Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm"— Presentationens avskrift:

1 Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm
Magnus Oscarsson Marcus Sundgren PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand OECD/PISA

2 OECD/PISA

3 OECD/PISA

4 Syftet med PISA-studier
I PISA mäts läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande Datainsamling 2000, 2003, 2006, 2009 … Fånga det samlade kunnandet hos 15-åringar, omvärldskunskap. I vilken grad bidrar respektive lands utbildningssystem till att eleverna är rustade att möta framtiden? Utgår ej från läro- och kursplaner OECD/PISA

5 Varför deltar Sverige i PISA?
Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv Trendresultat i relation till andra länder Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem Underlag för politiska beslut OECD/PISA

6 Internationella studier och Sveriges resultat
Mätning Population Läsförståelse Matematik Naturvetenskap FIMS 1964 13-åringar Avgångsklasser i gymn. I botten Genomsnitt FISS 1970/71 10-åringar 14-åringar I topp SIMS 1980 13-14-åringar (år 7) SISS 1983 10-åringar (år 4) 14-åringar (år 8) Avg.klasser i gymn. (N & T) Över genomsnitt IEA LF 1991 9-åringar TIMSS 1995 13-åringar (år 7) Avg.klasser (generalister) Avg.klasser (N & T) PISA 2000 15-åringar PISA 2003 TIMSS 2003 Skolår 8 Under genomsnitt OECD/PISA

7 PISA 2006 Omkring elever deltog. Dessa representerade omkring 23 miljoner femtonåringar i de 57 ländernas skolor. I Sverige deltog elever i 198 skolor. Majoriteten av eleverna var femtonåringar och gick i grundskolans år nio. Ett fåtal gick i skolår åtta och i gymnasiet. Nationellt centrum för OECD/PISA i Sverige ligger vid Mittuniversitet i Härnösand. På uppdrag av skolverket sköts det praktiska genomförandet av undersökningen och där ligger ansvaret för naturvetenskap och läsning. KG Karlsson är nationell projektledare och ansvarar tillsammans med Magnus Oscarsson för naturvetenskap. Karin Taube ansvarar för läsning. Maria Edholm ansvarar för all administration. Stockholms Universitet ansvarar för Matematiken i PISA. Astrid Petersson och Ingmar Ingemansson OECD/PISA

8 PISA provet Eleverna gör ett två timmars prov, med uppgifter från de olika områdena Elevenkät med bakgrundsdata Skolenkät till rektorerna OECD/PISA

9 Scientific Literacy De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande.. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Naturvetenskap Den utsträckning i vilken en person Har naturvetenskaplig kunskap och använder den kunskapen för att identifiera frågor, skaffa ny kunskap, förklara natur-vetenskapliga fenomen. Visar förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod Engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. OECD/PISA

10 Kompetenser i naturvetenskap
Förklara företeelser naturvetenskapligt (53 uppgifter) Kunna tillämpa naturvetenskaplig kunskap i en given situation. Kunna beskriva eller förklara företeelser med hjälp av naturvetenskap och förutsäga förändringar. Kunna identifiera korrekta beskrivningar, förklaringar och förutsägelser. Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar (24 uppgifter) Kunna känna igen frågor som går att undersöka med naturvetenskapliga metoder. Kunna identifiera nyckelord för att söka efter naturvetenskaplig information. Ha kunskap om de viktigaste kännetecknen på en naturvetenskaplig undersökning. Använda naturvetenskapliga fakta och argument (31 uppgifter) Kunna tolka naturvetenskapliga argument samt dra och kommunicera slutsatser. Kunna identifiera antaganden, fakta och resonemanget bakom slutsatser. Kunna reflektera över de samhälleliga konsekvenserna av naturvetenskapliga och tekniska framsteg. OECD/PISA

11 Innehåll i naturvetenskap
Fysikaliska system (17) Materiens struktur Materiens egenskaper Kemiska förändringar Kraft och rörelse Energi och energiomvandlingar Växelverkan mellan energi och materia Levande system (25) Celler Människan Populationer Ekosystem Biosfären Jorden och rymden (12) Jordens struktur Jordens energi Förändringar av jorden Jordens historia Jorden som planet i rymden Tekniska system (8) Teknikens roll Relation mellan naturvetenskap och teknik Begrepp Viktiga principer OECD/PISA

12 Sammanhang ”Hälsa” (26) ”Naturresurser” (17) ”Miljö” (20)
”Hälsa” (26) ”Naturresurser” (17) ”Miljö” (20) ”Risker” (15) ”Naturveten-skapens frontlinjer” (27) Personlig Hålla sig frisk, förhindra olyckor, diet Egen användning av resurser och energi Egen sophantering Risker på personlig nivå, beslut om bostad och dylikt Naturfenomen, sport och fritidsaktiviteter, musik, tekniska ”prylar” Samhällelig Sjukdomskontroll, kostråd, folkhälsa Livskvalitet, produktion och distribution av mat, energiförsörjning Avfallshantering, lokalt väder Produktsäkerhet, bedömning av risker med brottslighet Nya material, genteknologi, vapenteknologi, transport Global Epidemier, global spridning av sjukdomar Förnyelsebara system, befolkningstillväxt Biologisk mångfald, hållbar utveckling, jordförstöring Klimatförändring, krig Rymden, universums ursprung och struktur OECD/PISA

13 OECD/PISA

14 Resultat på de olika kompetensskalorna
OECD/PISA

15 Resultat på de olika innehållsskalorna
OECD/PISA

16 Huvudresultat Naturvetenskap
På OECD-snitt totalt Svenska elever starka på kunskaper inom naturvetenskap Svenska elever svagare på kunskaper om naturvetenskap Vissa könsskillnader inom underområden Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA

17 OECD/PISA

18 Huvudresultat matematik
På genomsnittlig OECD-nivå Liten försämring hos de duktigaste eleverna Ingen signifikant ändring, men liten relativ försämring OECD/PISA

19 OECD/PISA

20 Svenska elevers resultat i läsning 2000-2006
OECD/PISA

21 Huvudresultat läsning
Svenska elever fortfarande mycket goda läsare Sverige klart över OECD-genomsnittet Viss försämring hos de allra svagaste läsarna Stora könsskillnader – dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna OECD/PISA

22 Likvärdighet – 6 indikatorer
Total variation i elevresultat: Sverige ungefär på OECD-genomsnittet Effekt på resultat av elevens egen socioekonomiska bakgrund: OECD/PISA

23 Likvärdighet – 6 indikatorer
Variation i resultat mellan skolor: Mindre skillnader mellan skolor i Sverige jämfört med OECD Skillnader i skolors socioekonomiska sammansättning: Mindre skillnader i Sverige jämfört med OECD Effekt på resultat av skolans socioekonomiska sammansättning: Mindre effekt i Sverige jämfört med OECD OECD/PISA

24 Likvärdighet – 6 indikatorer
Skillnader mellan infödda och elever med utländsk bakgrund: Infödda-svenskfödda elever med utländsk bakgrund: 48 poäng (OECD: 55p) Infödda-utlandsfödda elever med utländsk bakgrund: 78 poäng (OECD: 58p) Svårt att jämföra länder pga att sammansättning och invandringspolitik varierar mellan länder OECD/PISA

25 Likvärdighet i ett internationellt perspektiv
Sverige har ett av de mest likvärdiga skolsystemen Finland inte bara det land med bästa resultaten utan har även det mest likvärdiga skolsystemet OECD/PISA

26 Förändringar i likvärdighet sedan 2000 och 2003
För fem av sex indikatorer syns inga förändringar över tid För en indikator, variation i resultat mellan skolor syns en fortsatt och tilltagande uppåtgående trend för Sverige OECD/PISA

27 OECD/PISA

28 Vad kännetecknar länder som lyckas bra i PISA och andra internationella studier?
Sammanhållet (icke-differentierat) skolsystem Elever med högt läsengagemang och engagemang för skolan generellt Höga förväntningar, lust till lärande, fasta regler, gott klassrumsklimat, goda relationer mellan lärare och elever Fokus på elevprestation i kombination med hög grad av självstyre på skolnivån OECD/PISA

29 En exempeluppgift OECD/PISA

30 Exempeluppgift OECD/PISA

31 OECD/PISA

32 OECD/PISA

33 OECD/PISA

34 OECD/PISA

35 PISA 2006 Naturvetenskap i fokus …intresse… …engagemang OECD/PISA

36 Intresse och engagemang för naturvetenskap
Intresse för naturvetenskap Visar nyfikenhet inför naturvetenskap och naturvetenskapliga frågeställningar och upptäckter. Visar vilja att lära sig mer inom naturvetenskap, med användning av olika resurser och metoder. Visar vilja att söka information och har ett stabilt intresse för naturvetenskap, inklusive att överväga en yrkeskarriär med anknytning till naturvetenskap. Stöd för naturvetenskapliga undersökningar Inser vikten av att beakta olika naturvetenskapliga perspektiv och argument. Stöder användningen av fakta och rationella förklaringar. Uttrycker behovet av logik och noggrannhet för att dra slutsatser. Ansvar för naturresurser och miljö Visar personligt ansvar för hållbar utveckling. Visar insikt om miljökonsekvenser av eget handlande. Visar vilja att agera för att bevara naturresurser. OECD/PISA

37 Miljö. Andel elever som ser följande miljöfrågor som allvarliga problem för sig själva eller andra i sitt land. Sverige OECD OECD (min-max) Luftföroreningar 83 92 82-98 Energibrist 67 82 62-97 Utdöendet av växter och djur 76 84 69-95 Skogsavverkning för markexploatering 74 62-95 Vattenbrist 52 45-97 Kärnavfall 78 52-92 Svenska elever visar tillsammans med finska minst oro för miljön. OECD/PISA

38 Optimism om miljön. Andel elever som tror att problemen nedan kommer att minska under de kommande 20 åren Sverige OECD OECD (min-max) Luftföroreningar 19 16 9-30 Energibrist 25 21 12-33 Utdöendet av växter och djur 14 7-22 Skogsavverkning för markexploatering 12 13 5-18 Vattenbrist 18 10-28 Kärnavfall 23 15 7-32 OECD/PISA

39 Naturvetenskapens värde i stort
Naturvetenskapens värde i stort. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Sverige OECD OECD (min-max) Framsteg inom naturvetenskap och teknik förbättrar i allmänhet människors levnadsförhållanden 89 93 87-98 Framsteg inom naturvetenskap och teknik bidrar i allmänhet till att förbättra ekonomin 74 80 65-95 Framsteg inom naturvetenskap och teknik medför i allmänhet sociala fördelar 67 75 53-93 OECD/PISA

40 Naturvetenskapens värde för den enskilda personen
Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden Sverige OECD OECD (min-max) Jag kommer att använda naturvetenskap på många sätt när jag blir vuxen 59 64 44-84 Naturvetenskap är mycket betydelsefullt för mig 45 57 44-91 Jag tycker att naturvetenskap hjälper mig förstå saker omkring mig 69 75 64-92 OECD/PISA

41 Framtida ambitioner. Andel elever som håller med eller absolut håller med om följande påståenden
Sverige OECD OECD (min-max) Jag skulle vilja läsa naturvetenskap efter gymnasiet 26 31 17-55 Jag skulle vilja ägna mitt liv åt att syssla med avancerad naturvetenskap 13 21 12-49 Jag skulle vilja arbeta med naturvetenskapliga projekt när jag blir vuxen 20 27 17-58 Jag skulle vilja arbeta med ett yrke som har med naturvetenskap att göra 30 37 23-64 OECD/PISA

42 Fritidsaktiviteter. Andel elever som gör följande mycket ofta eller regelbundet
Sverige OECD OECD (min-max) Tittar på TV-program om naturvetenskap 11 21 8-47 Lånar eller köper böcker om naturvetenskap 2 8 2-27 Besöker webbsidor som handlar om naturvetenskapliga ämnen 5 13 5-31 Lyssnar på radioprogram om framsteg inom naturvetenskapen 3 7 1-24 Läser naturvetenskapliga tidskrifter eller artiklar om vetenskap i tidningar 12 20 8-43 Besöker en naturvetenskaplig förening 1 4 1-18 OECD/PISA

43 Självtillit. Andel elever på respektive fråga som uppger att de skulle klara den lätt eller med lite ansträngning. Sverige OECD OECD (min-max) Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem 67 74 61-76 Förklara varför jordbävningar förekommer oftare i en del områden än i andra 80 76 62-83 Beskriva antibiotikas roll vid behandlingen av sjukdomar 53 59 33-77 OECD/PISA

44 Elevers intresse Tittar vi sambandet mellan intresse och prestation ser vi en motsägelsefull bild tona fram OECD/PISA

45 Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index
Intresse och resultat Motivation och värdesättande Resultat för nedre resp övre kvartil för resp index Omsorg om miljö Optimism om miljön Naturvetenskapens värde i stort Naturvetenskapens värde för den enskilda personen. Framtida ambitioner i naturvetenskap Fritidsaktiviteter Självtillit i naturvetenskap OECD/PISA

46 Huvudresultat intresse Naturvetenskap
Lågt intresse totalt Starka samband i Sverige mellan intresse och resultat Hur ökar vi intresset??? OECD/PISA

47 PISA nationellt centrum
Tack PISA nationellt centrum Härnösand OECD/PISA


Ladda ner ppt "Bilder av skolan Resultat från OECD/PISA KG Karlsson Maria Edholm"

Liknande presentationer


Google-annonser