Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Penningpolitik med inflationsmål Björn Lagerwall Avdelningen för penningpolitik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Penningpolitik med inflationsmål Björn Lagerwall Avdelningen för penningpolitik."— Presentationens avskrift:

1 Penningpolitik med inflationsmål Björn Lagerwall Avdelningen för penningpolitik

2 Disposition  Inflation och centralbankers roll  Varför inflationsmål och självständig centralbank?  Hur penningpolitiken bedrivs i praktiken  Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

3 Inflation – vad & varför  Inflation: Allmänna prisökningar som gör att pengarnas värde minskar d.v.s. samma mängd pengar kan köpa färre varor och tjänster  Skäl till att den uppstår  Penningmängden ökar  Konsumtionen (efterfrågan) ökar snabbare än produktionen (utbudet)  Produktionskostnaderna stiger  Inflationsförväntningarna stiger  Spridning från andra länder Inflation och centralbankers roll

4 Hur mäta inflation?  Konsumentprisindex (KPI) är det vanligaste måttet på prisnivån  Beräknas av statistikmyndigheter genom att samla in priser för ett urval av varor och tjänster  Jämför med priserna på samma produkter föregående månad  Men andra mått används också:  Prisutveckling på allt som produceras (BNP-deflator)  Konsumentpriser exklusive energi och livsmedel  KPIF – KPI med fast ränta Inflation och centralbankers roll

5 Inflation och centralbankers roll

6 Inflationen i Sverige Årlig procentuell förändring av KPI Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån Inflation och centralbankers roll

7 Inflationen i Sverige Årlig procentuell förändring KPI och BNP-deflator Källa: SCB och Hassler et al (1994) Inflation och centralbankers roll

8 Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Inflation och centralbankers roll

9 Historik - växelkurssystem  1924Guldmyntfot  1931Rörlig växelkurs  1933Kronan knyts till pundet  1939Kronan knyts till dollarn  1951Bretton Woods  1973Valutaormen  1977Valutakorgen  1991Ecu-koppling (ensidig)  1992Rörlig växelkurs 1992 Inflation och centralbankers roll

10 Varför inflationsmål och självständig centralbank?  Hur ska penningpolitiken bedrivas?  En snabbgenomgång av forskningen bakom ramverket för penningpolitiken  Inflationsmål  Självständighet Varför inflationsmål och självständig centralbank?

11 Philipskurvan: A.W. Philips (1958) studerade löneförändring och arbetslöshet i Storbritannien  Negativt samband mellan inflation och arbetslöshet Arbetslöshet Inflation Politik: ”Välj en punkt”; lägre arbetslöshet med högre inflation Varför inflationsmål och självständig centralbank?

12 Phillipskurva i USA Varför inflationsmål och självständig centralbank?

13 Milton Friedman (1968)  Penningpolitiken kan inte åstadkomma permanent lägre arbetslöshet genom högre inflation  Sådana försök leder till att förväntningarna anpassas till högre inflation. ”Ständiga överraskningar” fungerar inte på lång sikt  Den enda långsiktiga effekten av sådana försök är oförändrad arbetslöshet och högre inflation Varför inflationsmål och självständig centralbank?

14  Penningpolitiken bör inriktas på att begränsa inflationen  Monetarismen: koppling mellan penningmängden och prisnivån.  Penningmängdstillväxten bör styras (fungerade dåligt; bättre att styra inflationen direkt) Varför inflationsmål och självständig centralbank?

15 Phillipskurvans sammanbrott under 1970-talet Phillipskurva i USA Phillipskurva i USA Varför inflationsmål och självständig centralbank? Detta sågs som en bekräftelse av Friedmans teorier

16 Konsensus idag: penningpolitiken kan endast påverka sysselsättningen på kort sikt, inte på lång sikt. Inflation Arbetslöshet P2P2 P1P1 P2P2 P1P1 U1U1 U1U1 U2U2 Kortsiktig Phillips- kurva Långsiktig Phillips- kurva ”Förväntningsutvidgad Philips-kurva” (Friedman, 1968; Phelps, 1968) Varför inflationsmål och självständig centralbank?

17 Senare forskning: hur åstadkomma kontroll över inflationen?  ”Trovärdighet i penningpolitiken”  Om centralbanken utlovar låg inflation, kan det vara optimalt att ”lura” allmänheten, när de väl förväntar sig låg inflation. ”Tidsinkonsistens”  Detta inser allmänheten, och anpassar sig och justerar upp inflationsförväntningarna  Att ”binda sig vid masten” är en väg ur problemet. Trovärdighet är A och O Varför inflationsmål och självständig centralbank?

18  Hur åstadkomma trovärdighet? ”Politiska konjunkturcykler”  Politiker siktar på att bli omvalda.  Det kan finnas stor frestelse att ”gasa på” före ett val  Svårt att ”binda sig vid masten” med politisk makt över penningpolitiken  Självständig centralbank en lösning Varför inflationsmål och självständig centralbank?

19 Sammanfattning: huvudslutsatser från forskningen om penningpolitik 1. En centralbank bör inrikta sig på att kontrollera inflationen  Praktisk tillämpning: inflationsmål 2. Centralbanken bör vara oberoende  Praktisk tillämpning: självständig centralbank; styret opåverkat av t.ex. av valresultat Varför inflationsmål och självständig centralbank?

20 1. Inflationsmål införs 15 januari  Inflationsmål:  Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 (med ett toleransintervall ± 1 procentenhet)  Från 2010 inget toleransintervall (har spelat ut sin roll) Varför inflationsmål och självständig centralbank?

21 Varför ett prisstabilitetsmål?  Inflation gör pengarnas funktion sämre  Hög och variabel inflation ökar osäkerheten – hämmar investeringar  Hög inflation ger en okontrollerad omfördelning av inkomst och förmögenhet  Kostnader för att pressa ned inflationen – släpp inte upp den!  Förankrar inflationsförväntningarna Varför inflationsmål och självständig centralbank?

22 Varför just 2 procent?  Ger utrymme för anpassning av relativpriser och relativlöner utan sänkning av nominella löner och priser  Säkerhetsmarginal för mätfel  Vanligt inflationsmål i omvärlden  Minskar risken för deflation – problem med negativa räntor Varför inflationsmål och självständig centralbank?

23 2. Förändringar i Riksbankens ställning 1 januari 1999  Riksbanken blir självständig  Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt  Kopplingen mellan partipolitisk fördelning i riksdagen och penningpolitiken försvagades Varför inflationsmål och självständig centralbank?

24 Riksbankens styrning sedan 1999 FINANSUTSKOTTET Varför inflationsmål och självständig centralbank?

25 KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Varför inflationsmål och självständig centralbank?

26 Inflationsförväntningar Procent Källor: Prospera Research och SCB Anm. Penningmarknadsaktörer Slutsats: inflationsmålet har fungerat! Varför inflationsmål och självständig centralbank?

27 Flexibel inflationsmålsstyrning  Penningpolitiken kan påverka produktion och sysselsättning på kort sikt men inte på lång sikt.  Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor  Obs! Endast minska variation. Inga mål för nivåerna på produktion eller arbetslöshet.  Praktisk tillämpning av penningpolitiken i Sverige:  Stabilisera inflationen kring målet  Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”) Varför inflationsmål och självständig centralbank?

28 Penningpolitiken i praktiken  Med hjälp av styrräntan skall inflationen hållas kring målet (och resursutnyttjandet stabiliseras)  Hur går vi tillväga? Penningpolitiken i praktiken

29 Hur påverkar Riksbankens beslut inflationstakten? Penningpolitiken i praktiken

30 Riksbanken sätter reporäntan… Källa: Riksbanken Penningpolitiken i praktiken

31 ...som påverkar andra räntor Rörlig listad bostadsränta och reporänta Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Penningpolitiken i praktiken

32 Transmissionsmekanismen Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen. Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Högre förväntad lönsamhet hos företag Lättare få krediter – ökade investeringar Ökad efterfrågan Högre inflation Marknadsräntorna sjunker Svagare växelkurs ökad konsumtion ökade investeringar Inflationsförväntningar Ökad export och minskad import Högre importpriser KREDITKANALENRÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN Penningpolitiken i praktiken

33 Realränta = Nominell ränta – (förväntad) inflation Realräntan viktigast för reala beslut: konsumtion, investeringar, m.m. På kort sikt kan penningpolitiken påverka även den reala räntan eftersom priserna är ganska trögrörliga Penningpolitiken i praktiken

34 Exempel: Nominell ränta är 2 procent. En vara kostar 1 krona •Nominell sparränta: hur många fler kronor ger 100 sparade kronor om ett år? Svar: 102 kronor •Real sparränta: Vi kan köpa 100 varor idag för 100 kronor. Hur många fler varor kan vi köpa om ett år om vi sparar 100 kronor? Svaret ges av realräntan! •102 varor vid oförändrade priser (realränta=nom. ränta=2 procent) •100 varor om priserna ökar med 2 procent (realränta=0 procent •98 varor om priserna ökar med 4 procent (realränta=-2 procent) •Jämförelse: nominell och real lön Penningpolitiken i praktiken

35 Nominell och real reporänta Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Penningpolitiken i praktiken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.

36 Räntebesluten baseras på prognoser  Penningpolitiken påverkar den ekonomiska utvecklingen med viss fördröjning  Prognoser för framtida inflation, BNP och sysselsättning mycket viktiga  Allmänhetens prognoser (förväntningar) påverkar också utfallen => Riksbankens trovärdighet viktig Penningpolitiken i praktiken

37 Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken  Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att påverka inflation och resursutnyttjande på kort sikt  Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande Penningpolitiken i praktiken

38 Riksbankens prognos för reporäntan  Prognoser baserade på  oförändrad reporänta  marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005)  Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007)  Fördelar med en egen prognos  Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser  Resonemang och avvägningar blir tydligare  Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna  En prognos – inget löfte! Penningpolitiken i praktiken

39 Räntebeslut och kommunikation  6 penningpolitiska möten per år  Presskonferens dagen efter varje möte  Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet  Prognoser publiceras efter alla 6 mötena  3 Penningpolitiska rapporter (PPR)  3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU)  Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst) Penningpolitiken i praktiken

40 Sammanfattning penningpolitiken i Sverige  Lagom låg inflation – mål på 2 procent  Självständig Riksbank  Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande)  Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet Penningpolitiken i praktiken

41 Penningpolitisk rapport oktober 2011 Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

42 Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

43 Stora statsfinansiella problem Offentlig skuld som procent av BNPKälla: IMF WEO september 2011 Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

44 Oro på de finansiella marknaderna Börsindex, = 100Källa: Reuters EcoWin Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

45 Förtroendet viker Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, säsongsrensade dataKälla: Markit Economics Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

46 Stora tillväxtskillnader BNP, årlig procentuell förändringKällor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

47 Ökad oro hos svenska hushåll och företag Konfidensindikator för hushåll och det totala näringslivet, nettotal, säsongsrensade dataKälla: Konjunkturinstitutet Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

48 Hushållen konsumerar mindre Hushållens konsumtion, årlig procentuell förändringKällor: SCB och Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

49 Svensk ekonomi växer långsammare BNP, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade dataKällor: SCB och Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

50 Långsam förbättring på arbetsmarknaden Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade dataKällor: SCB och Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

51 Måttlig inflation Årlig procentuell förändringKällor: SCB och Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

52 Fortsatt låg ränta Reporänta, procent, kvartalsmedelvärdenKälla: Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

53 Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.

54 En prognos, inte ett löfte Reporänta, procent, kvartalsmedelvärdenKälla: Riksbanken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik

55 Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta

56 Sammanfattning  Penningpolitiken syftar till att upprätthålla ett fast penningvärde  Inflationsmål: den årliga förändringen av KPI ska vara 2 procent  Penningpolitiken påverkar inflationen genom reporäntan  Riksbanken är en självständig och öppen centralbank (transparens)  Den aktuella utvecklingen  Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi  Fortsatt låg ränta


Ladda ner ppt "Penningpolitik med inflationsmål Björn Lagerwall Avdelningen för penningpolitik."

Liknande presentationer


Google-annonser