Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

OECD/PISA1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren PISA nationellt centrum Mittuniversitetet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "OECD/PISA1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren PISA nationellt centrum Mittuniversitetet."— Presentationens avskrift:

1 OECD/PISA1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand

2 OECD/PISA2

3 3

4 4 Syftet med PISA-studier •I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande •Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 … •Fånga det samlade kunnandet hos 15- åringar, omvärldskunskap. •I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? •Utgår ej från läro- och kursplaner

5 OECD/PISA5 Varför deltar Sverige i PISA? •Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering •Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv •Trendresultat i relation till andra länder •Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem •Underlag för politiska beslut

6 OECD/PISA6 Internationella studier och Sveriges resultat MätningPopulationLäsförståelseMatematikNaturvetenskap FIMS åringar Avgångsklasser i gymn. I botten Genomsnitt FISS 1970/71 10-åringar 14-åringar Avgångsklasser i gymn. I topp Genomsnitt I topp SIMS åringar (år 7) Avgångsklasser i gymn. I botten Genomsnitt SISS åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) I topp Över genomsnitt IEA LF åringar 14-åringar I topp TIMSS åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) Genomsnitt I topp Över genomsnitt Genomsnitt I topp PISA åringar Över genomsnitt PISA åringar Över genomsnitt TIMSS 2003 Skolår 8 Under genomsnittGenomsnitt

7 OECD/PISA7 PISA 2006 •Omkring elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson

8 OECD/PISA8 •Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena •Elevenkät med bakgrundsdata •Skolenkät till rektorerna PISA provet

9 OECD/PISA9 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person  Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen.  Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod  Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare.

10 OECD/PISA10 Kompetenser i naturvetenskap  Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser.  Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser.  Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter)  Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder.  Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information.  Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter)  Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation.  Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar.  Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter)

11 OECD/PISA11 Fysikaliska system (17) Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan energi och materia Levande system (25) Celler Människan Populationer Ekosystem Biosfären Jorden och rymden (12) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden Tekniska system (8) Teknikens roll Relation mellan naturvetenskap och teknik Begrepp Viktiga principer Innehåll i naturvetenskap

12 OECD/PISA12 Sammanhang ”Hälsa” (26) ”Naturresurser ” (17) ”Miljö” (20) ”Risker” (15) ”Naturveten- skapens frontlinjer” (27) Personlig Hålla sig frisk, förhindra olyckor, diet Egen användning av resurser och energi Egen sophantering Risker på personlig nivå, beslut om bostad och dylikt Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, musik, tekniska ”prylar” Samhällelig Sjukdomskontroll, kostråd, folkhälsa Livskvalitet, produktion och distribution av mat, energiförsörjning Avfallshantering, lokalt väder Produktsäkerh et, bedömning av risker med brottslighet Nya material, genteknologi, vapenteknologi, transport Global Epidemier, global spridning av sjukdomar Förnyelsebara system, befolkningstillväxt Biologisk mångfald, hållbar utveckling, jordförstöring Klimatförändrin g, krig Rymden, universums ursprung och struktur

13 OECD/PISA13

14 OECD/PISA14 Resultat på de olika kompetensskalorna

15 OECD/PISA15 Resultat på de olika innehållsskalorna

16 OECD/PISA16 Huvudresultat Naturvetenskap •På OECD-snitt totalt •Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap •Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap •Vissa könsskillnader inom underområden •Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring

17 OECD/PISA17

18 OECD/PISA18 Huvudresultat matematik •På genomsnittlig OECD-nivå •Liten försämring hos de duktigaste eleverna •Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring

19 OECD/PISA19

20 OECD/PISA20 Svenska elevers resultat i läsning

21 OECD/PISA21 Huvudresultat läsning •Svenska elever fortfarande mycket goda läsare •Sverige klart över OECD-genomsnittet •Viss försämring hos de allra svagaste läsarna •Stora könsskillnader – dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna

22 OECD/PISA22 Likvärdighet – 6 indikatorer •Total variation i elevresultat: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet •Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet

23 OECD/PISA23 Likvärdighet – 6 indikatorer •Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD •Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD •Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD

24 OECD/PISA24 Likvärdighet – 6 indikatorer •Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (OECD: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (OECD: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder

25 OECD/PISA25 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv •Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen •Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet

26 OECD/PISA26 Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003 •För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid •För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige

27 OECD/PISA27

28 OECD/PISA28 Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier? •Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem •Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt •Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever •Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån

29 OECD/PISA29 En exempeluppgift

30 OECD/PISA30 Exempeluppgift

31 OECD/PISA31

32 OECD/PISA32

33 OECD/PISA33

34 OECD/PISA34

35 OECD/PISA35 PISA 2006 •Naturvetenskap i fokus •…intresse… •…engagemang

36 OECD/PISA36 Intresse och engagemang för naturvetenskap Intresse för naturvetenskap  Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter.  Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder.  Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar  Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument.  Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar.  Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö  Visar personligt ansvar för hållbar utveckling.  Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande.  Visar vilja att agera för att bevara naturresurser.

37 OECD/PISA37 Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. SverigeOECDOECD (min-max) Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön.

38 OECD/PISA38 Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren SverigeOECDOECD (min-max) Luftföroreningar Energibrist Utdöendet av växter och djur Skogsavverkning för markexploatering Vattenbrist Kärnavfall

39 OECD/PISA39 Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden SverigeOECDOECD (min-max) Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar

40 OECD/PISA40 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden SverigeOECDOECD (min-max) Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå saker omkring mig

41 OECD/PISA41 Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden SverigeOECDOECD (min-max) Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla med avancerad naturvetenskap Jag skulle vilja arbeta med naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra

42 OECD/PISA42 Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet SverigeOECDOECD (min-max) Tittar på TV-program om naturvetenskap Lånar eller köper böcker om naturvetenskap Besöker webbsidor som handlar om naturvetenskapliga ämnen Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller artiklar om vetenskap i tidningar Besöker en naturvetenskaplig förening141-18

43 OECD/PISA43 Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. SverigeOECDOECD (min-max) Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar

44 OECD/PISA44 Elevers intresse •Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram

45 OECD/PISA45 Motivation och värdesättande Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index Omsorg om miljö Optimism om miljön Naturvetenskapens värde i stort Naturvetenskapens värde för den enskilda personen Framtida ambitioner i naturvetenskap Fritidsaktiviteter Självtillit i naturvetenskap Intresse och resultat

46 OECD/PISA46 Huvudresultat intresse Naturvetenskap •Lågt intresse totalt •Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat •Hur ökar vi intresset???

47 OECD/PISA47 Tack PISA nationellt centrum Härnösand


Ladda ner ppt "OECD/PISA1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren PISA nationellt centrum Mittuniversitetet."

Liknande presentationer


Google-annonser