Compare 8/2 Ulf Mellström Centrum för genusforskning, Karlstads universitet Jakob Svensson, HumanIT, Karlstads universitet.

En presentation över ämnet: "Compare 8/2 Ulf Mellström Centrum för genusforskning, Karlstads universitet Jakob Svensson, HumanIT, Karlstads universitet."— Presentationens avskrift:

1 Compare 8/2 Ulf Mellström Centrum för genusforskning, Karlstads universitet Jakob Svensson, HumanIT, Karlstads universitet

2 Ingenjörer, maskulinitet och teknologi; igår och idag. Gamla strukturer med nya öppningar Ulf Mellström, Karlstads universitet Line Holth, Karlstads universitet

3 • Syfte - att diskutera stabilitet och förändring i genus- och jämställdhetsrelationer med utgångspunkt i olika studier (Gonäs, Holth et al. 2010, Mellström, 1995, 1999, 2002, 2003, 2004) av den svenska ingenjörskåren.

4 Frågor •Har den svenska jämställdhets- och föräldrapolitiken någon inverkan på relationen mellan hem och arbete? •Ser vi en ny form för faderskap som också innebär förändrade relationer inom arbetslivet? •Har det svenska jämställdhetsprojektet i termer av ”dubbel emancipation” haft någon reell inverkan?

5 Material •Livshistorieintervjuer och deltagande observation •17 livshistorier (12 män, 5 kvinnor) 1989-1991 samt fyra uppföljande intervjuer (3 män, 1 kvinna) 2002 •24 livshistorier (9 män, 15 kvinnor) •Huvudsakligen ingenjörer med data- och maskininriktning

6 Stabilitet - teknologi och maskulinitet • En social kontinuitet i de intervjuade m ä nnens livshistorier. En igenk ä nnbarhet d ä r kunskapen om teknik ö verf ö rs mellan generationer av m ä n • Tr ö ghet och stabilitet ä r n ä ra sammankopplat med hur teknisk kompetens definierar maskulinitet. Teknik associeras med manlighet. • I intervjuerna ser vi ö ver en tjugo å rsperiod en betydande kontinuitet i hur m ä n l ä r sig och f ö rv ä rvar f ö rkroppsligade kunskaper

7 • Ja, jag har alltid varit intresserad av teknik och har alltid h å llit p å att pula med cyklar och mopeder och s å nt d ä r. Det har jag alltid gjort, jag har alltid varit fixaren helt enkelt. Sist jag var hemma h ö ll jag och pappa p å med diskmaskinen. Vi fick inte riktigt till det s å vi h ö ll p å till fyra p å natten. D å kom vi fram till att det var magnetventilen det var fel p å. F ö rst m å ste man ju skruva is ä r allting och titta hur det fungerar men det var den till slut, den som sl ä pper in vattnet. St ö rd blev jag, f ö r jag visste inte hur den fungerade, ja nyfikenheten m å ste stillas helt enkelt. Ja, jag har pulat med elektronik s å l ä nge jag kan minnas och det g ö r jag ju fortfarande.

8 •Tidig socialisation erfarenheter av teknik är något som förenar de intervjuade manliga ingenjörerna då och nu. •Det gäller digital teknologi såväl som mekanik. •De intervjuade kvinnliga ingenjörerna vittnar inte om samma förkroppsligade erfarenheter.

9 •En nyckel till att förstå exkludering och inkludering inom i relation till utbildning och karriär inom teknik och naturvetenskap. •En tydlig social kontinuitet och stabilitet i relation till utbildning och arbetsliv.

10 Förändring •Arbete-familj, produktion-reproduktion •Nya föräldra- och faderskapsparadigm •En mer heterogen arbetsstyrka •Viktningen av karriär i relation till familj

11 Föräldra- och faderskap •En tydlig förskjutning under en tjugoårsperiod. •Ett aktivt faderskap är idag en självklarhet. •Tidigare ett ’i-princip’ aktivt faderskap •Upplevelsen av att vara klämd mellan föräldraskapet och arbetslivet mycket tydligare i de samtida intervjuerna. •Livspusslets logistik ett allt tydligare dilemma i de samtida intervjuerna. •Föräldraledighet är idag det normala

12 •En omorientering när det gäller arbete- familjepreferenser •Upptagenheten av karriär är mindre synlig i de samtida intervjuerna. •Det narrativa utrymmet familjelivet får är markant mycket större i de samtida intervjuerna för de manliga ingenjörerna.

13 Heterogenitet •En arbetsstyrka med blandade kompetenser befrämjar jämställdheten.

14 Konklusion •En ny generation av män som är mer orienterade mot föräldraskap •En stabilitet och tröghet i relation till utbildning och arbetslivet i relation till vilka som inkluderas och exkluderas. •Förändrade genusrelationer syns framförallt via den reproduktiva arenan men dess logiken ställer gradvis nya krav på arbetslivets organisering

15 Frågor att diskutera • har det hänt något i relation produktion/reproduktion? • kommer faderskapets förändrade villkor också leda till nya genusrelationer eller är det bara kejsarens nya kläder...resegregation? • har den normativa innebörden av karriär förändrats? • ser vi en mer heterogen arbetsmarknad och arbetsstyrka växa fram? • ger det också förändrade och mer jämställda relationer?