Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jägarnas Riksförbund Distrikt Dalarna Ny lokal, adaptiv ekosystembaserad älgförvaltning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jägarnas Riksförbund Distrikt Dalarna Ny lokal, adaptiv ekosystembaserad älgförvaltning."— Presentationens avskrift:

1 Jägarnas Riksförbund Distrikt Dalarna Ny lokal, adaptiv ekosystembaserad älgförvaltning

2 Ny lokal, adaptiv ekosystembaserad lokal älgförvaltning Jägarnas Riksförbund syn på nya älgförvaltningen • JRF anser att markägare/jakträttshavare löper stor risk att i ordinarie förvaltning inte kunna begränsa skadeverkningar utan hänvisas till skyddsjaktsansökningar. • JRF m.fl. ansåg att grundförslaget utgjorde ett för stort ingrepp i förfoganderätten för dem som inte kan ingå i ett älgskötselområde och att förslaget måste kompletteras med en rätt för dessa att jaga vuxen älg. Denna rätt tillgodosågs med införande av licensområden, tyvärr visar det sig att Lst tolkningar och införande av schablonarealer för tilldelning kraftigt begränsar systemet.

3 Jägarnas Riksförbund syn på nya älgförvaltningen • JRF ser med stor oro en ökad administration och betydligt ökade kostnader för den enskilde gällande registrerings- och fällavgifter. • JRF anser att länsstyrelsernas sätt att i många fall åsidosätta förbundets nominerade medlemmar som representanter i älgförvaltningsgrupperna klart försvårar de samverkansintentioner som riksdagsbeslutet omfattar. • JRF har till regeringen framställt krav på översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter vilka vi anser avviker från riksdagsbeslutet, bl.a. genom att ange att ”första tilldelningen inom ett licensområde ska vara en årskalv”.

4 Jägarnas Riksförbund syn på nya älgförvaltningen • JRF anser att hänvisningen av många mindre jaktområden till enbart kalvjakt, inom de flesta varg- och björnområdena i praktiken helt spolierar älgjakt och därmed även sänker fastighetsvärdet. • JRF ser det som självklart att älgförvaltning skall ske i ömsesidig samverkan mellan markägare och jägare, men det får aldrig ske på någon annans bekostnad vare sig ägorättsligt eller ekonomiskt. Det kan aldrig vara i allmänhetens intresse att åsidosätta äganderätten till förmån för enskilda individer.

5 Hur har Riksdagen tänkt att den nya älgförvaltningen skall fungera? • Den nya adaptiva och ekosystembaserade älgförvaltningen skall vara målstyrd, lokalt förankrad och målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Förvaltningen skall ta hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjur, trafikolyckor, skogsskador, konkurrerande vilt och inverkan på den biologiska mångfalden.

6 Hur har Riksdagen tänkt att den nya älgförvaltningen skall fungera? • Förvaltningen skall vara kunskapsbaserad och data som älgobs, avskjutning, foderinventeringar, älginventeringar, med mera, samlas i en gemensam databas. Huvuddelen av datainsamlingen sker på ideell basis genom att markägare och jägare levererar data enligt av SLU, Skogsstyrelsen, med flera, utarbetade riktlinjer. • Förvaltningen administreras beslutsmässigt fortsatt av länsstyrelserna med hjälp av sina Viltförvaltningsdelegationer. I vissa län kan även så kallade klövviltutskott utses som arbetsgrupper.

7 Ny administrativ nivå • Älgförvaltningsområden är en ny administrativ nivå som leds av en arvoderad älgförvaltningsgrupp bestående av tre markägar- och tre jägarrepresentanter, förutom i de län som omfattas av renbeten där en jägarrepresentant ersätts av en samerepresentant. Älgförvaltningsgruppen leder samverkan och förvaltningen inom sitt älgförvaltningsområde och är rådgivande till länsstyrelsen. Varje älgförvaltningsområde skall vara av den storlek och arrondering att det medger förvaltning av en i huvudsak egen geografisk älgstam.

8 Schema över nya förvaltningen

9 Den praktiska förvaltningen – det vill säga älgjakten – får bedrivas inom • Älgskötselområden: Som består av en eller flera markägare/jakträttshavare som genom en frivillig samverkan inom ett jaktområde tål en årlig avskjutning av minst tio (10) vuxna älgar, i vissa undantagsfall räcker det med 5 vuxna älgar. Inom ett älgskötselområdet beslutar man själva hur tilldelning och avskjutning skall fördelas och förvaltningen genomföras enligt de riktlinjer som godkänts enligt godkända älgskötselplaner.

10 Den praktiska förvaltningen – det vill säga älgjakten – får bedrivas inom • Licensområden: Är områden som av någon anledning inte ingår i något älgskötselområde men har sådan beskaffenhet, fodertillgång, älgtäthet m.m. att området medger en årlig avskjutning av minst en årskalv. I de fall där ett licensområde omfattar flera markägare/jakträttsinnehavare beslutar man själva hur tilldelning och avskjutning skall fördelas och jakten genomföras enligt de riktlinjer Länsstyrelsen i övrigt beslutat.

11 Den praktiska förvaltningen – det vill säga älgjakten – får bedrivas inom • Oregistrerade områden: Är alla områden som av någon anledning inte ingår i något älgskötselområde eller licensområde och därmed är hänvisade till fri kalvjakt upp till fem (5) dagar eller den kortare tid länsstyrelsen beslutat.

12 Finansiering • Älgförvaltningssystemet skall vara självfinansierat, vilket innebär att markägare och jägare skall bära kostnaderna. Länsstyrelsernas registreringsavgifter höjs till kr. men är inte konsekventa utan i vissa fall utgår ingen registreringsavgift. Länsstyrelseena får besluta om fällavgifter och fällavgiften för årskalv bör inte överstiga 1/3 av fällavgiften för vuxen älg.

13 Konsekvenser av det nya förvaltningssystemet • Samtliga A-, B- och E-licensområden omregistreras med automatik till licensområden om de av länsstyrelsen anses tåla en årlig avskjutning av minst en kalv. De områden som inte klarar kraven hänvisas till oregistrerad kalvjakt i maximalt 5 dagar. • De lokala samråden upphör och ersätts av samverkan inom älgförvaltningsområdenas regi. • Kraven på ideell medverkan från markägare/jakträttsinnehavare inom älgskötselområden ökar med behovet av datainsamling. • Skogs- och jordbruksskador kommer sannolikt att i större utsträckning behöva åtgärdas genom skyddsjakt.

14 Så här ser det ut i Dalarna Sexton (16) st områden fördelade över länet. Dom sexton områden som finns i dalarna är: Särna/Idre, Transtrand, Älvdalen, Noppikoski Malung Västra, Malung Östra/Venjan, Siljansringen Bingsjö, Siljansnäs, Bjursås, Gimmen, Lumsheden Fredriksberg, Gyllbergen, Gävle Dala, Norn Sex (6) st områden delas med andra län. Noppikoski, Malung Västra, Lumsheden, Fredriksberg, Gävle Dala, Norn. I åtta (8) av sexton(16) områden finns vi representerade. Det innebär 8 st platser av 40 st i dessa områden stor övervikt till jägareförbundet.

15

16 Område Förnamn Efternamn Adress Postnr Postort Telnr Mobilnr E-Mejl 1 Norn Bengt Larsson Åsgatan 33B77632 Hedemora Gävle-Dala Tomas Persson Pershyttan Hedemora Lumsheden Jan Pettersson Västeräng Svärdsjö Bjursås Jonny Gustavsson Mårtanberg,Hyttan Rättvik Gimmen Björn Fredriksson Tansberget Grycksbo Gyllbergen Henry Lodenfors Timjanstigen 2C77143 Ludvika Fredriksberg Olle Andersson Basvägen Karlstad Malung västra Bo Karelius Norränge Lima Malung Östra Thomas Johansson Kvarnhusvägen Malung Venjan Kjell-Olov Nordin Genvägen Mora Siljansnäs Malte Sandström Finnön Nås Bingsjö Lars Groth Furudalsvägen Furudal Siljansringen Lars-Åke Hanser Gamla risvägen Mora Noppikoski Göran Hedberg Moravägen Orsa Älvdalen Magnus Simons Pernilsväg Våmhus Transtrand Magnus Millén Bergabacken Transtrand Särna – Idre Jan Larsson Ränningsvallen84094 Tännäs Här finns vi inte med enl LST syn att fördela folket. Här finns vi med Dessa områden styrs från andra LST Örebro LST Malingsbo Gävleborg LST Gruvberget. GruvbergetGöteRösthSkräddarbo Viksjöfors MalingsboBengtLundgrenVästansjövägen Sunnansjö Dom gröna områden finns det folk från Jägarnas Riksförbund Dalarna

17

18

19

20 Läs mer på • Mer information hittar ni på


Ladda ner ppt "Jägarnas Riksförbund Distrikt Dalarna Ny lokal, adaptiv ekosystembaserad älgförvaltning."

Liknande presentationer


Google-annonser