Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Idrottens föreningslära – ekonomi. Idrottens finansiering IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Offentlig sektor Idrotten Ex. stat, kommun, landsting Kommersiell.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Idrottens föreningslära – ekonomi. Idrottens finansiering IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Offentlig sektor Idrotten Ex. stat, kommun, landsting Kommersiell."— Presentationens avskrift:

1 Idrottens föreningslära – ekonomi

2 Idrottens finansiering IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Offentlig sektor Idrotten Ex. stat, kommun, landsting Kommersiell sektor Ex. sponsring, publikintäkter Frivilliga sektor Ex. medlemsavgifter

3 Idrottens föreningslära - ekonomi  Den ideella föreningen  Styrelsens ansvar  Bokföringsskyldighet  Att avsluta den löpande bokföringen  Budget & avstämningar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI  Revision  Hjälpmedel  Skatter & avgifter  Försäkringar

4 Gillar du ekonomi? IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

5 Den ideella föreningen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

6 Meningen med föreningen Det är medlemmarna som avgör hur det ska vara i föreningen, som genom sitt engagemang, sina demokratiska rättigheter avgör vilka gemensamma överenskommelser som ska finnas i föreningen. Meningen med föreningen är den gemensamma föreningsidén som svarar på frågorna vad, varför och för vem man vill göra något. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

7 Ideell förening - formalia Ingen speciell lag för ideell förening som samverkansform. Enligt praxis gäller att;  Stadgar skall antas  Styrelse skall utses att företräda föreningen  Namn/firma på föreningen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Juridisk person!

8 Föreningen har blivit en juridisk person och kan… …äga saker …ha skulder …ingå olika typer av avtal och t.ex. vara …arbetsgivare …vara part inför domstol …försättas i konkurs IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

9 Stadgarna – ett medlemsavtal Varför stadgar?  Grundstomme  Hjälpmedel  Trygghet  Uppslagsverk  Medlemmarnas skydd  Möta samhällets krav IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

10 Den formella hierarkiska strukturen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

11 En sektion är ingen juridisk person IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Föreningen är en juridisk person! Föreningen svarar med sina tillgångar för samtliga skulder! IF-styrelsen står över sekt.- styrelserna! En ”ägare”! Medlemmarna Ett årsmöte! En styrelse! Ett namn! En avtalspart! Gemensamma tillgångar! Gemensamma skulder!

12 Viktiga val av årsmöte IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

13 Firmateckning - Attestordning Firmateckning:  Styrelsen i sin helhet företräder alltid föreningen  Några i styrelsen kan få fullmakt - lämpligen två i förening  Möjligt att ge fullmakt utanför styrelsegruppen  Generell fullmakt eller begränsad fullmakt IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Attestordning:  Med attest menas att någon annan än den som betalar godkänner utbetalningen innan den sker. Speciellt viktigt när det gäller egna utlägg.  Förbättrar den interna kontrollen i föreningen och är en trygghet för kassören  Lämpligen tas beslut om attestordning vid det konstituerande styrelsemötet  Intygar att betalningsunderlaget är korrekt  Bra med speciell attestordning  Samma person kan inte attestera och betala

14 IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Styrelsens ansvar

15 Som styrelseledamot kan man bli ansvarig i två situationer:  Dels för något man har gjort och som visar sig strida mot årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler  Dels för något man inte har gjort men borde ha gjort i relation till årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

16 Styrelsens ekonomiska ansvar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI  Gemensamt ansvar för föreningens ekonomi  Se till att föreningen följer lagstiftning och bindande regler  Följa den ekonomiska utvecklingen i föreningen  Göra budgetuppföljningar  Betala skatter och avgifter

17 Att vara arbetsgivare Arbetsgivare (styrelsen)  Leder och fördelar arbetet  Styr föreningens verksamhet mot uppsatta mål  Stimulerar medarbetarens insatser och ger möjlighet till utveckling  Är tydlig med krav och förväntningar hur arbetet ska utföras  Är tydlig med vilka regler som gäller på arbetsplatsen kring arbetstider, närvaro, sjukanmälan, tjänsteresor, ledigheter etc. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

18 Ansvarsfrihet  Ansvarsfrihet beviljas av årsmötet (medlemmarna) för den tid som räkenskapsåret omfattar  Innebär att föreningen förbinder sig att inte väcka skadeståndsanspråk för sådant som kommit till stämmans kännedom IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

19 Konsekvenser om styrelsen inte tar sitt ansvar  Skadeståndsansvar  Straffrättsligt ansvar  Personligt betalningsansvar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

20 Bokföringsskyldighet

21 IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Alla som är medlemmar i idrottsrörelsen är bokföringsskyldiga genom de regler som finns inom idrottsrörelsen: …årligen upprätta en verksamhetsberättelse som innehåller en ekonomisk redogörelse.

22 Vilka är bokföringsskyldiga? 1 januari 2001 började nya bokföringslagen att gälla. Alla ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet omfattas av lagen. Till näringsverksamhet räknas intäkter från t.ex.  Entréavgifter till olika arrangemang  Försäljning av tex souvenirer, utrustning och förtäring  Lotter  Intäkter via reklam och sponsring  Kursavgifter IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

23 Lagar och anvisningar som föreningen måste känna till IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Reklamskattel. IL Upphovsrätt Avtalsrätt PUL Livsmedelsl.  Bokföringslagen (BFL) en ramlag  Bokföringsnämnden (BFN) ”fyller” ramlagen med råd och anvisningar

24 Regler för den löpande bokföringen  Varje ekonomisk händelse upprättas i en verifikation  Varje verifikation ska bokföras i en grundbokföring  Grundbokföringen sammanställs i en huvudbok ordnat efter konton  Har föreningen bokförda inventarier ska de registreras i speciellt anläggningsregister  Det finns olika bokföringsmetoder: - kontantmetoden - bokföringsmässiga metoden  Det finns regler för hur länge föreningens bokföring och dess underlag ska arkiveras IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

25 Lagkassor Lagen är en del av föreningens verksamhet. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

26 Kontanthantering  Bra att minska kontanthanteringen  Utbetalning/inbetalning i första hand till bank- eller plusgirokonto  Rutiner för hantering av kontanter i föreningen IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

27 Att avsluta den löpande bokföringen

28 Detaljstyrda  I vissa delar tvingande t.ex. uppställningsform för resultat- och balansräkning.  Årsredovisning  Årsbokslut  Förenklat årsbokslut Enligt lag  En löpande bokföring ska avslutas med årsbokslut alt. årsredovisning IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Anvisningar för hur ett förenklat årsbokslut ska upprättas En ändring av bokföringslagen Ny bokföringslag Så gott som alla ideella föreningar är bokföringsskyldiga enligt lag.

29 Avslut av räkenskaperna IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Ideell förening som bedriver näringsverksamhet med en nettoomsättning om högst 3 mnkr Anvisningar för hur ett förenklat årsbokslut ska upprättas. K1 Förenklat årsbokslut Ideell förening som bedriver näringsverksamhet med en nettoomsättning om mer än 3 mnkr. K2 Årsbokslut Ideell förening som har en balansomslutning över 40 mnkr eller nettoomsättning över 80 mnkr och mer än 50 anställda. K3 Årsredovisning

30 Förenklat årsbokslut  Resultaträkning  Balansräkning  Underskrift av samtliga i styresen  Revisionspåskrift IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

31 Förenklat årsbokslut IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Resultaträkning KontogruppÅretsFöregående år INTÄKTER Medlemsavgifter3890 Gåvor och bidrag Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Verksamhetskostnader Försäljningskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga kostnader Summa kostnader VERKSAMHETENS över-/underskott Finansiella intäkter Finansiella kostnader Över-/underskott efter finanisella poster-- Bokslutsdisposition8890 Årets över-/underskott8999 Namn på SDF eller förening:……………………………………….…… Organisationsnummer

32 Förenklat årsbokslut forts. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Balansräkning KontogruppÅretsFöregående år TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Varulager1400 Kundfordringar1510 Övriga fordringar Finansiella placeringar Kassa och Bank Summa tillgångar EGET KAPITAL Balanserat över-/underskott (ej 2069) Årets över-/underskott2069 Summa eget kapital SKULDER Låneskulder ( ) Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder (ej 2972) Summa skulder Summa eget kapital och skulder Datum Underskrift av styrelsen Min (vår) revisionsberättelse har avgivits 20XX-XX-XX

33 Årsboksluts/årsredovisningens innehåll Ett årsbokslut ska innehålla:  Resultaträkning  Balansräkning  Tilläggsupplysningar  Underskrift av samtliga i styrelsen  Revisorpåskrift IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI En årsredovisning ska innehålla:  Förvaltningsberättelse  Resultaträkning  Balansräkning  Tilläggsupplysningar  Underskrift av samtliga i styrelsen  Revisorpåskrift

34 Budget & avstämningar IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

35 Budget - en ”ekonomisk plan” där man siffersätter sin verksamhetsplan Olika former av budget:  Resultatbudget  Likviditetsbudget  Balansbudget  Investeringsbudget  Marknadsföringsbudget  Projektbudget  Prognos IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

36 Resultatbudget …knutet till arbetet med verksamhetsplan  Nollbasbudgetering - verksamhetsplan som man sedan fyller med siffror  Backspegelmodellen - utgår från föregående års och sen ökar eller minskar vissa poster Viktigt att man upprättar budget på samma sätt som man redovisar i bokföringen. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

37 Ekonomiska rapporter och avstämningar Resultaträkning  Visar föreningens intäkter och kostnader under en viss period Balansräkning  Visar föreningens tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt  Skillnaden mellan tillgångar och skulder är föreningens kapital IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

38 Revision

39 Medlemmarnas kontrollant Genom sin revisionsberättelse ”berättar” revisorn för medlemmarna vid årsmötet hur styrelsen skött sitt uppdrag. Viktigt att tänka på: En bristande bokföring kan leda till ansvar för bokföringsbrott. Om föreningens revisor inte sköter granskningen korrekt kan det ”underlätta” för styrelsen att begå bokföringsbrott. En bristande revisorgranskning kan leda till att revisorn döms till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

40 Vad innebär en revision Förvaltningsrevision  Stämmer styrelsens förvaltning med föreningens stadgar, ändamål och årsmötesbeslut?  Är styrelsebesluten formellt riktiga? IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Räkenskapsrevision  Hur har styrelsen handskats med föreningens pengar  Finns rutiner för redovisning av medlemsavgifter och lotterier  Har föreningen lotteritillstånd  Är skatter och avgifter betalda  Att bokslut är korrekt upprättat  Lämnande av kontrolluppgifter

41 Hjälpmedel IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

42 Hjälp vid ekonomisk hantering Idrottens redovisning med idrottens BAS-kontoplan:  Konteringsinstruktioner  Mallar för bokslut  Information om ny BFL  Information om revision  Skatteregler  Hämtas hem via (Administrativt stöd – idrottens redovisning) IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

43 Datorprogram för ekonomihantering Idag vanligen förekommande ekonomiprogram:  Speedledger - e-bokföring med koppling till IdrottOnline  Visma Spcs  BL (Björn Lunden)  Hogia  Fortnox IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

44 Skatter & avgifter

45 Skattskyldighet Grundregel En ideell förening - är oinskränkt skatteskyldig Men… en allmännyttig ideell förening kan undantas från beskattning för vissa inkomster om fyra villkor är uppfyllda IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

46 Undantag för skattskyldighet Krav som måste uppfyllas:  Allmännyttigt ändamål - främja idrott  Tillgodose det allmännyttiga ändamålet genom verksamhetens art  Alla som vill måste kunna få bli medlem  Minst 80% av inkomsterna ska användas för den allmännyttiga verksamheten IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

47 Skattefria inkomster  Inkomster med en direkt anknytning till föreningens idrottsliga ändamål  Inkomster med en indirekt anknytning till föreningens ändamål  Hävdvunna inkomster IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

48 Både skattepliktiga och skattfria inkomster IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

49 Deklarationsskyldighet  Föreningen ska årligen lämna en inkomstdeklaration - blankett 3 IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI  En allmännyttig ideell förening som inte är skyldig att betala inkomstskatt ska inte deklarera och betala moms  Förening som offentliggör reklam och erhåller ersättning över kr/år är skatte- och redovisningsskyldig för reklamskatt För mer info: Föreningar med bokslutsdatum: • 31/1-30/4 ska lämna sin deklaration senast 1 november • 31/5-30/6 ska lämna sin deklaration senast 15 december • 31/7-31/8 ska lämna sin deklaration senast 1 mars • 30/9-31/12 ska lämna sin deklaration senast 1 juli

50 Skattepliktiga ersättningar  Kontant ersättning (lön, arvode)  Bidrag till enskild person  Nyttopriser över viss beloppsgräns  Presentkort  Prispengar  Förmåner (kost, endagstraktamenten) IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

51 Skatter och avgifter på skattepliktiga ersättningar Arbetsgivaravgift  För alla skattepliktiga ersättningar på totalt kronor och däröver Preliminärt skatteavdrag  På ersättningar kronor per år eller mer  30% skatteavdrag Löneskatt  Föreningar som har anställda och betalar tjänstepension ska enligt lag också betala särskild löneskatt på pensionskostnaderna IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

52 Kontrolluppgifter Föreningen har en skyldighet att lämna kontrolluppgift på alla ersättningar från 100 kr/år. Straffbart att inte lämna kontrolluppgift. Föreningens styrelse är ansvariga. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

53 Undantag att betala avgifter och skatter För ersättningar till idrottsutövare max ett halvt prisbasbelopp/år behöver inte föreningen betala arbetsgivaravgift eller göra preliminärt skatteavdrag. Idrottsutövare:  Idrottsaktiva  Tränare  Instruktörer  Domare  Materialförvaltare  Tävlingsfunktionärer IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

54 Skattefria ersättningar Om den enda ersättningen som utbetalas är reseersättning och ersättningen inte överstiger den statliga skattefria bilersättningen är ersättningen skattefri. …men om annan skattepliktig ersättning utbetalats blir reseersättningen i sin helhet skattepliktig. Kostnadsersättningar ska alltid styrkas med kvitton annars är det att betrakta som skattepliktig ersättning. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

55 Försäkringar

56 RF:s tecknade försäkring i Folksam:  Ansvarsförsäkring  Förmögenhetsbrottsförsäkring  Rättsskyddsförsäkring  Patientförsäkring  Olycksfall- och krisförsäkring för ledare, funktionärer och domare Styrelsens ansvar att kontrollera om försäkringen räcker eller måste kompletteras. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Vill du veta mer om försäkringar?

57 Försäkringar för anställda IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Genom kollektivavtal är föreningen skyldig att teckna försäkringar för sina anställda.

58 Viktigt att fler börjar ”gilla ekonomi”  Fler idéer i föreningen om hur man kan spara pengar och öka inkomsterna  Fler som förstår varför det kostar som det gör  Fler som aktivt engagerar sig i intäktsarbete  En mer ”avslappnad” styrelse - pga. mer delat ansvar  Mindre ”gruff” kring intäktsarbete IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

59 Vart går pengarna? Antagande:  Människor hjälper till att dra in pengar om de vet vad de används till Vad kostar en aktiv?  Er egen kunskap?  Vet föreningarna detta? IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

60 När du har frågor     IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI

61 sisuidrottsutbildarna.se

62


Ladda ner ppt "Idrottens föreningslära – ekonomi. Idrottens finansiering IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA – EKONOMI Offentlig sektor Idrotten Ex. stat, kommun, landsting Kommersiell."

Liknande presentationer


Google-annonser