns det dock även i fortsättningen behov av vissa riktade åtgärder för invandrare. För dem som nyligen invandrat var det nödvändigt med säråtgärder för att under en övergångstid ges bästa möjliga förutsättningar för egen försörjning och för att bli delaktiga i samhället. Säråtgärderna föreslogs dock gälla en begränsad tidsperiod efter det att en person anlänt till Sverige. Därefter borde den generella politiken vara formad så att den tog hänsyn till och speglade den etniska, kulturella och sociala mångfald som alla invandrade och infödda svenskar var en del av. (fortsätter nästa bild) 28

Borevi, s. 176 Huvudlinjerna i det förslag som kommittén lagt fram innebar därmed en uppdelning av politiken i två delar. …. All annat skulle falla under den generella samhällspolitiken, som dock borde förändras så att den tog bättre hänsyn till och speglade alla samhällgruppers olika typer av behov - Dessa förändringar skulle åstadkommas genom ”integrationspolitik”. (Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, Politica 30:2) Huvudlinjerna i kommitténs förslag innebar därmed en uppdelning av politiken i två delar, dels en sorts nyanländarpolitik, dels en integrationspolitik för alla, som skulle bygga på den generella samhällspolitiken vilken dock borde förändras så att den bättre tog hänsyn till alla samhällgruppers olika typer av behov. Dessa förändringar skulle åstadkommas genom integrationspolitiken. (SPF:S rapport sidan 72) 29

Westin sidan 205: Efter en kritisk läsning av Invandrarutredningens förslag idag skulle man något polemiskt kunna säga att Sverige egentligen införde en assimilationspolitik som kallades integration. (SOU 2004:48, s. 204) Exempel på halvcitat: SPF:s och Camauërs rapport sidan 76: Westin anser, kanske lite tillspetsat, att efter en kritisk läsning av Invandrarutredningens förslag idag ”skulle man något polemiskt kunna säga att Sverige egentligen införde en assimilationspolitik som kallades integration”. 30

En kartläggning Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige Leonor Camauër http://www.psycdef.se/templates/PublicationItem____228.aspx STYRELSEN.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "En kartläggning Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige Leonor Camauër http://www.psycdef.se/templates/PublicationItem____228.aspx STYRELSEN."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

En kartläggning Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige Leonor Camauër http://www.psycdef.se/templates/PublicationItem____228.aspx STYRELSEN.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "En kartläggning Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige Leonor Camauër http://www.psycdef.se/templates/PublicationItem____228.aspx STYRELSEN."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss