Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Kommunkompassen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Kommunkompassen."— Presentationens avskrift:

1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Kommunkompassen

2 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 2 Politiskt system Produktions- system Psykosocialt system Lokal- samhället Mäter i 4 dimensioner: Kommunkompassen

3 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 3 •Ögonblicksbild - ej heltäckande •Nuläge - ej ”poäng” för planerade aktiviteter •Förvaltningsövergripande - Förvaltningar kan vara goda exempel •Intervjuer •Dokumentation •Poäng är en indikator Kommunkompassen

4 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 4 1.Offentlighet och demokratisk kontroll 2.Tillgänglighet och brukarorientering 3.Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän 4.Ledning, decentralisering och delegation 5.Kontroll- och rapporteringssystem 6.Personalpolitik 7.Verksamhetsutveckling 8.Samhällsbyggnad Kommunkompassen

5 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 5 Kommunkompassen, Mark

6 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 6 Utveckling och jämförelse med medianvärdet Kriteri- um Mark 2009Mark 2006 Median 02 – , ,0 374,56264, , ,0 649,54757, , Totalt ,5

7 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 7 1. Offentlighet och demokratisk kontroll Hur informeras medborgarna? Hur främjas medborgarnas engagemang? Hur informeras medborgarna om resultat?

8 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 8 1. Offentlighet och demokratisk kontroll Styrkor •Hushållsinformationen Mark-kontakt •Den mångfacetterade medborgardialogen •Många resultat tillgängliga för medborgarna •God tillgänglighet till politiker

9 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 9 Förbättringsområden •Öka tillgängligheten till nämndernas handlingar före möten •Bredda medborgardialogen till kommunens centrala processer •Öka användningen av jämförelser i redovisningar •Presentera resultaten från brukarundersökningar för medborgarna •Skapa en ”nätportal” för kommunens resultat 1. Offentlighet och demokratisk kontroll

10 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Tillgänglighet och medborgar-/ brukarorientering Har kommunen en brukarorienterad förvaltningsfilosofi? Vilka åtgärder har satts i verket för att förbättra överskådligheten för medborgarna? Kan brukarna själva påverka serviceutbudet? Genomförs brukar-/medborgarundersökningar? Hur är hanteringen av klagomål från medborgare/brukare organiserad? Bedrivs utbildning i att bemöta allmänheten?

11 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 11 Styrkor •Många arbetssätt visar brukarorientering, t.ex. –Serviceåtaganden i de flesta förvaltningarna –Regelbundna brukar- medborgarundersökningar –Kommungemensam synpunktshantering –Bemötandeutbildning •Kraftfull utveckling av e-tjänster. 2. Tillgänglighet och medborgar-/ brukarorientering

12 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 12 Förbättringsområden •Anpassad information till svaga grupper •Annonsera möjligheten att besöka kommunhuset på ”udda tider” •Se över synpunktshanteringens rutiner •Fullfölj satsningen på bemötandeutbildningen •Befäst bemötandets betydelse genom lönekriterier och i utmärkelse 2. Tillgänglighet och medborgar-/ brukarorientering

13 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Hur är kvaliteten på målformuleringsarbetet? Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och administrativ nivå? Hur rapporterar administrationen till den politiska nivån? Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och administration?

14 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 14 Styrkor •Styrmodell med tydliga uppdrag uttryckta med indikatorer •Rapporter till politikerna om både verksamhet och ekonomi •Tydlig delegering från politik till tjänstemän •Tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän •Goda möjligheter till dialog mellan politiker och tjänstemän 3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän

15 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 15 Förbättringsområden •Stärk sambandet mellan styrsystemets uppdrag och framgångsfaktorer •Förenkla styrsystemets begrepp •Öka inslaget av jämförelser i kommunens rapporter 3. Tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän

16 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ledning, decentralisering och delegering Vilken frihet har institutionerna/resultatenheterna i sin resursdisponering? Hur utnyttjas möjligheter till samarbete och samordning över sektorsgränserna? Går det att ta lokala initiativ med avsikt att hitta egna intäktskällor eller etablera samarbete med externa organ för att stärka serviceutbudet? Hur beskrivs förvaltningsledningen? Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter?

17 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 17 Styrkor •Tydlig delegation till resultatenheter •Många exempel på samarbete tvärsektoriellt och externt •God förmåga att finna extern finansiering •Påbörjat införande av projektdirektiv 4. Ledning, decentralisering och delegering

18 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 18 Förbättringsområden •Ge möjlighet att föra enheternas ekonomiska över- eller underskott mellan åren •Öka användningen av projektdirektiv, specificera satsade resurser •Tydliggör chefernas uppdrag, t.ex. genom chefskontrakt med individuella resultatförväntningar •Öka systematiken i förvaltningschefernas verksamhetsbesök 4. Ledning, decentralisering och delegering

19 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Kontroll och rapportering Hur detaljerat är rapporteringssystemet? Hur sker rapportering från tvärsektoriella projekt och program? Strategier för att synliggöra kostnader Kontroll- och uppföljningsrutiner

20 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 20 Styrkor •Budgetunderskott endast en gång under 38 år •Välfungerande rapportsystem •Mall för rapportering av IT-projekt •Budgetarbete baserat på omvärldsanalys 5. Kontroll och rapportering

21 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 21 Förbättringsområden •Ge fler politiker läsbehörighet i ekonomisystemet •Utvidgad rapportering av kvalitetsresultat från enheterna •Öka rapportering från projekt och handlingsprogram •Förstora inslaget av kostnadsbudgetering •Utveckla hantering av avvikelser från uppsatta verksamhetsmål 5. Kontroll och rapportering

22 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Personalpolitik Hur stor vikt läggs vid personalutvecklingsåtgärder? Förekommer individuell lönesättning? Förekommer arbetsmiljöundersökningar? Förekommer medarbetarsamtal? Genomförs ledarutvecklingsprogram? Hur systematisk är budgetering och uppföljning av kompetensutveckling?

23 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 23 Styrkor •Etablerat system för individuell lönesättning •Årliga medarbetarsamtal i alla förvaltningar •Systematiskt arbetsmiljöarbete •Årliga utbildningsdagar för alla chefer 6. Personalpolitik

24 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Personalpolitik Förbättringsområden •Identifiera kommungemensamma behov av kompetensutveckling •Utveckla ett system för redovisning av hur stor del av kommunen resurser som används till kompetensutveckling för de anställda. •Anpassade lönekriterier och individuell lönesättning för alla grupper •Säkra att lönesamtalen genomförs •Se över rutiner för hantering av upptäckta brister i arbetsmiljön •Öka chefernas möjligheter att diskutera ledarskapet

25 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Verksamhetsutveckling Hur metodiskt sker utveckling av kvalitetssystem? Strategisk serviceutveckling? Tillvaratas de anställdas erfarenheter och kreativitet på ett aktivt sätt? Användning av Internet, Intranät och andra IT-stöd i ärendebehandling, serviceproduktion och uppföljning? Hur aktivt används jämförelser som ett led i service- och organisationsutvecklingen?

26 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Verksamhetsutveckling Styrkor •Många kommungemensamma kvalitetsmetoder •Kommunen gör många resultatjämförelser, bl.a. i nationella nätverk •Innehållsrikt intranät •Integration av datorprogram, analys av lönsamhet före införande av nya

27 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Verksamhetsutveckling Förbättringsområden •Etablera ett gemensamt kvalitetssystem •Publicera resultat från jämförelser •Sök metod att systematiskt stimulera, upptäcka och belöna medarbetarnas kreativitet •Kompetensöverföring/generationsskifte •Öka politikernas tillgång till IT-systemen

28 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Kommunen som samhällsbyggare Vad gör kommunen för att stötta föreningslivet? Kommunens samverkan med kulturlivet Kommunen som partner för näringslivet Kommunens internationella kontakter

29 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Kommunen som samhällsbyggare Styrkor •Utbrett samarbete med föreningslivet •Minabs näringslivsarbete •Strukturerat arbete med vänorterna

30 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Kommunen som samhällsbyggare Förbättringsområden •Flerbruksarena •Utveckla samarbetet med kultursektorn •Slutför arbetet med kulturutvecklingsplanen •Internationella projekt i fler förvaltningar •Mer synlig dokumentation av det internationella arbetet.


Ladda ner ppt "Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Kommunkompassen."

Liknande presentationer


Google-annonser