Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011."— Presentationens avskrift:

1 Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011

2 Program, 14 och 15/ Presentation av arbetsgruppen och av dagen Presentation av vårdprogrammet Kaffe Fortsatt presentation av vårdprogrammet Rikshöft Kvalitetsutveckling Frågor och reflektion Avslutning

3 Uppdrag från Vårdpolicygruppen, Vårdsamverkan Arbetsgruppen för samverkan kring vårdpolicy  Per Angesjö, Primärvården Skaraborg, ordförande  Anette Persson, Primärvården Skaraborg, sekreterare  Ulf Nyberg, Skaraborgs Sjukhus  Elisabeth Rylander, Skaraborgs Sjukhus  Marga Brisman, Skaraborgs Sjukhus  Bo Rylander, Primärvården Skaraborg  Birgit Bårring, Skaraborgs Kommunalförbund  Jessica Karlgren, Skaraborgs Kommunalförbund  Helene Sandqvist-Benjaminsson, Skaraborgs Kommunalförbund

4 Medborgarperspektiv Politikermedverkan syftar till att se hälso- och sjukvården ur ett medborgarperspektiv där befolkningens sjukvårdsbehov blir styrande och vägledande för tilldelning av resurser respektive prioritering Detta syftar även till att stärka medborgarnas/patienternas ställning och medverkan i vården. Programarbetet utgör också en plattform för ökat engagemang hos förtroendevalda och utvecklar dialogen mellan politiker på olika nivåer

5 Arbetsgrupp  Anneli Andersson, enhetschef GOA KSS  Cecilia Bawelin, sjukgymnast Tidaholms kommun/Ann-Kristin Andrén, MAR Tibro kommun  Kajsa Brenden, sjukgymnast KSS  Linnéa Hultmark, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden  Ulla Johansson, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden  Yvonne Johansson, förbättringsledare SkaS, ordförande  Lars-Åke Kristoffersson, distriktsläkare och vårdcentralschef Stenstorps vårdcentral  Kristina Malmgren, verksamhetsutvecklare SIL  Ulf Nyberg, överläkare ortopedi och verksamhetschef ortopedi SkaS/chefsläkare SkaS  Marita Oldén, MAS/sjuksköterska Grästorps kommun  Anette Ohlin Johansson, planeringsledare Hälso- och sjukvårdskansliet  Carina Strand, arbetsterapeut KSS

6 Syfte Vårdprogrammet syftar till att optimera vården för patienter med höftfraktur genom information och belysning av vårdkedjan tillsammans med ökad samverkan mellan olika vårdaktörer och ökad kunskap om olika yrkeskategoriers kompetenser

7 Processöversikt SIPOC Nuläge 2010 Patient med höftfraktur Leverantör Input Process Output Kund Att vårda patient med höftfraktur SäBo Korttidsplats Hemmet Alla åldrar Återgått till tidigare ADL-funktion Ej återgått till tidigare ADL- funktion Förbättrad ADL- funktion jämfört med tidigare Patienter Närstående Preoperativ bedömning Operation genomförs Postoperativ vård Fall- och frakturförebyggande åtgärder Befolkningen Beställarna Rehabiliterings- åtgärder Brutit höften Behov av operation Åtgärder prehospitalt

8 Smärt- lindrad Trycksår förebyggs Konfusion förebyggs Infektioner förebyggs Individ- anpassad vård Rehab/ mob möjlig Komplik minskas Trygghet vid utskr Främjar rehab/mob Profylax blodpropp och inf Observerar risk för inf Undvik förstoppn Säker vård Minska risk för fraktur Minska risk för fall Identifierade värden för patienten i processen Trygg- het Undvik UVI Att vårda patient med höftfraktur

9 Vårdprogrammet, innehåll 1. Sammanfattning 2. Innehållsförteckning 3. Inledning - Definitioner - Avgränsningar - Syfte med vårdprogrammet - Historik 4. Diagnostik 5. Behandling - Vård innan operation Skaraborg - Specifik omvårdnad innan operation - Operativ behandling av frakturen - Rehabilitering och vård efter operationen Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation 6. Förebyggande åtgärder - Riskfaktorer för osteoporos och höftfraktur - Förebyggande åtgärder vid osteoporos och höftfraktur Skaraborg – förebyggande åtgärder vid osteoporos - Förebyggande åtgärder vid fall och fallskador Skaraborg – förebyggande åtgärder vid fall och fallskador

10 Vårdprogrammet, innehåll 7. Rekommendation för sjukskrivning 8. Vårdkedjan 9. Mål för omhändertagande av patienter med höftfraktur 10. Uppföljning/utvärdering 11. Kvalitetsutveckling 12. Implementering 13. Fortbildningsinsatser 14. Närstående 15. Medborgarperspektiv Referenser Bilagor Processöversikt, SIPOC Bilaga 1 SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnarie/Pfeiffer test Bilaga 2 Modifierad Nortonskala Bilaga 3

11 Kortversion vårdprogrammet, innehåll I föreliggande kortversion av det lokala vårdprogrammet för patienter med höftfraktur redovisas symtom på en höftfraktur och de aktiviteter som görs av personal vid ambulansen, akutmottagningarna och vårdavdelningarna på Skaraborgs Sjukhus samt av vårdpersonal i kommuner och primärvård i Skaraborg när en patient drabbats av en höftfraktur. För bakgrund och utförligare beskrivning hänvisas till det fullständiga lokala vårdprogrammet. Diagnostik – Symtom på en höftfraktur Skaraborg – Specifik omvårdnad innan operation Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation Rehabiliteringsåtgärder på sjukhuset och i kommun/primärvård Förebyggande åtgärder Vårdkedjan Närstående

12 Var finns vårdprogrammet? Rubrik: Vårdpolicy – Lokala vårdprogram Skaraborg/Vardpolicy/Vardpolicy/Organisatoriska-vardprogram/

13 Helga 86 år Frideborg 88 år

14 Höftfrakturer Lårbenshals Lårbensskaft Cervikal fraktur – genom själva lårbenshalsen Trochantär fraktur – genom övre lårbenets benutskott där musklerna fäster Källa:

15 Indelning av höftfrakturer och operationsmetoder Illustration: Roland Rusch läkare ortopedi KSS. Källa: SkaS (2007). Höftfraktur. Information till patient och närstående. Informationsbroschyr framtagen på KSS Ca 56% Ca 36% Ca 8%

16 Höftfrakturer  Ca 70 % kvinnor, viss ökning män. Multisjuka, nedsatt kognitiv förmåga  Ökad dödlighet: 10-15% första året, studie: 76 % inom två år fr.a. män med flera sjukdomar, grav kognitiv nedsättning  Samtidiga sjukdomar, nutritionsläget, äldres svårighet med plötslig anpassning till ny miljö kan bidra till förvirring och snabb försämring av AT  Ca patienter/år i Sverige: 3500 i VGR  Största diagnosgruppen ortopedi: > hälften av alla frakturrelaterade direkta vårdkostnader, ca 25% av ortopedins vårdplatser  Samhällskostnad: ca :-/person första året efter frakturen. Totalt ca 2,3 miljarder SEK/år  Initierar ofta ett stort vårdbehov  Förbättrade behandlingsmetoder, multidisciplinära vårdprogram, aktiv rehabilitering förbättrar prognosen

17 Höftfrakturer: Orsaker/Riskfaktorer Riskfaktorer  Hög ålder  Låg bentäthet  Tidigare fraktur i handled, kota, höft el överarm  Kortisonbehandling > tre mån  Ärftlighet. Höftfraktur modern  Låg fysisk aktivitet/immob  Menopaus innan 45 år  Sekundär osteoporos Lågenergitrauma - Falltendens - Osteoporos Riskfaktorer  Falltendens, mer än ett fall senaste året  Rökning  Alkoholmissbruk  BMI under 22 eller mer än tio kilos viktnedgång sedan 25-årsåldern  Behandling med lugnande läkemedel Fallolyckor som medfört sjukhusvård hos äldre – ökning med 9% de senaste fem åren (Räddningsverket 2003) År 2008 avled 540 personer ≥ 80 år p.g.a. fallolyckor (Socialstyrelsen 2010)

18 Höftfrakturer – Riket 2009  Kvinnor 69% kvinnor - Män 31%  Viss ökning %-andel män, från 28% 1996  Medelåldern 83 år, 81 år mitten 90-talet  Ensamboende 48% - lätt minskning  Medelvårdtid slutet 1980-talet: 19 dagar  Viss variation i medelvårdtid sedan 1996, medianvårdtid konstant  Medelvårdtid 2008 = 10,3 dag, 2009 = 9,8 dag  Medianvårdtid 2008 = 9 dag, 2009 = 8 dag  Utskriven ursprung, ca 50% relativt konstant

19 Hommel, A. (2007) Improves safety and quality of care for patients with a hip fracture. Intervention Audited by the national Quality Register RIKSHÖFT. Avhandling. Lunds universitet Även medicinskt friska patienter med väntetid till operation > 24 timmar hade högre dödlighet efter 4 månader än de som opererades inom 24 timmar Mortalitet vid op med och utan fördröjning - höftfrakturer Procent - kön

20 Resultat studier , exempel  Ökad dödlighet för män och vid väntetid > 24 timmar till operation  Låg syrgasmättnad - sämre prognos  Dåligt näringsstatus - mer komplikationer  Strukturerad rehabilitering: standardiserad rehabiliteringsplan i olika steg + patienten delaktig i målsättningen - bättre prognos  Olika mönster i rehabiliteringen: ADL-förmågan förbättras mest de första sex dagarna. Rörligheten förbättras konstant under två veckor  Mobilisering inom 12 timmar efter op OCH op inom 24 timmar från ankomst till sjukhus - färre komplikationer och kortare vårdtid  Kognitiv förmåga - viktigt identifiera och åtgärda ACS (Acute confusional state)  Nedsatt kognitiv förmåga: sämre ADL-funktion och rörlighet 6 mån efter op  Närstående uppfattar en sämre vård för patienter med nedsatt kognitiv förmåga

21 Utveckling av vården av patienter med höftfraktur  Omedelbart omhändertagande  Kognitiv funktion  Nutrition  Rehabilitering  Prevention: Osteoporos och fall

22 Omedelbart omhändertagande - patientfall

23 Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande! Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som före frakturen! Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande! Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som före frakturen!

24 Diagnostik höftfraktur En höftfraktur föreligger alltid tills motsatsen är ”bevisad”. Symtomen, efter ett fall vanligtvis i samma plan inomhus, kan vara blygsamma. Symtom:  Utåtroterat och förkortat ben, ej vid inkilad höftfraktur  Smärta, i ljumske - höft/knä, i undantagsfall endast till knät  Smärta vid varje rörelse och när benet belastas  Indirekt smärta, kan utlösas genom en stöt i benets längdriktning  Oförmåga att lyfta benet  Kompressionsömhet över trochanterpartiet av den skadade höften  Även en patient som inte fallit kan ha en spontan höftfraktur p.g.a. osteoporos eller tumör. Ev. tilltagande smärta i höft, ljumske eller knä och oförmåga belasta benet  Diagnos: röntgen av höften. Kompletteras med MR, om klinisk bild talar för en höftfraktur men den inte bekräftats med vanlig röntgen

25 Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen Personer som bor i särskilt boende/SÄBO eller vistas på annan kommunal inrättning bör efter ett fall med misstänkt höftfraktur tas omhand på följande sätt av boendets vårdpersonal:  Sjuksköterska kontaktas omedelbart  Ambulans tillkallas  Det skadade benet immobiliseras med kuddar/filtar så att foten inte ”faller utåt”  Distalstatus kontrolleras: Cirkulation, rörlighet och känsel  Trycksårsprofylax: Torra kläder. Slätt och torrt underlag  Ta blodtryck, puls och andningsfrekvens  Smärta skattas, även på personer med kognitiv nedsättning  Smärtlindring ges om möjligt  Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett, hjälpmedel skickas med till sjukhuset  Vårdbegäran skrivs i KLARA/SVPL

26 Ambulanspersonalen utför följande aktiviteter på olycksplatsen/i ambulanstransporten:  Enligt behandlingsriktlinjer  Smärtlindring ges  Patienten ID-märks  Iv nål, dropp ges  Syrgas ges, KAN förebygga akut förvirring, minska trycksårsrisk, underlätta sårläkning. Låg syrgasmättnad – ev sämre prognos  Anamnes och triagering enligt METTS, bl.a. BAS-parametrar  Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett och hjälpmedel tas med till sjukhuset  EKG tas i ambulansen och sparas i Megacare Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen

27 Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - på sjukhuset  Patienten läggs i en riktig säng med tjock madrass  Lassekuddar - stabiliserar skadat ben  Allmänmedicinskt tillstånd: Medicinskt stabil? - samtidig hjärtinfarkt, stroke, annan orsak till fallet? Triagering enligt METTS - vitalparametrar  Ortopedisk bedömning, omvårdnadsbehov, sociala faktorer som påverkar rehabiliteringsresultatet  Röntgenremiss skrivs av sjuksköterska/läkare  Blåsvolym med ultraljud/Bladderscan > 400ml = KAD sätts  Femoralisblockad av narkosläkare  Röntgen utförs  Kontorstid: röntgenverifierad fraktur - patienten direkt till vårdavdelningen efter röntgen. Övrig tid åter akutmottagningen  För kognitivt nedsatta patienter bör beteenderelaterad skattning av smärta göras

28  Ankomstsamtal med sjuksköterska: information om närmsta planeringen  Finns prover, EKG? - godkänt för op? Dokument klara inför op?  Syrgas  Bedömning av smärta, ASA, risk för trycksår och fall, nutritionsstatus och kognitiv förmåga (SPMSQ). Risk/avvikelse åtgärdas  Kontroll av blåsfunktion, KAD sätts vid behov  Anhöriga meddelas  Operationssida ritas  Hibiscrubtvättning, minst två gånger  Lassekuddar med till operation  Inskrivningsmeddelande fylls i och skickas i KLARA SVPL Omedelbart omhändertagande i Skaraborg – på vårdavdelningen

29 Förebyggande åtgärder mot…  Smärta  Trycksår  Fall  Undernäring  Förvirringstillstånd  Låg syresättning  Blåsatoni  Urinvägsinfektion  Förstoppning  Sårinfektion  Blodpropp  Immobilisering

30 Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare:  Syrgas ytterligare något dygn  Blodvärde kontrolleras, blodtransfusion v.b. enligt ordination  Röntgenkontroll frakturläge  Smärtskattning med VAS, individuell smärtlindring  Förebyggande läkemedel mot blodpropp och infektion enligt PM  Trycksårsrisk bedöms med Nortonskala - risk åtgärdas  Kognitiv förmåga bedöms med SPMSQ  Näringsintaget bedöms. Hotande/manifest undernäring: kaloriintag registreras dagligen – jmf ordinerat behov. Mat/vätskelista används. Avvikelser åtgärdas  Näringsdryck, helst två/dygn

31 Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare:  KAD ut snarast, urinen mäts, blåsvolymkontroll ultraljud/Bladderscan. Urinsticka v.b.  Laxermedel v.b.  Operationssåret kontrolleras, förband byts vid behov  Mobilisering/rehabilitering första postoperativa dygnet! Individuell rehabiliteringsplan!  Behov av vårdinsatser bedöms tillsammans med patient och närstående. Anmälan KLARA SVPL  Läkemedel gås igenom, indikation för behandling övervägs  Vid Waranbehandling skickas information till ansvarig AK-mottagning  Sut ut efter ca två veckor, på vårdavd/kommun/primärvård

32 Patientfall, omedelbart omhändertagande, okt 2009  Man 85 år, bor på demensboende, utåtagerande  Demens, hjärt-kärlsjuk, op CoronarByPass  Fallit x flera senaste dygnen. Till akutmott 27/9, rtg = ingen skada  Ånyo akutmott 1/10, rtg = ingen skada, men vid eftergranskning 2/10 = fraktur, osäkert hur omfattande – MR behövs  Rings in och skrivs in vid lunchtid den 2/10 (fredag) för kompletterande MR. Smärta vid försök till röreleprövning. I journalen: ”pat får vänta över helgen på en MR, personalen gått hem från röntgen så det blir tidigast måndag”  På avd 2-6/10: Aggressiv, desorienterad, slår omkring sig, kastar saker. Drar PVK x flera. Segt slem, svårt hosta upp. Försöker klättra över grindar  6/10: mycket orolig, håller krampaktigt mot höften – inj Morfin  Op. 6/10 på morgonen med skruv och platta, mycket hård och god benkvalitet  Postop: Får E-koncentrat, rosslig, sämre AT, stigande krea, tendens bradycardi, sjunkande satturation, sjunkande blodtryck, drar i KAD och dropp. Ges bl.a. injektion Impugan, Morfin, Stesolid  Avlider 7/10 kl. 05,30 p.g.a. ”hjärtsvikt, njursvikt, demens som bidragande sjukdomar”

33 Kognitiv förmåga  Antalet personer med demens ökar - handikapp för ca 5% av befolkningen > 65 år, för 20 % > 80 år  1/3 förvirrade vid ankomst till sjukhus, 1/3 utvecklar akut förvirringstillstånd - stora påfrestningar, plågsamt, ökad komplikationsrisk, ökad vårdtid  Prognosen ang. gångförmåga, ADL-funktion och mortalitet påverkas starkt av kognitiv förmåga  Män med nedsatt kognitiv förmåga: fler sjukdomar, sämre förmåga till återhämtning  Omvårdnadsproblem vid höftfraktur: oftast inte relaterade till frakturen - utan till patientens kognitiva förmåga. Basala omvårdnadssituationer - ingrepp i personlig integritet  Avgörande för hur omhändertagandet bör utformas - påverkar prognos, resursutnyttjande  Viktigt skilja på demens och akut förvirring, ACS (Acute confusional state)  Akut förvirringstillstånd - alltid utlösande faktor, övergående. Orsaker: smärta, stress, infektion, vätskebrist, syrebrist, läkemedel, feber, trauma. Kan förebyggas och behandlas - krävs fokus!  Dokumenteras idag subjektivt och knapphändigt  Bedömning och dokumentation av kognitiv förmåga fortlöpande med validerat bedömningsinstrument  Kunskapen kring demens/förvirringstillstånd behöver ökas: alla personalkategorier, alla vårdnivåer

34 Kvinna 91 år Fallit, legat ett dygn i hemmet, hjärt-symtom – avvaktar op. nga dagar Läk: Ter sig adekvat/inläggningen Ssk: Klar och adekvat/inläggningen Fyra dagar senare: Förvirrad, ser främmande människor, övertygad de vill henne illa. Är helt förvirrad, hallucinerar oavbrutet, ser gravida råttor i sin säng som gnager henne i bak. Ätit bananer och gömt skalen i sängen. Dragit KAD själv. Två dagar senare (dagen efter op): Är orienterad nu Slutanteckning: Klar och adekvat. Läkarepikris: Reagerat ogynnsamt på analgetika med bl.a. synhallucinationer Kognitiv förmåga - patientfall

35 Bedömning av kognitiv förmåga/funktion i olika riskbedömningsinstrument Fallriskmall Melior SkaS Desorienterad - Ja - Nej Melior/Senior Alert Modifierad Nortonskala Psykiskt status - Helt orienterad till tid och rum : 4 - Stundtals förvirrad: 3 - Svarar ej adekvat på tilltal: 2 - Ej kontaktbar: 1 Senior Alert Short Form Mini Nutritional Assessment (SF MNA) - Svår förvirring/demens eller depression: 0 - Lätt förvirring/demens: 1 -Inga neuropsykologiska problem: 2 Senior Alert Downton Fall Risk Index (DFRI) Kognitiv funktionsnedsättning - Orienterad: 0 - Ej orienterad: 1 Fall Trycksår Nutrition Fall Trycksår Nutrition

36 SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire 1. Vilket datum är det idag? 2. Vilken veckodag är det? 3. Var är du nu? 4. Vilken adress har du? 5. När är du född? 6. Hur gammal är du? 7. Vad heter statsministern? 8. Vad hette förre statsminister? 9. Vad hette din mamma som ogift?* 10. Dra 3 från 20 och fortsätt hela vägen ner Antal rätta svar: 0-10 Antal rätt svar Kognitiv funktion 8-10Intakt kognitiv funktion, orienterad, lucid 6-7Milt nedsatt kognitiv funktion 3-5Moderat nedsatt kognitiv funktion 0-2Gravt nedsatt kognitiv funktion Tolkning enligt Pfeiffer •9) Kvinnligt förnamn och annat efternamn är patientens räcker som rätt svar

37 ”Att fånga stunden i snabbhetens kultur”

38 Övergripande mål Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt Övergripande mål Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt Övergripande mål Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt

39 Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen  Individuell rehabiliteringsplan tas fram: Rehabiliteringsmål baserade på patientens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar  Generell rehabiliteringsplan med tidig postoperativ mobilisering grund  Patient och närstående ska vara delaktiga i rehabiliteringsplanen  Daglig mobilisering sköts av undersköterskor och sjuksköterskor  Patientens rädsla att falla på nytt ska bearbetas. Informera ”kan stå/gå igen!”  Fallförebyggande information muntligt och skriftligt  Rehabiliteringsmålen följs upp regelbundet + vid utskrivning  Närstående informeras och görs delaktiga i vården

40 Rehabiliteringsplan, generell Rehabiliteringsplanen är riktlinjer för postoperativ rehabilitering av höftfrakturpatienter inom områdena mobilisering/gång, ADL, måltider och träning. Tidigare förmåga inom respektive område fylls i på patientens individuella rehabiliteringsplan av sjuksköterska eller arbetsterapeut. Mål inom områdena under sjukhusvistelsen sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång. Patientens måluppfyllelse inom områdena fylls i vid teamgenomgången innan patientens utskrivning och överrapporteras till berörd instans vid hemgång. Fortsatt målsättning och planering av rehabiliteringen sker i kommun/primärvård. MOBILISERING/G Å NG ADL M Å LTIDERTR Ä NING Steg 1 Opdag/ Dag 1-2 Sitta m hj ä lp av personal St å och g å efter ork - Efter f ö rm å ga SG. Infobroschyr. Liggande tr ä nings-program Steg 2 Dag 2-3 G å tr ä na med hj ä lpmedel G å till toalett alt. Mobilett v.b. Ö vre hygien sj ä lv, hj ä lp med nedre. KAD ut Sitta vid s ä ngen, minst en m å ltid/dag Som steg 1 Steg 3 Dag 3-4 Minst 2 promenader/dag med hj ä lp av personal AT. Bed ö mn personlig v å rd – ADL Sitta vid s ä ngen eller i matsal, minst en m å ltid per dag Som steg 1 Steg 4 Dag 4-5 Ur s ä ng, resa och s ä tta sig sj ä lv. Minst 2 korta och en l ä ngre promenad/dag Tr ä na av - p å kl ä dn med hj ä lpmedel. Sk ö ta nedre p å toalett, hj ä lp v.b. Tr ä na dra upp och ned byxor vid toa-bes ö k G å r till och ä ter minst en m å ltid/dag i matsal alt. sitta vid s ä ngen SG. Sittande tr ä ningsprogram. Trapptr ä ning Steg 5 Dag ≥ 6 Sj ä lv i och ur s ä ng, f ö rflyttning t o fr toalett och m å ltider samt promenad > 20 m med utprovat hj ä lpmedel Sj ä lv klara ö vre och nedre hygien och toalettbes ö k, p å kl ä dning ev med hj ä lpmedel. Duscha sj ä lv, hj ä lp v.b. Som steg 4 SG. St å ende tr ä ningsprogram. Trapptr ä ning

41 Rehabiliteringsplan, individuell

42 A) Sjukgymnast  Genomgång av andningsträning, djupandning och trombosprofylax  Bedömning av förflyttnings- rörelse- och gångförmåga  Träning av förflyttning, balans och gång. Lämpligt hjälpmedel används  Rörelseträningsprogram och trappträning  Hjälpmedel förskrivs B) Arbetsterapeut  Efter patientens individuella behov planeras/utförs ADL-status framförallt i personlig vård  Behov av hjälpmedel bedöms, på sjukhuset och inför hemgång  Trycksår avlastas med antidecubitusdyna  Fallförebyggande information ges C) Sjukgymnast och arbetsterapeut  Information muntligt och skriftligt med SkaS-broschyr.  Mål för patientens rehabilitering och ADL sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång/motsvarande.  Uppföljning av rehabiliteringsplan sker vid teamgenomgång/motsvarande och inför hemgång  Aktivitets/funktionsunderlag skrivs inför samordnad vårdplanering Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen

43  Patientens individuella rehabiliteringsplan används som grund i rehabiliteringen  Daglig mobilisering: omvårdnadspersonal och personliga assistenter efter instruktion eller delegation av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast  Den individuella rehabiliteringsplanen ska gås igenom samma eller senast nästkommande vardag som patienten kommer till korttidsplats, till sitt särskilda boende eller till hemmet  På ankomstdagen ska patienten mobiliseras på den nivå som han/hon hade på sjukhuset. Om ankomstdagen är fredag eftermiddag ska omvårdnadspersonal fått erforderlig information om patientens rehabiliteringsnivå Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV

44  Rehabiliteringsplanen ska kontinuerligt följas upp och ändras utifrån patientens mål  Vid vistelse på korttidsplats bör tidiga hembesök göras för att främja rehabiliteringen  Vid återgång till hemmet utan behov av kommunal hälso- och sjukvård sker uppföljning via primärvårdens arbetsterapeuter och sjukgymnaster gällande hjälpmedel, rehabilitering, ADL-aktiviteter och eventuell bostadsanpassning  Vissa behandlingar, exempelvis läkemedel mot blodpropp och suturtagning sker i primärvården eller i kommunen enligt medicinsk epikris Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV

45 Prevention höftfrakturer  Lågenergitrauma  Falltendens  Osteoporos

46 Osteoporosrelaterade frakturer i Sverige - fragilitetsfrakturer LokalFörekomst per årMedianålder kvinnor Underarm Kotkropp Överarm Höft

47 Osteoporos  Ca osteoporosrelaterade frakturer/år  Symtomlös före första frakturen  Tre ggr vanligare hos kvinnor - Vid 70 år lika vanlig som högt blodtryck, ökning från 2-3% i 50-årsåldern till 50% vid 80 år  Växande problem hos män  Diagnos 1994 (WHO)  Läkemedel för att stärka skelettet och minska frakturrisken – hög evidens  Folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad VGR: Frakturer vid lågenergitrauma tillhör prioriteringsgrupp 1 - prioritering för osteoporos som enskild diagnosgrupp saknas (Regionalt vårdprogram 2005 osteoporos) Illustration: Svenska Grafikbyrån. rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Benskorhet/

48 Benskörhet liknar högt blodtryck Få tidiga symtom! Högt blodtryck ökad risk för stroke Låg benmassa ökad risk för fraktur

49  Sverige och Norge: högst förekomst osteoporosrelaterade frakturer. Ev samband ärftlighet, kroppsbyggnad, livsstilsfaktorer (låg fysisk aktivitet, kostvanor, tobaksrökning) och på sämre bildning av vitamin D  Högre risk för höftfraktur hos stads - jmf landsbygdsbefolkning. I VGR högst risk i Göteborg  Tidigare osteoporosrelaterad fraktur - dubbelt så hög risk för flera frakturer även vid lindrigt våld. Höftfrakturpatienter ökad frakturrisk jmf normalbefolkningen (könen lika), vanligast: kotor, höft  Samhällskostnader osteoporosrelaterade frakturer: Ca 3,5 miljarder SEK, 595 miljoner SEK i VGR  God fysisk aktivitet avgörande för att bibehålla ett normalt skelett!  Läkemedelsbehandling vid osteoporos syftar till att minska risken för frakturer. Aldrig för sent att behandla! Olika läkemedel rek: grad av osteoporos, patientens status, riskfaktorer för fall  Osteoporosbehandling: patientgrupper med högst risk för fraktur och/eller nya frakturer  Flest frakturer förebyggs vid behandling av äldre med uttalad etablerad osteoporos - hög evidensbaserad dokumentation Osteoporos

50  Stor folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad. Mer läkemedel förskrivs i VGR jmf landet, variation mellan kommunerna  Ökat antal behandlade på sikt skulle ge färre frakturer och stora hälsoekonomiska vinster  Antagande: färre frakturer/år i landet, varav 1900 höftfrakturer. På lång sikt: kostnadsminskning ca 200 miljoner SEK/år (diagnostik läkemedel, frakturkostnad), SKL och Socialstyrelsen Osteoporos

51 Prevention – alla vårdnivåer • Viktbärande motion! • Alla åldrar! • Fysiskt aktiva personer har en halverad risk för höftfraktur

52 Osteoporos - åtgärder  Riskfaktorer åtgärdas: fr.a. regelbunden motion som viktbärande aktivitet, allsidig kost och utevistelse  Rörelseövningar stärker muskelstyrka, koordination och balans  Dagliga promenader för äldre och utprovning av gånghjälpmedel!  Tillräckligt energiintag - tillräckligt intag av kalcium och vitamin D, speciellt fokus på institutionsboende och äldre med tärande sjukdomar  FRAX: riskbedömningsinstrument för frakturer, rekommenderas av Socialstyrelsen för att ta ställning till läkemedelsbehandling av osteoporos  Alla vårdnivåer bör verka för individers rökstopp  Rekommendationerna i det regionala vårdprogrammet för osteoporos och i Socialstyrelsens riktlinjer från 2010 tillämpas inte fullt ut i Skaraborg. Ytterligare arbete krävs i frågan

53 Prevention höftfrakturer - osteoporos Publicerade Attachments/18174/ pdf FRAX - WHO Fracture Risk Assessment Tool

54 Läkartidningen nr 7, 2011, volym 108. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer. FRAX – modell för att beräkna 10-årsrisken för fraktur Helena Johansson, statistiker, doktorand, enheten för geriatrik, institutionen för medicin, Göteborgs universitet John A Kanis, professor, human metabolism, WHO collaborating centre, University of Sheffield, England Östen Ljunggren, professor, medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Oskar Ström, doktorand, institutionen för lärande, management och etik, Karolinska institutet, Stockholm Olle Svensson, professor, ortopedkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Dan Mellström, professor, osteoporosmottagningen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg ”Några patienter har så hög risk att de kan behandlas utan bentäthetsmätning, dvs bentäthetsmätning behövs inte för att fatta beslut” ( p.338)

55 Förebyggande åtgärder - alla vårdnivåer kommuner, primärvård och sjukhusvård Förebygga, diagnostisera och behandla osteoporos Motverka fallolyckor och minska skaderisken vid fall Bearbeta rädsla för nya fall – risk inaktivitet Tillräckligt intag av energi, kalcium och vitamin D Undvika tobaksbruk och försiktighet med alkohol Riktade åtgärder mot riskgrupper OCH identifiering av enstaka individer med hög fallrisk Speciellt fokus mot institutionsboende: stor riskgrupp, undernäring förekommer – ger muskelatrofi, minskad muskelstyrka och sämre rörlighet

56 Fall och fallskador  Komplext: Inte en orsak till ett fall – och inte en förebyggande åtgärd  Systematiskt och kontinuerligt fallpreventionsarbete på alla vårdnivåer  Det förebyggande arbetet: individuella riskfaktorer hos patienten - generellt minska fallriskerna i omgivningen/på vårdenheten  Kvalitetsregistret Senior alert  Kunskapen och medvetenheten gällande riskförebyggande arbete kan behöva stärkas

57  Kvalitetsregistret Senior alert: Ökad risk för fall, undernäring och trycksår identifieras. Förebyggande åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas   I ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010, Vård och omsorg om äldre - Kvalitetsindikatorer: Fallrisk, risk för trycksår och risk för undernäring

58 ”Stop Walking When Talking” - enkelt test! Att en patient inte kan gå och tala samtidigt, utan stannar för att prata, indikerar en ökad risk för fall

59 Primärvård och sjukhusvård  Skaraborgs Sjukhus: fallriskbedömning ska göras på alla höftfrakturpatienter minst en gång under vårdtiden - fallförebyggande åtgärder ska sättas in. Kognitiv förmåga enligt SPMSQ ska bedömas minst en gång under vårdtiden  Medicinskt ställningstagande till patientens fortsatta läkemedelsbehov ska göras i slutenvården. Justeringar och utvärdering av läkemedelsbehandling ska initieras på sjukhuset och skrivas in i den medicinska epikrisen för uppföljning i primärvården  Primärvården ansvarar för uppföljning av utskrivna höftfrakturpatienter enligt medföljande epikriser från sjukhuset  Alla personer 75 år och äldre samt alla med kronisk sjukdom ska genomgå en läkemedelsöversyn minst en gång per år i primärvården  I primärvården åtgärdas fallrisk och hjälpmedel förskrivs vid hembesök av arbetsterapeuter. Sjukgymnaster bedömer individers balans och utformar individuella träningsprogram.  Ökade kontraster och starkare färger kan behövas. Markerade dörr- och rollatorhandtag kan öka säkerheten Fall och fallskador

60 Kommuner De förebyggande insatserna gäller inom de egna verksamheterna och till allmänheten:  Miljö/yttre faktorer ska åtgärdas med så kallade ”snubbelronder” ex. belysning, hala och blöta golv  I boenden ska rutiner finnas för fallriskbedömningar med ex. Downton Fall Risk Index - en del av Senior Alert  Rutin för när höftskyddsbyxor bör användas ska finnas. Övervägs till fallbenägna individer på institution  Rutiner för fallförebyggande arbete ska finnas i de verksamheter som kommunen ansvarar för : SÄBO, korttidsavd. och ordinärt boende. Exempel: - checklista för att minimera fallrisk i fysisk miljö - checklista för hemvård/hemtjänst med åtgärder för att säkra hemmen - förhindra fall - individuella vårdplaner med avvägning mellan säkerhet, rörlighet och de risker som patient/närstående/personal kan acceptera - fysisk aktivitet som är viktbärande, ex. promenader Fall och fallskador

61 Kommuner Fallförebyggande åtgärder till allmänheten ska finnas. Åtgärderna kan innefatta:  Uppsökande verksamhet till personer över viss ålder ex. 80 år, då checklistor med riskfaktorer gås igenom  Information till pensionärsföreningar/allmänheten genom ex. posterutställningar i allmänna utrymmen och foldrar  Former av ”fixartjänst” - hjälper till med aktiviteter som innebär fallrisk, ex. byta lampor/gardiner  På alla vårdnivåer ska avvikelser skrivas vid fallhändelser och fallskador. Ett systematiskt analysarbete av avvikelserna ska göras Fall och fallskador

62 Exempel: Fallpreventionsprojekt urologavd KSS  Fallhändelser 2009; ökning och allvarligare konsekvenser för patienten – bl.a. höftfrakturer. Lidande för patient och närstående + Extra kostnader ca :-  Huvudsakliga individuella riskfaktorer: Nedsatt kognitiv förmåga, användande av gånghjälpmedel och tidigare fall  Tio av tolv patienter: Avancerad cancersjukdom. Sju av dessa avled kort tid efter fallet  Åtgärder fr a ökad medvetenhet i personalgruppen, ökat säkerhetstänk, riskbedömning, åtgärder i fysisk miljö, PM, checklistor  Resultat 2010: färre allvarliga skador i samband med fall, färre patienter med avancerad cancersjukdom faller, minskade kostnader, ökad medvetenhet kring fall hos medarbetarna och patienterna

63 .Alla pers- kategorier Fallskador urologavdelningen KSS. Problembilden i stort, januari 2010 Patienten faller Kognitiv påv/neds, oro, konfusion Ovan miljö och ovana situationer Lokaler Utrustning - material Hjälpmedel Medicinskt tillstånd Läkemedel Patientens integritet Sömnmedel Diuretika Laxantia Lugnande Vill göra själv Mörkt, tänder inte lampan Inte störa ”besvära”.Personal Blodtrycksfall Anemi Allmän svaghet p.g.a. sjukdom Feber Yrsel Påverkad av narkos Postop förvirring Dement Fåtölj vid fönstret Trånga utrymmen Saker i vägen Dropp- ställningar Bord Går i bara sockor, halkar I vägen Drar dem med sig Telef ringer, skyndar Belysning, nattlampa Sängen mitt i rummet, ej vid vägg Lånar på avd Ej med hemifrån Oklart vad använder Oro, ångest preop Sängbordet i vägen Mycket möbler Sämre kontroll efter ombyggn Färre pat/rum, ringa åt varandra Totalt större yta, pat utspridda, hörs sämre fr a natt Flyttat olycksplatsen? Från korridor till patientrum? Pat mindre yta röra sig på - även bra Pat ev mer immobiliserade? Inkont- hjälpm ovant Stopp i KAD Fästa var? ”Trassligt”: KAD, PNP, drän Behov: snabbt till toa Natt, halvnakna, slangar Kissar golv, halkar Halt underlag Grindar; klättrar över Hinna till toa Hjälpmedel, inkontinenshjm Okänd rums- kompis Tilltro förmågan Inte anpassat Annan typ Ovan miljö Immob länge Sovit dåligt Blodtrycksläkem Smärtlindring Nyop Nedsatt syn, hörsel, känsel Cancer Diagnos- besked Nedsatt motorik, ex Parkinson Gångsvårigheter Narkos- läkem Rumskompis Sängbordet rullar iväg Stolar Medvetenhet om fallrisk Säkethets- tänk Pat kogn förmåga Information Allt på en gång Saknas Tidpunkt Vem ger vad Arbets- fördeln Läkem- genom- gång Ny miljö Inte en orsak – och inte en förebyggande åtgärd!

64 Bra hemsidor om fallförebyggande arbete • Åtgärdspaket: Fall och fallskador – åtgärder att förebygga • Säkerhet i vardagen – Tips och råd på äldre dar! • Artikel från , Intensiv styrketräning kan bromsa åldrandet • Film om fallförebyggande åtgärder och mycket annan bra information

65 Vårdkedjan  Om personen med misstänkt höftfraktur vårdas i kommunala boenden/motsvarande ansvarar dess personal för att patienten efter fallet omhändertas snabbt enligt beskriven rutin  Specialistsjukvårdens ansvar för patienter med höftfrakturer startar vid ambulanspersonalens omhändertagande av patienten på olycksplatsen och fortgår på sjukhuset  Specialistsjukvårdens ansvar lämnas över till kommun/primärvård när patienten lämnar sjukhuset  Patientens fortsatta rehabilitering, medicinska vård och omvårdnad sker i primärvård/kommun med de epikriser och den individuella rehabiliteringsplan som tagits fram på sjukhuset som grund  I de fall det uppstår ortopediska komplikationer som kan härledas till höftfrakturen träder återigen specialistsjukvårdens ansvar in  Samtliga huvudmän ansvarar för att ett fall- och frakturförebyggande arbete drivs systematiskt och kontinuerligt  Arbetet med osteoporos måste utvecklas på alla vårdnivåer så att nationella/regionala riktlinjer följs  I rutinen för Samordnad vårdplanering beskrivs informationsöverföring och samarbete kring utskrivningsklara patienter och rutinen ska följas

66 Närstående  Samtliga vårdnivåer ansvarar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande - identifiera anhörig som riskerar att drabbas av ohälsa  Närstående ska stimuleras till att om möjligt aktivt delta i omvårdnad och rehabilitering av patienten på alla vårdnivåer  Behov av information och stöd ska uppmärksammas och mötas. Utöver information om patientens tillstånd ska närstående informeras om vilket stöd som kan ges inom hälso- och sjukvården och vart de kan vända sig för att få stöd av kommunen exempelvis genom anhörigsamordnare  Information ska ges om att personer som är närstående en svårt sjuk kan få ersättning från försäkringskassan om de avstår från förvärvsarbete. Vid dödsfall ska närstående erbjudas samtal för att få tala om den avlidnes sista tid

67  Operation - inom 24 timmar från ankomst till sjukhus  Ett snabbt omhändertagande och hög kompetens vid det akuta omhändertagandet, vid rehabilitering och vid uppföljning har avgörande betydelse för patienternas funktionsnivå och livskvalitet i hela vårdkedjan  De största problemen oftast inte av ortopedisk karaktär  Fördröjning av op: fler komplikationer (trycksår, pneumoni m.m.), förlängd rehabilitering, sämre funktionellt resultat fyra månader efter frakturen, ökad dödlighet  Troligtvis mest gynnsamt med operation inom 24 timmar OCH mobilisering inom 12 timmar efter operationen - färre komplikationer och kortare vårdtid  Omvårdnad: riskbedömningar och åtgärder - ex nutrition, trycksår, kognitiv svikt  Rehabilitering: tidig, kan behöva pågå lång tid. Viktigt bibehålla funktion vid övergångar i vårdkedjan  Prevention: osteoporos och fall Sammanfattning höftfrakturer

68 Margit född 1919

69  Nationellt kvalitetsregister Samordnades 1999 med SHAFE, Standardised Audit of Hip Fractures in Europé  Köns- och åldersuppdelat  Data on-line  Möjliggör kontinuerlig kvalitetskontroll, verksamhetsutveckling, lokala förbättringsarbeten  Minskning av antalet sjukhus som opererar höftfrakturer (90 till 50, på 15 år). Majoriteten deltar i Rikshöft. KSS 1990-talet och SIL 2006  Vårdkonsumtion, funktionsresultat och registrering av vårdkedjan under fyra månader  Patientenkät fyra månader efter op: boendeform, gångförmåga, gånghjälpmedel och smärta i höften  Livskvalitet, EQ5D, och komplikationer Kvalitetsuppföljning i

70 Klassificerat av GOA-läkare ASA-klassificering: American Society of Anesthesiologists, är sjuklighet i fem klasser bedömd av narkosläk innan op. 1, Helt frisk 2, Väl kontrollerad sjukdom, som inte påverkar dagligt liv ex. högt blodtryck 3, Symtomgivande sjukdom med lindriga restriktioner i dagligt liv ex. mild diabetes 4, Symtomgivande sjukdom som ger allvarliga restriktioner i dagligt liv ex. svår kronisk bronkit eller instabil diabetes 5, Döende

71

72 Data: Rikshöft

73

74 Resultat kartläggning Data från kvalitetsregistret Rikshöft för riket år 2009 Riket 2009TotaltKvinnorMän Ålder83 år84,2 år81,5 år Ensamboende46 %53%37% Till ursprungs- boende 51,68%52%51% Avlidna vid vtf3,36%2,6%5,1%

75

76 Mål höftfrakturer SkaS Nationella mål  Tid från ankomst till sjukhuset till start av operation ska understiga 24 timmar i 75 procent av fallen  procent av patienterna över 65 år med cervikala felställda frakturer ska opereras med halvprotes (Socialstyrelsen, SKL, VGR) SkaS, måltal ej klara  Trycksårsregistrering under vårdtiden  Femoralisblockad innan operation  Kognitiv förmåga skattad enligt SPMSQ  Läkemedelsgenomgång innan hemgång  Rehabiliteringsplan upprättad tillsammans med patienten och som följer patienten vid utskrivning  Smärta fyra månader efter operationen  Omoperationsfrekvens  Återgång till tidigare gångförmåga fyra månader efter operationen

77 Handlingsprogram för God Vård Västra Götalandsregionen 2010–2011 Täckningsgraden i Rikshöft ska uppgå till minst 95 procent Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar ska vara minst 75 procent

78 Medelväntetid till operation för höftfraktur Källa: Verksamhetsanalys/Rikshöft Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS SU SÄS VGR Riket Timmar

79

80 Andel plastikopererade disclocerade cervikalfrakturer Mål: 65-70% av patienterna över 65 år KSS 2009: 55,7 % SIL 2009: KSS 2010: SIL 2010:

81  Rikshöft ska ligga till grund för fortsatt kvalitetsutveckling för patienter med höftfraktur i Skaraborg  Det akuta omhändertagandet på olycksplatsen  Analys med genus/könsperspektiv  Tid från ankomst till opstart kompletteras med tid i styrdiagram + Journalgranska orsaker till fördröjning  Införande av livskvalitet/EQ5D och komplikationer i Rikshöft vid op och efter fyra månader  Studie: mobilisering inom 12 timmar efter op + op inom 24 timmar från ankomst till sjukhuset  Utveckla den individuella rehabplanen  Smärtskattningsskala för kognitivt nedsatta patienter Kvalitetsutveckling

82  Läkemedelsgenomgång med Apotekare - uppföljning i PV  Läkemedelsberättelse?  Epikrismall - standardisering i informationsöverföringen  Området osteoporos kräver fortsatt arbete - FRAX  Den akuta processen ”Att vårda patient med höftfraktur” ska permanentas och rollbesättas enligt SkaS processmodell  Deltagarna i GOR och LVP från PV/kommuner planeras ingå i en utökad processgrupp/referensgrupp som träffas cirka en gång per termin  Fortbildningsinsatser: En gemensam halvdag för SkaS/PV/kommuner med teman från LVP och Rikshöft. Demensutbildning kontinuerligt på SkaS Kvalitetsutveckling

83 Slutord  Arbetet med det lokala vårdprogrammet visar att vården av patienter med höftfrakturer i Skaraborg idag i stor utsträckning sker enligt Socialstyrelsens och aktuell forsknings rekommendationer. Utvecklingsområden finns dock framför allt att få full följsamhet till riktlinjerna och att utveckla övergångarna i vårdkedjan.  Ett snabbt omhändertagande av höftfrakturpatienten ska ske i vårdkedjans alla delar och rehabiliteringen ska utvecklas. Patientens kognitiva förmåga bör ägnas större uppmärksamhet. Det fall- och frakturförebyggande arbetet är omfattande och kräver ett stort engagemang fortsättningsvis framför allt arbetet med osteoporos.

84 Bibehållen livskvalitet kräver fortsatt gemensamt arbete på alla vårdnivåer! Arbetsgruppen lokalt vårdprogram höftfrakturer Skaraborg 2011


Ladda ner ppt "Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser