Situationsanalys av Uppsala skolkommun

Situationsanalys av Uppsala skolkommun
För Uppsala Kommun Situationsanalys av Uppsala skolkommun En beskrivande situationsstudie över tillståndet i Uppsala skolkommun utifrån vision, styrning, organisation och verksamhet, ledarskap och marknadssituation. Svennerstål & Partners AB, 2011

Innehåll Bakgrund Syfte, utgångspunkter och struktur Benchmarking studie Iakttagelser Slutsatser Rekommendationer

Uppsala kommun arbetar efter en vision där fokus ligger på den enskilde individens kraft och möjligheter Kommunfullmäktiges beslutade vision: ”Uppsala är en kommun där alla människors lika värde, inneboende kraft och kreativitet respekteras och tas tillvara genom att var och en får möjlighet att påverka sin livssituation i en långsiktigt hållbar miljö som präglas av positiv dynamik, öppenhet och gemensamt ansvar.” För Uppsala skolkommun innebär detta att: Ansvar och befogenheter ska delegeras till lägsta möjliga nivå, så nära invånaren som möjligt. Det är t.ex. den enskilda pedagogen som har bäst förutsättningar att avgöra hur det enskilda barnets/elevens behov ska tillgodoses på bästa möjliga sätt. Det är vidare den enskilda rektorn som har bäst förutsättningar att avgöra hur den aktuella skolans organisation, arbetsmetoder och kompetenssammansättning ska "se ut" för att på bästa sätt tillgodose det aktuella elevunderlaget. Konkurrens mellan anordnarna är viktigt för att möjliggöra ett rikt och varierat utbud av pedagogiska inriktningar, samt för att stimulera och skapa förutsättningar för en kvalitetskonkurrens. Konkurrensneutralitet är en förutsättning för att den sökta konkurrensen, till fördel för kvalitetsutvecklingen, ska komma till stånd.

I kommunens styrdokument anges två inriktningsmål för den pedagogiska verksamheten
”Inriktning, verksamhet, ekonomi”, som förkortas IVE, är kommunens övergripande styrdokument. I IVE:n för , anges två inriktningsmål för den pedagogiska verksamheten: Skolmiljön och undervisningen ska vara av hög kvalitet. Uppsala kommuns skolresultat ska vara bland landets bästa. Förskolan och skolan ska präglas av trygghet. Vi har nolltollerans mot mobbning, kränkande behandling och våld. FRÅGA Vad mer exakt avser Uppsala kommun med målet ”bland landets bästa” och hur definieras ”hög kvalitet”?

Det återstår en del arbete innan Uppsala skolkommun är jämförbar med ”landets bästa” skolkommuner
I relation till jämförbara kommuner framstår Uppsalas resultat som relativt goda, men i jämförelse med ”landets bästa skolkommuner”, vilket är inriktningsmålet för den pedagogiska verksamheten, återstår enligt nedan fortfarande arbete. Uppsala skolkommun visar genom att ta initiativ till denna situationsanalys att det finns en öppenhet i organisationen och en vilja att förändra skolan. SKL Öppna jämförelser 2010 Gymnasieskola Genomsnittlig betygspoäng Kommunranking , där 1 = högst betyg, 290 = lägst betyg Nettokostnad per elev SKL Öppna jämförelser 2010 Gymnasieskola Genomströmning** Kommunranking , där 1= högst genomströmning, 290 = lägst genomströmning SKL Öppna jämförelser 2010 Grundskola Sammanvägt resultat* Kommunranking , där 1=bäst resultat, 290=sämst resultat Uppsala (rank 87/290) (rank 45/290) (rank 245/290) En korrelation på eller nära 0 betyder att det inte finns något linjärt samband mellan de två variablerna.  Notera trendlinjerna och att det inte finns något samband mellan pedagogiska resultat och kostnad. *Sammanvägt resultat utgår från de i SKL:s rapport redovisade resultatindikatorerna. ** Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom 3 år.

Situationsanalysens syfte och utgångspunkter
Som ett led i arbetet mot att bli en av landets bästa skolkommuner har Uppsala kommun givit Svennerstål & Partners (SvoP) i uppdrag att genomföra en situationsanalys. Situationsanalysen syftar till att: Redovisa skolkommunens situation inom fem områden: vision, styrning, organisation och verksamhet, ledarskap och marknadssituation. Tillhandahålla rekommendationer baserat på ovan undersökning. Situationsanalysen är baserad på: Intervjuer med politiker och tjänstemän (se s. 7-9). Benchmarking studie (se s ). Faktastudier (se bilaga för källförteckning). Rapporten har framställts av Svennerstål & Partners: projektledare Håkan Svennerstål, konsult/projektkoordinator Ebba Gydell och assistent Herman Treschow, med stöd av extern sakkunnig: Per Törnvall, kommunchef, Vaxholms Stad.

Situationsanalysens avgränsning och struktur
SvoP:s uppdrag var att undersöka vilka förutsättningar kommunen har för att skapa goda skolresultat. Studien avgränsades därmed till fem områden: Vision och Strategi Styrning Organisation och Verksamhet Ledarskap Marknadssituation Rapporten inleds med en presentation av ett antal erfarenheter från framgångsrika skolkommuner, med utgångspunkt i genomförd benchmarking studie och fokus på ovan fem nämnda områden. Dessa framgångsfaktorer ställs i relation till de iakttagelser som gjorts i intervjuerna med företrädare för Uppsala skolkommun, samt i faktastudien. Baserat på denna analys presenteras de slutsatser som dras, följt av rekommendationer med syfte att realisera Uppsala kommuns ambition att ha Sveriges bästa skolor.

38 personer har blivit intervjuade i studien 1(2)
Kommunledning: Kenneth Holmstedt, Stadsdirektör Åsa Morén, vice Stadsdirektör Jan Malmberg, Ekonomidirektör Uppdragsnämnder och Uppdragskontor: Mohamad Hassan, ordförande, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ulrik Wärnsberg, 2:a vice ordförande, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Cecilia Forss, ordförande, Barn- och Ungdomsnämnden Bengt Sundblad, 2:a vice ordförande, Barn- och Ungdomsnämnden Rigmor Stenmark, ordförande, Produktionsnämnden för självstyrande kommunala skolor Carola Helenius-Nilson, direktör, Kontoret för Barn, ungdom och arbetsmarknad Interna utförare: Fredrik Sjöberg, dåvarande ordförande, Styrelsen för Vård & Bildning Cecilia Hamenius, nuvarande ordförande, Styrelsen för Vård & Bildning

38 personer har blivit intervjuade i studien 2(2)
Interna utförare (forts.): Agneta Boström, 2:a vice ordförande, Styrelsen för Vård & Bildning Ulla Holmgren, produktionsdirektör, Vård & Bildning Per-Arne Backman, vice produktionsdirektör, Vård & Bildning Kajsa Wejryd, skolchef, Gymnasium, Vård & Bildning Lars Romanus, skolchef, Grundskola, Vård & Bildning 14 rektorer (företrädare för kommunala skolor, kommunala självstyrande skolor och friskolor) och förskolechefer 8 externa experter: Företrädare för Skolverket Kommunalråd Förvaltningsdirektörer Rektor Specialpedagog Företrädare för kvalitetssäkringsföretag med inriktning mot skola, förskola och kommunledning

Benchmarking studien baseras på erfarenheter från ”framgångsrika” skolkommuner
Situationsanalysen baseras på en benchmarking studie. SvoP har tittat närmre på ett antal framgångsfaktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Dessa framgångsfaktorer är hämtade ur nedan nyligen publicerade rapporter, de utgör tillsammans ett representativt urval och har kompletterats med intervjuer med externa sakkunniga (se s. 10). SKL’s Öppna Jämförelser, 2010 SKL’s Öppna Jämförelser, 2009 ”How the world’s best-performing school systems come out on top” (2007, McKinsey & Company) ”Den orättvisa skolan” (2009, Morin, Fölster och Renstig) ”Världens bästa skola – varje dag” (2010, Svennerstål) Skolinspektionens rapporter, 2010 Skolverkets rapporter, 2010

Benchmarking studien visar på ett antal gemensamma nämnare för framgångsrika skolkommuner
Benchmarking studien syftar till att undersöka vad det är som gör att vissa kommuner lyckas så bra med sin skolverksamhet. Finns det gemensamma nämnare för en framgångsrik styrning och ledning av skolan? Gemensamma framgångsfaktorer som identifierats avseende studiens fokusområden är: Vision och Strategi: Vikten av en gemensam vision och strategi för verksamheten. En vision är grunden för allas målbild och måste förankras hos alla medarbetare. Styrning: Vikten av ett tydligt uppdrag samt tydlig och regelbunden uppföljning och återkoppling. Organisation: Vikten av fungerande relationer och en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer. Ledarskap: Vikten av ett tydligt ledarskap på alla nivåer som fokuserar på kunskapsmålen. Marknadssituation: Vikten av konkurrensneutralitet vid ökad andel enskilda anordnare.

Vision och strategi 1(3) - Vikten av en gemensam vision och strategi för verksamheten
Uppsala kommun arbetar efter en vision där fokus ligger på den enskildes individens kraft och möjligheter: ”Uppsala är en kommun där alla människors lika värde, inneboende kraft och kreativitet respekteras och tas tillvara genom att var och en får möjlighet att påverka sin livssituation i en långsiktigt hållbar miljö som präglas av positiv dynamik, öppenhet och gemensamt ansvar.” Kommunens vision riktar sig enligt ovan till individen. I IVE:n står det dock att läsa att det är uppdragsnämnderna som ska ”besluta hur medborgarnas behov ska tillgodoses samt planera för hur de inom aktuell fyraårsperiod ska kunna uppfylla KF:s inriktningsmål.” Flera av respondenterna påpekar att politiker, tjänstemän och rektorer har olika syn på skolkommunens vision. Vidare anser flera att det saknas en tydlig samsyn och samverkan mellan de skilda organisatoriska delarna. ”Visionen måste förstås av alla! Alla måste förstå och arbeta efter samma övergripande mål.” ”Det måste finnas en tydligare dialog mellan uppdrag och produktion; politiker och tjänstmän.” ”Vi måste samverka för att lyckas!”

I IVE:n uttrycks ett av kommunens inriktningsmål som att ”Skolmiljön och undervisningen ska vara av hög kvalitet. Uppsala kommuns skolresultat ska vara bland landets bästa.” Vård & Bildning (V&B) jämför dock sina resultat med kommuner som ingår i gruppen ”större städer med invånare med en tätortsgrad av minst 70 %” – inte med ”landets bästa”. Företrädare för friskolor och kommunala självstyrande skolor betonar i intervjuerna avsaknaden av konstruktiv samverkan mellan dem och V&B för att gemensamt uppnå ambitionen om att resultaten i Uppsala skolkommun skall vara bland landets bästa. (Notera att det är en vanlig föreställning att V&B är skyldig till bristande samverkan; men ansvar för samverkan ligger inte på V&B utan på uppdragssidan.)

IAKTTAGELSER Den vision som Uppsala kommun antagit är bra men måste förankras för att få genomslag i bl.a. skolan. Kommunens styrdokument är bra, men måste utvecklas för att harmonisera med den uttalade visionen. Om Uppsala ska mäta sig med de bästa i landet måste man låta sina skolor mäta sig med de bästa skolorna i Sverige; det räcker inte att jämföra sig med lika stora kommuner.

Styrning 1(5) - Vikten av ett tydligt uppdrag och regelbunden uppföljning
Den nuvarande organisationen och ledningsmodellen uppges i intervjuerna vara skapad för att komma tillrätta med ekonomiska underskott samt skapa en konkurrensneutral konkurrenssituation. Flera hävdar i intervjuerna att de ekonomiska målen är överordnade kvalitets- och kunskapsmål: ”Ekonomi är alltid överordnat.” [uppges av huvuddelen av respondenterna] Ägardirektiven harmoniserar med gällande styr- och ledningsmodell. Av dem framgår att respektive produktionsnämnd/styrelse ska leverera 1 % av omsättningen i överskott. Därtill anges att de har till uppgift att utveckla system för kvalitetssäkring, arbeta med organisations-, ledarskaps- och kompetensutveckling. Krav på den pedagogiska kvaliteten återfinns inte i direktivet för V&B. I V&B:s affärsstrategiska plan för , kan konstateras att styrkortet saknar dimensionen ”pedagogisk kvalitet”. Detta är särskilt anmärkningsvärt då följande nyckeltal återfinns i IVE:n : ”Varje elev ska kunna tillgodogöra sig undervisningen när de börjar i fjärde klass.” ”Uppsalaelevernas resultat i de nationella proven ska ligga över riksgenomsnittet.” ”Högsta prioritet i grundskolan har läsförståelse- skriv och räkneinlärning i åk 1–3.”

Samtliga respondenter pekar på att styrmodellen fungerar i teorin, men är svår att omsätta i praktiken. Majoriteten betonar att man inte kommit tillrätta med roll- och ansvarfördelningen och att det fortfarande finns en otydlighet i styrningen. ”Vi har svårt att kanalisera kompetensen eftersom det brister i styrning och ledning.” ”Styrmodellen är komplex; den är inte heller tillräckligt kommunicerad eller förankrad i verksamheten.” [rektor] ”Vi saknar hävstång och utväxling på vår höga kompetens pga. bristfällig styrning.” Uppdragen från UAK till V&B beskrivs i intervjuerna som otydliga och väldigt varierande kvalitetsmässigt. Ibland är uppdragen väldigt detaljerade; ibland alltför ytligt beskrivna. Många pekar också på att uppdraget är otydligt pga. att det finns för många mål. ”Kvaliteten på uppdragen från UAK är väldigt varierande. Det skall inte variera så i struktur.” ”Uppdraget är otydligt – det finns alldeles för många mål, vilket i förlängningen gör det svårt att följa upp verksamheten.”

Uppföljning beskrivs genomgående i intervjuerna som mycket bristfällig; samtidigt som alla är överens om att åtgärder måste vidtas om en skola inte når sina mål. ”Politiker är frustrerade över resultatutvecklingen men ställer inte tillräckligt hårda krav, ej heller följer man upp ordentligt.” Majoriteten betonar att uppföljningen brister från uppdragssidan. UAK sägs också ha alltför lite resurser som ägnar sig åt just uppföljning. ”Om man har en skola som inte lever upp till kunskapsmålen – vad gör uppdragssidan då? Ingenting! […] bara konstaterar det.” ”Signalen vi [uppdragssidan] får från kommunfullmäktige är att vi inte ska vara för detaljerade i vår styrning av skolan – vilket också hela tiden upprepas från produktionssidan.” ”Mätbarhet, uppföljning - vissa delar inom uppdragsorganisationen är amatörmässiga. Det behövs en centraliserad och mer professionell struktur – det saknas en centraliserad styrning!”

Flera av de intervjuade påpekar att det råder tjänstemannastyre i Uppsala skolkommun: ”Det råder tjänstmannastyre i Uppsala skolkommun - det finns inte mycket utrymme för politiken.” ”Den politiska styrningen av skolan är begränsad - jag vill se ökad politisk styrning på beställarsidan.” Huvudmannaskapet beskrivs som en stor utmaning. Många påpekar att nuvarande styrmodell inte är förenlig med den nya skollagen. V&B efterlyser en huvudman, idag uppges de arbeta på delegation från både styrelse för V&B och uppdragsnämnderna. ”Ibland vet man [rektor för kommunal skola] inte var man ska vända sig.” ”Jag [rektor för kommunal skola] ser inte vinsten med två kontor.” ”Utmaningen ligger i att skapa ett kontor, en gemensam plattform – att få alla med på tåget.” Ett konkret exempel som illustrerar problematiken kring otydligt uppdrag och otydligt huvudmannaskap är följande citat kring konceptet kommunala självstyrande skolor. ”Politikerna uppmuntrar å sin sida självstyrande […], sedan har vi en styrelse, som också är politisk vald, som uppmuntrar V&B att hålla ihop och se till så att ingen skola blir självstyrande.”

IAKTTAGELSER Ekonomi uppges vara överordnat kvalitets- och kunskapsmål; om Uppsala vill vara en av Sveriges främsta skolkommuner måste nu kvalitetsmål förtydligas för att komplettera målet om en ekonomi i balans. Den nuvarande styrmodellen är bra men måste nu utvecklas, förtydligas och tydligare visa på roll- och ansvarsfördelning. Intervjuerna visar tydligt på att det finns utrymme för uppdragssidan att förbättra sin kravställan och uppföljning.

Organisation 1(5) - Vikten av relationer och en tydlig roll- och ansvarsfördelning
Samtliga respondenter menar som tidigare nämnts att man till viss del kommit tillrätta med skolkommunens roll- och ansvarsfördelning; men lyfter samtidigt att det fortfarande råder en otydlighet kring roller och ansvar. ”Roll- och ansvarsfördelning behöver inte förtydligas i teorin; däremot måste den efterlevas i praktiken. Det gör den inte idag.” ”Svårt att veta vem som tar beslut om vad och urskilja gränssnittet mellan politiker och tjänstemän” ”Nu har vi en styrmodell – då måste vi ta konsekvensen av den fullt ut och respektera våra roller, men det är svårt att skilja mellan ”vad” och ”hur”!” Ett stort antal respondenter uppger att det främst är uppdragssidan som inte funnit sin roll. I intervjuerna framkommer det tydligt att man från flera håll är missnöjd med att uppdragssidan lägger sig i hur-utförandet. Men av IVE:n framgår det att uppdragsnämnderna har till uppgift att ”besluta hur medborgarnas behov ska tillgodoses samt planera för hur de inom aktuell fyraårsperiod ska kunna uppfylla KF:s inriktningsmål” varefter producenten i enlighet med avtalet skall tillgodose brukarens behov. Det anmärkningsvärda är således inte i huvudsak att uppdragssidan fokuserar på hur-frågor, utan att IVE:n i detta avseende inte är förenlig med vision och styrmodell.

Uppdragssidan ska fokusera på vad-frågor och inte arbeta med hur-utförande, precis som efterlyses i intervjuerna: ”Uppdragssidan skall inte ha synpunkter på hur-utförandet - då blir det en otydlighet i styrningen, istället för den tydlighet vi eftersträvar.” ”Det finns ett väldigt intresse [från uppdragssidan] av att styra på detaljnivå.” ”Uppdrag skall fokusera på att leverera resultat; inte peta i utförandet. Jag har två tips till uppdragssidan - ”Återinför kravställan” och ”Arbeta mer med uppföljning”.” ”Uppdragssidan har svårt att vandra ut ur hur-rollen, eftersom de ofta har bakgrund från förvaltningen” ”Politiker går in i hur-utförandet där de kan visa sin politiska kraft” [rektor] Ett exempel som lyfts fram i intervjuerna på när uppdragssidan lägger sig i hur-utförandet är organisation av fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som redan planerats av produktionssidan, vilket i förlängningen innebär dubbla kostnader. Flera respondenter uppger att sådant agerande kan bero på en otålighet hos uppdragssidan: ”Händer det inte tillräckligt fort – gör man [uppdragssidan] det själv.”

Andra menar dock att ”felet” ligger hos produktion, som inte förstått styrmodellen och därmed inte kunnat anamma sin roll och sina ansvarsområden till fullo. ”Styrmodellen fungerar inte – det beror främst på bristande förståelse hos produktion.” ”Produktionssidan brister i att de är illojala mot systemet.” Respondenterna uppger att stadsdirektören är direkt chef för produktionsdirektören för V&B, samtidigt som IVE:n anger att "Styrelsen för vård och bildning ansvarar efter avtal och enligt av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen särskilt givna direktiv för kommunens egen produktion av tjänster inom områdena utbildning, vård och omsorg, fritid och kultur."

Flera respondenter, varav flera rektorer, uppger att dialogen och relationen mellan politiker och tjänstemän skulle kunna utvecklas väsentligt. ”Dialogen mellan politiker och tjänstemän måste förbättras!” ”De tre aktörerna i styrmodellen [kommunledning, uppdragssidan och produktionssidan] umgås inte tillräckligt.” Relationen mellan V&B, enskilda anordnare och de självstyrande kommunala skolorna beskrivs av några intervjuade som icke-existerande. Ett exempel som lyfts fram är de separata gymnasiemässorna, som vittnar om bristande samverkan för, enligt merparten, elevens bästa: ”Vi [V&B] har egna gymnasiemässor – där friskolorna och självstyrande kommunala skolor inte får vara med.”

IAKTTAGELSER Den kommunala skolorganisationen upplevs av 70 % av respondenterna som rörig och otydlig. Den bas som man antagit i styrmodellen är bra men det gäller att utveckla och förankra en förståelse för roll- och ansvarsfördelning. Den oenighet som råder mellan å ena sida uppdrag och produktion, och å andra sidan V&B, kommunala självstyrande skolor och friskolor måste åtgärdas.

Ledarskap 1(3) - Vikten av ett tydligt ledarskap med fokus på kunskapsmålen
Respondenterna betonar genomgående avsaknaden av driv och engagemang i ledarskapet och efterlyser ett samlat, tydligt och handlingskraftigt ledarskap. ”Ledarskapet saknar driv – jag saknar en tydlig linje.” ”Det skjuts från alla håll – vem har ansvar?” ”Alla vill på alla fronter – samtidigt” [rektor] ”För mycket styrning – för lite ledning. Man bör ta tillvara på den proffsighet som finns i lärarkåren, släppa taget och våga lita på rektorerna.” [rektor] Samtliga rektorer för kommunal skola betonar att en tung administration i och med ”två huvudmän” (UAK och V&B) tar tid från det pedagogiska ledarskapet. ”Jag ser inte vitsen med två kontor.” [rektor] Incitament för att skapa resultat förefaller saknas inom den kommunala egenregin; t.ex. koppling mellan resultat, karriärplanering, kompetensutveckling och lön.

Precis som återges under rubriken ”Styrning” uppges den nuvarande organisationen i intervjuerna vara skapad för att komma tillrätta med ekonomiska underskott och skapa konkurrensneutralitet. De ekonomiska målen är överordnade kvalitets- och kunskapsmål, vilket bekräftas i intervjuerna där flera anger att: ”Ekonomi är alltid överordnat.” Fokus på ekonomi genomsyrar ledarskapet enligt många respondenter: ”Organisationstypen styr ledarskapet”

IAKTTAGELSER Ledarskapet beskrivs som splittrat och inte tillräckligt handlingskraftigt på alla nivåer; de intervjuade längre ner i organisationen säger sig sakna en samlad och tydlig kraft som tar ansvar för skolfrågor. Ledarna prioriterar ekonomi över kvalitet.

Marknadssituation 1(4) - Vikten av konkurrensneutralitet vid ökad andel enskilda anordnare
De flesta respondenter känner till begreppet konkurrensneutralitet och menar att Uppsala kommun har en ambition om att det skall råda – samtliga är dock överens om att så inte är fallet. ”Det finns en tydlig ambition om att det ska göra det; men det råder inte konkurrensneutralitet i Uppsala.” De kommunala skolorna lyfter fram följande skäl till varför det inte råder konkurrensneutralitet mellan dem och enskilda anordnare: De kommunala skolorna dras med dyrare lokaler. De kommunala skolorna har mer omfattande overhead-kostnader i och med en ”tyngre” förvaltning. Momsersättning till enskilda anordnare är högre än vad de (friskolorna) i praktiken betalar. Uppdragssidan detaljstyr den kommunala egenregin på ett för konkurrensneutraliteten negativt sätt. ”För kommunen är lokal- och momsersättning ett minus för konkurrensneutraliteten.” ”Egenregin upplever att Uppdragssidan lägger sig i mer hos dem än hos externa utförare.” Det sistnämnda argumentet styrks av IVE:n , där det framgår att "Även produktionen, dvs. såväl produktionsstyrelserna som de helägda bolagen, är skyldiga att verka i enlighet med KF:s policyer". Konsekvensen av detta blir att egenregin inte ges samma förutsättningar som enskilda anordnare.

De enskilda anordnarna lyfter fram följande skäl till varför det inte råder konkurrensneutralitet mellan dem och den kommunala egenregin: De kommunala skolorna har direktkontakt med politiken och kan vara med och påverka; medan de enskilda anordnarna tvingas agera på ett mer reaktivt sätt De kommunala skolorna har mer attraktiva lokaler och tillgång till bibliotek, gymnastiksalar osv. Företrädare för enskilda anordnare lyfter vidare konsekvent fram att de önskat se mer samverkan mellan dem och de kommunala skolorna. Man menar att det finns en politisk vilja om ”valfrihet” och ”se till elevens bästa”; men att något/någon hindrar detta från att råda fullt ut. Man säger sig dock inte känna till kommunens verksamhet tillräckligt för att säga var detta ”glapp” finns. ”Jag [företrädare friskola] har en känsla av det finns ett glapp någonstans som hindrar en större samverkan mellan enskilda anordnare och de kommunala skolorna.”

Företrädare för de självstyrande kommunala skolorna anser att konceptet ”självstyrande” är mycket lyckat och är genomgående mycket nöjda med självstyre. Man lyfter främst tre fördelar: Man kan själv vara mer aktiv i skolans utveckling. Ekonomiskt fördelaktigt, då man ”slipper betala för Vård & Bildning”. Medför större flexibilitet, vilket gör att man lättare kan operera gentemot friskolor. Den kommunala egenregin däremot, är mycket skeptiska mot de självstyrande kommunala skolorna och menar bl.a. att konceptet gör roll- och ansvarsfördelning än mer otydlig. ”Konceptet med självstyrande kommunala skolor gör mig än mer fundersam och förvirrad över styrmodellen.” ”Det är bekymmersamt att skolor väljer att gå över och bli KSS. Det blir svårt för V&B att arbeta med att få organisationen att gå framåt, när det är så lätt för skolor att smita.”

IAKTTAGELSER Begreppet konkurrensneutralitet måste tydliggöras för att vision och styrning skall fungera. Merparten av respondenterna är överens om att det finns en ambition om att konkurrensneutralitet ska råda – men alla är överens om att det inte gör det.

Situationsanalysen visar på följande slutsatser 1(2)
Vision Uppsala kommuns vision är inte fullt ut förankrad i verksamheten. Kommunens styrdokument harmoniserar inte med visionen. Styrning Uppsala kommuns organisation och styrmodell uppges vara skapad för att komma tillrätta med ekonomiska underskott. Detta visar på en tydlig resultatinriktning, vilket är bra, men vill man ha landets bästa skolor måste tydliga kvalitetsmål nu komplettera målet om en ekonomi i balans. Det finns utrymme för uppdragssidan att vara tydligare i hur man formulerar sina uppdrag, hur man arbetar med kravställan samt uppföljning i syfte att stimulera resultatutvecklingen. Organisation och verksamhet Den nuvarande modellen med ”delad” organisation är bra, men syftet måste klargöras och roll- och ansvarsfördelning vidareutvecklas, förankras och efterlevas utgående från förtydligat syfte.

Situationsanalysen visar på följande slutsatser 2(2)
Ledarskap och fokus på kunskapsmål Ledarskapet beskrivs generellt som otydligt och inte tillräckligt handlingskraftigt. Man saknar också en tydlig och enad kraft som driver skolfrågorna. Ekonomi uppges vara överordnat kvalitets- och kunskapsmål. Marknadssituation Det finns en ambition om att konkurrensneutralitet skall råda, men det konstateras att så inte är fallet idag. Begreppet konkurrensneutralitet förefaller inte vara tillräckligt diskuterat och utrett på politisk- och tjänstemannanivå.

Innehåll Bakgrund Syfte, utgångspunkter och struktur Benchmarking studie Iakttagelser Slutsatser Rekommendationer Bilaga

Rekommendationer När Uppsala kommun beslutade om att respektive produktionsnämnd/styrelse ska leverera 1 % av omsättningen i överskott, var detta ett viktigt beslut. Men för att säkra vägen till ”världens bästa skola” måste tydliga kvalitetsmål komplettera målet om en ekonomi i balans. Ledarskapet hamnar därför i fokus, vilket i sin tur kräver en utvecklad process där styrning och verktyg är mycket viktiga delar. I linje med detta resonemang och med utgångspunkt i våra iakttagelser under genomförd studie, har vi identifierat åtgärder för 5 delområden: Vision och strategi Ledarskap Uppdragssidan Kommunala självstyrande skolor Vård & Bildning

Rekommendationer Vision, Strategi och Styrning
Definiera en visions- och strategiprocess för att ena kommunens ledande personer inom skola om var man befinner sig avseende kvaliteten på skolan, vad man vill uppnå i framtiden (vision) och hur man ska ta sig dit (strategi). Säkerställ att IVE:n/styrmodell harmoniserar med den uttalade visionen (delegation till lägsta nivå och konkurrensneutralitet). Klargör roll- och ansvarsfördelning i styrmodellen, utgående ifrån att uppdragssidan hanterar ”vad” och produktion hanterar ”hur”-frågor. Förtydliga KF:s mål "Uppsala kommuns skolresultat ska vara bland landets bästa”. Klargör definitionen av ”bäst”: i relation till likar eller i relation till de bästa? Ledarskap Genomför kvalificerade ledarsamtal och coachning med chefstjänstemän och politiker i skolkommunen i syfte att stärka och tydliggöra ledarskapets potential.

Rekommendationer Uppdragssidan
Kartlägg de organisatoriska förutsättningarna på uppdragssidan: Klargör fokus för arbetet (VAD-frågor). Säkerställ att man har tillräckligt med resurser för uppföljning och "vård av marknaden”. Säkerställ att tjänstemännen har en konkurrensneutral inställning. Kommunala självstyrande skolor Projektet ”Kommunala Självstyrande Skolor” måste utvärderas och skolornas organisatoriska tillhörighet fastställas.

Rekommendationer Vård & Bildning
Professionalisera tillsättning (utifrån politiska förutsättningar) av styrelser och ”VD”, ledamöter och styrelsearbetet samt inför en årlig utvärdering av styrelsearbetet enligt en given modell. Ändra ägardirektivet för den nuvarande egenregin. Ta bort alla HUR-frågor och ställ krav på (1) pedagogisk kvalitet och (2) ekonomi. Ändra V&B’s verksamhetsplan och budgetstruktur. Tillför i verksamhetsplanen dimensionen "Kvalitet", dvs. "slutkvaliteten", t ex betyg och sociala färdigheter avseende skola. Kundnöjdhet är bra men endast ett steg mot slutresultatet. Komplettera därtill med relevanta nyckel-/styrtal. Säkerställ att jämförelse sker med "de" som KF beslutar om. Vidta åtgärder för att utveckla strategi och ledarskap inom V&B: Besluta om en ny strategi för V&B. Definiera kravspecifikationer för lärare och skolledare utgående från strategin. Utarbeta och inför metoder för urval och uppföljning. Utarbeta och inför gemensamma metoder för uppföljning och lärande.

Innehåll Bakgrund Syfte, utgångspunkter och struktur Benchmarking studie Iakttagelser Slutsatser Rekommendationer Bilaga

Källförteckning (3) Interna källor Inriktning, Verksamhet, Ekonomi (IVE) , Uppsala Kommun Uppsala kommuns författningssamling Verksamhetsberättelse 2008, Produktionsnämnden för Vård & Bildning Verksamhetsberättelse 2007, Produktionsnämnden för Vård & Bildning Produktionsplan , Produktionsnämnden för Vård & Bildning Produktionsplan , Produktionsnämnden för Vård & Bildning Produktionsplan , Produktionsnämnden för Vård & Bildning Verksamhetsberättelse 2009, Vård & Bildning Affärsstrategisk plan , Vård & Bildning Delegationsordning och ansvarsfördelning 2010, Styrelsen för Vård & Bildning Kundundersökningar inom UAK och VFK, 2008 Granskning av kommunens lokalstyrning, PWC, 2009

Källförteckning (3) Interna källor Uppdragsplan , Barn- och ungdomsnämnden Uppdragsplan , Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsberättelse 2009, Barn- och ungdomsnämnden Delegations- och arbetsordning för Barn- och ungdomsnämnden Uppdragsplan , Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppdragsplan , Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppdragsplan , Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppdragsplan , Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ”Mellan kontinuitet och förändring, Utvärdering av den nya nämndorganisationen i Uppsala kommun”, (2009, Stig Montin, Camilla Hansén, Ann-Sofie Lennqvist Lindén, Jan Olsson och Carl Åborg , Örebro Universitet)

Källförteckning (3) Externa källor SKL’s Öppna Jämförelser, 2009 SKL’s Öppna Jämförelser, 2010 ”Den orättvisa skolan” (2009, Morin, Fölster och Renstig) ”How the world’s best-performing school systems come out on top” (2007, McKinsey & Company) ”Världens Bästa Skola – Varje Dag!” (2010, Svennerstål) Skolverkets rapporter, 2010 Skolinspektionens rapporter, 2009

Situationsanalys av Uppsala skolkommun

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Situationsanalys av Uppsala skolkommun"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Situationsanalys av Uppsala skolkommun

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Situationsanalys av Uppsala skolkommun"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss