Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att leda och utveckla skolhälsovården Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att leda och utveckla skolhälsovården Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung."— Presentationens avskrift:

1 Att leda och utveckla skolhälsovården Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung

2 Alla barn i Sverige Bästa tänkbara start i livet – liv och utveckling av personlighet Folkhälsa & Barnkonvention

3 BK Föräldrastöd Folkhälsout veckling Yrkeskategorier Y N Nationella banor N4Y2N1N6 Tunnelbana BIS Y5 Hälso- och sjukvård Y3 Elevh älsan HFSU Bk/Fh Barn och unga – bästa tänkbara start i livet Vägnät för yrkesgrupper och prioriterade områden… en idéskiss… Metoder Trygg & säker skola Psykisk hälsa MI Levnadsvanor Delaktighet & inflytande

4 Cecilia Ljung Folkhälsostrateg/ samordnare Karlskoga och Degerfors kommuner/ partnerskapet 4

5 60 minuter om… •Nationell nivå - barnkonvention och folkhälsa, med extra fokus utifrån barnkonventionen •Folkhälso och barnrättsperspektiv!? •Rekommenderade och prioriterade områden

6 BK antas av FNBK träder i kraft Sveriges 4:e rapporttill Barnrättskommittén Nationell strategi BK Partnerskapet förBk genomförandeMål för folkhälsan En förnyad folkhälsopolitik Concludingobservations

7 Begrepp att fundera över… •Att ha ett barnrättsperspektiv •Att utgå från barnets perspektiv 7 •Att ha ett barnperspektiv •Att ha ett folkhälsoperspektiv

8 Folkhälsa och barnrättsperspektiv Barn har behov av… Barn har rätt till… Barnets eget perspektiv… Från den vuxnes perspektiv…

9 Att ha ett barnperspektiv… Eller???

10 Barnkonventionen.. • Ingen annan konvention har fått så stort stöd av världens länder – endast 2 länder som inte ratificerat… • Innehåller 54 artiklar utan inbördes rangordning • Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är konventionens fyra grundprinciper.

11 Skyldigheter för länderna: •Utnyttja sina tillgängliga resurser maximalt för att tillgodose barnets rättigheter •Transformation –Se över så lagstiftningen i landet överensstämmer med konventionen •Ratificerat - lovat att följa alla artiklarna •Rapportera till FN:s barnrättskommitté om efterlevnaden av konventionen •Hjälpa varandra att följa artiklarna

12 Barnkonventionen i Sverige •Transformation •Gett avtryck i flera av Sveriges lagar (HSL, föräldrabalken, namnlagen, SoL, skollagen m.fl) •Utgångspunkt för svensk barnpolitik •Svenska staten ansvarig för åtagandena i BK •Kommunerna har en viktig roll vad gäller BK. •Viss kritik till Sverige från FN:s barnrättskommitté.

13 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter Sätter normer för barns: •Hälsa och utbildning •Sociala trygghet •Rimlig levnadsstandard •Lek och fritid Samt fastslår barnens rätt till: •Språk, identitet och kultur

14 14 Mångfaldsperspektivet Rättighetsperspektivet Självständighetsperspektivet Resursperspektivet Art 2 Lika värde Art 3 Främsta rummet Art 6 Liv och utveckling Art 12 Att få sin röst hörd Barnkonventionen 0-18 årUngdomspolitiken år

15

16 Partnerskapet för BK •Partnerskapet bildades 2004 med mål att förbättra barns villkor. •2008 ingick 11 kommuner förlängt samarbete i partnerskapet. •Grund för samverkan: –Överenskommelse –Verksamhetsplan –Kommunernas egna förutsättningar & prioriteringar 16

17 Prioriterade områden -ett arbetande partnerskap •Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande. •Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen. •Utveckling av metoder för att mäta resultaten i arbetet. •Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt. 17

18 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Brister i hur kommuner, landsting och departement samverkar för att genomföra barnkonventionen. •Bättre utbildning i barnkonventionen för de som arbetar för/med barn.

19 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Samordnande och heltäckande sätt för att samla in statistik om barn. •Kommittén är bekymrad över rasism, särskilt i våra skolor och föreslog åtgärder.

20 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Kommittén (K) orolig över att barn inte kan påverka sin tillvaro. Därför vill K att beslut som berör barn personligen ska innehålla barnets åsikter.

21 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Kommittén (K) föreslår att barn ska få bättre stöd av samhället (ex. när föräldrar inte kan komma överens om vårdnad.)

22 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Kommittén (K)känner oro över att barns villkor skiljer sig åt i olika delar av landet. K uppmärksammar att många barn känner stress och att självmord och olika uttryck för psykisk ohälsa ökar. Ökning av barnfetma och övervikt är oroande. K vill att Sverige tar fram åtgärder som kan minska deras problem och stärka barns psykiska hälsa.

23 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Kommittén (K) är oroad över att många tonåriga flickor i Sverige gör abort och att unga missbrukar alkohol, röker och använder droger. Därför vill K att skolorna ska arbeta mer för att stärka ungdomars hälsa. Dessutom vill K att ungdomar ska få bättre rådgivning, hjälp och vård utan föräldrars tillstånd när det behövs.

24 Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén: •Kommittén (K)vill att Sverige särskilt ska satsa på att förebygga och bekämpa mobbning och då tänka särskilt på barn med funktionshinder och utländsk bakgrund.

25 Exempel på nationella prioriteringar och utveckling •SKL driver utvecklingsarbete för psykisk hälsa och ungdomsdialog •2010 – En samlad strategi för ANDT •2010 – Strategi för att stärka barnets rättigheter, ”Handslaget” – barnkonventionen med prio förskola/skola, sjukvård, socialtjänst •Uppbyggnad av centrala hemsidor och statistik system. •2011 – Regeringen stödjer särskilt självmordsförebyggande arbete, stöd till föräldrar, bra kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat tobaksbruk • Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen •2011 – Skollag, alkohollag

26 Strategi för att stärka barnets rättigheter Prop. 2009/10:232 En utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter genom 9 strategier.

27 Strategi för att stärka barnets rättigheter Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

28 Strategi för att stärka barnets rättigheter Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

29 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel

30 Tre delar i vardagsarbetet Det barn/ungdom/anhörig möter: •Värdegrunden - bemötandet •Kunskapsområdet -hälsa/barnkonvention För elevhälsan och kommunen/landstinget/huvudman: • Systematiskt hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande/barnrättsarbete i organisationen

31 IDÉVÄRLD VERKLIGHET Från idé till verklighet Visioner Policy Värderingar Motiv/intention Ledstjärna Mål Resultat Handlingsplan Resurser Tidsplanering Organisatoriska förutsättningar Vem? Hur? Varför? Vad? När? Med vad?

32 …det viktigaste idag?!

33 Goda exempel/metoder MI ICDP Från likabehandling till Inkludering Rymden Blås grönt

34 ICDP – Vägledande Samspel och Barnkonventionen •Barnet ett subjekt med egen kompetens •ICDP – förverkligande av barnkonventionen •Fokus på samspel med barn och omsorgsgivare •Ett förhållningssätt för att öka; –omsorgskvaliteten för barnet –positiv uppfattning och inställning till barnet –förståelse för barnets avsikter –lyhördhet för barnet 34

35 folkhälsa och barnrätt möts Synergieffekt uppstår när

36 Sammanfattningsvis •Barn har rätt! •Främjande och förebyggande arbete •Lyssna som en kanin… •Långsiktighet •Kunskap/erfarenhet och forskning •Samverka mellan kompetenser •Öka kunskap vid behov •Följ upp o samla in statistik – meranvänd!!!

37 37 Cecilia Ljung www.karlskoga.se Tack för er uppmärksamhet!


Ladda ner ppt "Att leda och utveckla skolhälsovården Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare Bonnierhuset 13 september 2011 Cecilia Ljung."

Liknande presentationer


Google-annonser