Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Omvårdnad av personer med Demens

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Omvårdnad av personer med Demens"— Presentationens avskrift:

1 Omvårdnad av personer med Demens
© Marit Andersson, Kristina Carlsson, Ulla Karlsson & Suzie Westlund Hedemora Kommun

2 DEMENSSJUKDOM ©Hedemora Kommun
Ett samlat begrepp för sjukdomar och skador i hjärnan, som mestadels uppträder i hög ålder, och fortskrider successivt med tilltagande försämring. Människans hjärna är färdigutvecklad i års ålder. Därefter följer en rad av år med relativ stabilitet av hjärnfunktionerna, och som slutligen försämras i högre ålder. Hörsel, syn, smak, lukt och känsel försämras med åldern normalt, dessa nedsättningar blir än mer påtagliga vid demenssjukdom. Den röda färgen är genomblödning i hjärnan. Demens är ett syndrom med en stadigvarande nedsättning av minne och andra intellektuella funktioner. De hjärnfunktioner som förstörts kan aldrig återfås. Man kan i vissa fall stoppa upp sjukdomen med medicin, under ett kortare tag. Normal Alzheimer Frontallob

3 ©Hedemora Kommun Hjärnans funktioner Olika funktioner i hjärnan.

4 Bilder på hjärnan ©Hedemora Kommun Hjärnan ovan ifrån
                             Hjärnan ovan ifrån                                       Rött = många aktiva nervceller. Gult = ganska många aktiva nervceller. Grönt = få aktiva nervceller. Blått = minst aktiva nervceller. Hjärnan från sidan Rött – många aktiva nervceller Gult – ganska många aktiva nervceller Grönt – få aktiva nervceller Blått – minst aktiva nervceller

5 Huvudsymptom Minnesstörning Nedsatt intellektuell förmåga
©Hedemora Kommun Huvudsymptom Minnesstörning Nedsatt intellektuell förmåga Försämring av abstrakt tänkande Störd tidsuppfattning Svårighet att känna igen föremål och personer Förändrad personlighet Oftast har symptomen funnits ett bra tag innan personer i den sjukes omgivning märker något. Den sjuke kan i början ofta ”rädda” ansiktet när något blir tokigt. Det kan därför ta flera år innan utredning och behandling sättes in.

6 Demensliknande tillstånd kan orsakas av:
©Hedemora Kommun Demensliknande tillstånd kan orsakas av: Metabola sjukdomar, t.ex. vitaminbrist (B12, folsyra) Infektionssjukdomar t.ex. Borrelia Subduralhematom - blödningar under hårda hjärnhinna Hydrocefalusutveckling - försämrad cirkulation av likvor (vätska som omger hjärna och ryggmärg) Depression Stress och utmattningsdepression Läkemedelspåverkan. Det är viktigt att utesluta andra orsaker till demens symptom, så att adekvat behandling kan sättas in. Man ska också komma ihåg att t.ex stress och depression även förekommer hos den som är demenssjuk.

7 De vanligaste demensformerna
©Hedemora Kommun De vanligaste demensformerna Alzheimers sjukdom 50-70% Vaskulär demens 20-40% Frontallobs demens 9% Bland demens, en blandning mellan Alzheimers och vaskulär demens är troligen den vanligaste formen hos äldre människor. Många av de äldre är inte diagnostiserade och utredda. Alzheimers är den vanligaste av demenssjukdomarna. Hos våra äldre förekommer ofta en form av bland demens, då många är kärlsjuka.

8 ALZHEIMERS SJUKDOM Angriper hjärnans tinning och hjässlober
©Hedemora Kommun ALZHEIMERS SJUKDOM Angriper hjärnans tinning och hjässlober Nervceller i hjärnan dör onormalt snabbt Uppträder vanligast efter 65-års ålder Långt förlopp som kommer smygande År 1907 beskrev den tyske läkaren Alois Alzheimer sjukdomsbilden hos en 51-årig kvinna som insjuknade med minnessvårigheter, afasi, apraxi ( förmågan att kunna utföra vissa rörelser, som t.ex att klä på sig) och andra demens symptom. Fram till 1970-talet räknades Alzheimers som en relativt ovanlig sjukdom. Sjukdomen kan starta redan i 40-års åldern, men vanligaste är efter 65-år.

9 Tidiga symptom (första stadiet)
©Hedemora Kommun Tidiga symptom (första stadiet) Minnes störningar Svårt att lära sig nya saker Språket blir torftigare Nedstämdhet Ångest Oro Har ofta viss sjukdomsinsikt Detta stadiet är ofta väldigt krisartat för både patient och anhörig. Den sjuke har fortfarande klara stunder, och detta leder till nedstämdhet och depressioner. Man har svårt att ta till sig nya saker och att uttrycka sig i tal.

10 Mellanstadiet De första symptomen ökar
©Hedemora Kommun Mellanstadiet De första symptomen ökar Svårt att skilja på dag och natt Känner inte igen bekanta omgivningar Rastlöshet och ångest blir värre Störd sömnrytm Aggressivitet Hallucinationer Ingen sjukdomsinsikt I detta stadiet kan stark oro uppstå. Man vet inte vart man är, känner inte igen bekanta. Det är ofta här man hittar vandrarna, som går och går. Dygnsrytmen blir störd då den sjuke har svårt att skilja på natt och dag. Viktigt att aktivera patienten under dagtid för att försöka bibehålla lite struktur på dygnsrytmen. Hallucinationer förstärker oron ytterligare. Viktigt med rätt bemötande. Ofta sätts här in lugnande medicin för att dämpa symptomen. Med detta ökar också fallrisken.

11 Sista stadiet Allt mer hjälpkrävande Försämrad gångförmåga
©Hedemora Kommun Sista stadiet Allt mer hjälpkrävande Försämrad gångförmåga Klarar inte hygien utan hjälp Matsituationen förvärras, behöver oftast matas Språket försvinner Uttrycker sig genom att skrika eller med ansiktsuttryck. I sista stadiet av sjukdomen har ofta den starka oron lagt sig. Här klarar man inte längre att ta emot instruktioner. Man har glömt bort hur man gör när man klär sig. Skadorna på hjärnan är så stora att de kan inverka på tugg och svalg reflexen, man kan inte äta som tidigare. Den sjuke blir stel i kroppen. Ofta får den demenssjuke smärtor i kroppen, som beror till stor del på inaktivitet. Det autonoma systemet kan påverkas, puls b.t, svalgreflexer, cirkulation. Den vanligaste dödsorsaken vid Alzheimers sjukdom är lunginflammation.

12 ©Hedemora Kommun VASKULÄR DEMENS Orsakas av olika förändringar i hjärnans små blodkärl som t.ex. små proppar, hjärnblödning och stroke. Utvecklas gradvis efter flera övergående proppar eller debuterar akut till följd av en stor infarkt. Gemensamt är att de orsakas av försämrad syretillförsel till hjärnan. Sjukdomsdebuten kommer ofta sent i livet. Man kan ofta se hur patienternas gång förändras. Man ”fastnar” i golvet när man går.

13 Symptom Symptom varierar beroende på var i hjärnan skadorna sitter.
©Hedemora Kommun Symptom Symptom varierar beroende på var i hjärnan skadorna sitter. Minnesstörning, försämrad tankeförmåga Förmågan att förstå, tänka och resonera varierar från dag till dag. Försämring kan komma stegvis och följs då av perioder då den sjuke inte visar tecken på större förändring. Stelhet i kroppen.

14 Behandling och riskfaktorer
©Hedemora Kommun Behandling och riskfaktorer Förhindra ytterligare proppar genom att ge blodförtunnande medicin. Högt blodtryck, hjärtsjukdom ,diabetes, tidigare stroke och hög ålder är riskfaktorer. Då dessa patienter ofta äter blodförtunnande medel ska man vara försiktig med att ge lugnande medel, då fallrisk är stor och skador kan uppstå, med blödning som följd. Hjärt- och kärl sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken.

15 FRONTALLOBSDEMENS Nervceller i framloben och tinningloben drabbas.
©Hedemora Kommun FRONTALLOBSDEMENS Nervceller i framloben och tinningloben drabbas. Debuterar vanligen före 65-års ålder, inte sällan redan vid 40 år. Kommer smygande. Oacceptabelt beteende, ofta med sexuellt inslag. Stereotypt beteende, härmar andra. Påminner om Alzheimers sjukdom i senare stadiet. Men typisk för frontallobsdemens är de tidiga personlighets förändringarna. Den sjuke blir okoncentrerad och omdömeslös. Här kan det bli riktigt galet i kontakten med andra människor. Då sjukdomen ofta uppträder tidigt kan den sjuke fortfarande vara aktiv i yrkeslivet, eller ha hemmaboende barn. Blir ofta väldigt vulgär i sitt språk, och anspelar inte sällan på sexuella saker.

16 ©Hedemora Kommun Symptom Påminner om Alzheimers sjukdom. Dock kommer minnesstörningarna sent i sjukdomen. Tidiga personlighetsförändringar. Försämrad koncentration. Nedsatt språkfunktion. Insikts- och omdömeslös. Rastlöshet och psykotiska symptom förekommer. Personer som tidigare varit artiga och haft ett vårdat språk kan här uppträda väldigt stötande. Omgivningen kan ofta misstänka t.ex alkoholproblem som en orsak till det förändrade beteendet. Personer kan hamna i ekonomiska problem i början av sjukdomen, då man uppträder omdömeslöst.

17 ©Hedemora Kommun Behandling De psykotiska besvären kan ibland behandlas med psykofarmaka. Var medveten om att lugnande preparat ofta leder till fallskador. Viktigt att anhöriga får rätt hjälp, då det ofta drabbar personer mitt i livet.

18 ©Hedemora Kommun BEMÖTANDE Dementa personer har ofta en svårbehandlad ångest, troligen på grund av hjärnskadan och den psykiska upplevelser av att leva i ett inre kaos. Ditt bemötande kan stötta och hjälpa personen till en harmonisk vardag. Jämför bilderna på hjärnan – vissa områden kan saknas.

19 Råd som kan underlätta i bemötandet
©Hedemora Kommun Råd som kan underlätta i bemötandet Ge tid! Ett lugnt tempo med fasta rutiner Tala med personen inte om personen Stötta, men ta inte över fungerande funktioner Ställ inte för höga krav Bemöt personen som en vuxen Förmedla glädje – Le! Förmedla glädje – Le = Skingrar oro

20 KOMMUNIKATION Fånga personens uppmärksamhet innan du börjar prata
©Hedemora Kommun KOMMUNIKATION Fånga personens uppmärksamhet innan du börjar prata Ha ögonkontakt för att hjälpa personen att koncentrera sig och lättare kunna se ansiktsuttryck och mimik. Tala långsamt och tydligt Förenkla språket, använd korta meningar Ställ en fråga i taget Undvik att fråga: Minns du? Känner du igen mig? Ställ slutna frågor = kan svara Ja, Nej, Vet inte, Bra, Dåligt etc. Säg inget i förbifarten om du inte har tid att vänta på reaktionen/svaret Fånga känslan: Var i nuet!

21 ©Hedemora Kommun Möt Asta som hon är! Möt Asta som hon är – inte som du vill att hon skall vara! Asta menar alltid vad hon säger! Men kan inte alltid säga vad hon menar… Visa respekt, förringa inte personen. Asta har ett helt livs erfarenhet bakom sig, även om det finns brister i omdöme och språk. Vems verklighet är den rätta: din eller min?

22 Oro skapar aggression Grunden är stimulans, struktur och ordning.
©Hedemora Kommun Oro skapar aggression Grunden är stimulans, struktur och ordning. Rutiner skapar trygghet. Anpassa kraven till personen Bryt ned aktiviteter i delmoment. Ge tid för vila! Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, veckodag och namnge personer runt Asta. Orkar bara korta stunder i taget – oavsett aktivitet

23 Att bemöta en orolig Asta
©Hedemora Kommun Att bemöta en orolig Asta Vad gör/gjorde Asta orolig? Kartlägg! Oro beror ofta på att Asta inte har kunnat ge uttryck för något: t ex: Inte blivit förstådd, fel i rutinerna, smärta, hunger, törst, förstoppning, UVI eller avsaknad av stimulans. Avled med en promenad, byt samtalsämne, ge närhet/beröring mm. Läkemedel ges i sista hand. Utvärdera noga effekterna av läkemedlen. Dokumentera. Allt är som det ska! Kan lösa mycken oro.

24 Kan ge Asta trygghet: Dockor Mjukdjur (gärna med tyngd och värme i)
©Hedemora Kommun Kan ge Asta trygghet: Dockor Mjukdjur (gärna med tyngd och värme i) Husdjur – katt, hund, höns Speciella kläder som skapar trygghet Bolltäcke Musik Promenader, utevistelse Beröring Sinnesstimulering dagligen – syn, hörsel, lukt, känsel, smak, En trygg miljö Att bli SEDD Få känna sig behövd. Att ha en uppgift Att vara en del av allt KASAM – känsla av sammanhang

25 En tryggt utformad miljö
©Hedemora Kommun En tryggt utformad miljö Demenssjukdomar kan medföra risk för feltolkningar och missförstånd. En fel utformad miljö kan skapa osäkerhet och stress med ett ökat beroende som följd. För att skapa trygghet och välbefinnande bör miljön vara: Enkel och tydlig Harmonisk och hemlik Inbjudande Underlätta samvaro Tillräckligt stora rum Ge möjlighet till utevistelse Att inte hitta till toaletten, köket, sitt rum… skapar osäkerhet. Kanske vill man inte fråga utan försöker själv en bra stund innan man vågar fråga. Då kan personen redan vara mycket orolig och än mer förvirrad. Enligt socialstyrelsen…

26 Viktiga faktorer i miljön
©Hedemora Kommun Viktiga faktorer i miljön Färg Färgers upplevelse, färg som ledtrådar och koder i vårdmiljön Belysning Dagsljus/skymningsljus/ dygnsljus Möblering Skapa trygghet/gemenskap/deltagande Musik Stimulerande/lugnande Djur Stimulerande/lugnande Yttre miljö Stimulerande/aktiverande/rogivande En tydlig och harmonisk miljö som inger lugn och ro och där man lätt kan orientera sig, gör att vi kan använda mer av vår energi till aktivitet och social gemenskap än på att hitta rätt.

27 FÄRG Skall förtydliga, förenkla och leda rätt.
©Hedemora Kommun FÄRG Skall förtydliga, förenkla och leda rätt. Kan stärka rumskänslan, underlätta att se ”vad som är vad” och öka orienterbarheten. För många intryck kan vara svårt och tröttsamt att sortera emellan Var är min säng? Vilka dörrar får jag öppna? Brister i rumsuppfattningen är ett vanligt symptom på demens.

28 Klara harmoniska färger
©Hedemora Kommun Klara harmoniska färger Klara harmoniska primärfärger Mycket ljusa pasteller respektive mycket mörka färger vållar problem för många. Lättare att skilja mellan nyanser i det röda och gula färgområdet än i det blå och gröna. Ljusa väggar i varma behagliga färger och möbler, gardiner etc i starkare färger. För att inte färgupplevelsen ska bli för överväldigande kan en fondvägg målas och resten vara vitmålade/ljusa

29 Dementa föredrar primärfärger
©Hedemora Kommun Dementa föredrar primärfärger Blått, rött, grönt, gult, Dessa lämpar sig väl för koder och ledtrådar i miljön De vanligaste färgnamnen verkar vara bevarade långt in i sjukdomen och ger en möjlighet att använda färgkoder i kommunikation för att förtydliga: Sätt dig i den blå stolen! Enligt forskning föredrogs primärfärger Blått, rött, grönt, gult, lila, orange och sist brunt I harmoniska färger. Ej för starka. Det finns ingen "bästa färg", men det får heller inte bli för rörigt

30 Upplevelsen av färg och kontrast kan stimulera ätandet.
©Hedemora Kommun Upplevelsen av färg och kontrast kan stimulera ätandet. Matbordet kan kläs med en enfärgad textil vaxduk. Rött, gult och orange stimulerar aptiten. Duka med enfärgade tallrikar i avvikande färg mot bordet Undvik tallrikar som försvinner in i mönstret på duken. Kan leda till oro och viktnedgång. Synen kan vara perfekt, man ser den minsta smula, men kan inte skilja ut föremål på bordet med samma färg. Tänk i kontraster! Tänk stilleben. Vad skall visas upp, vad kan ”gömmas” Avvikande färg - minskar risken för stress som kan uppkomma när personen inte riktigt vet vad som är vad. Svårt att skilja på nyanser – glider in i varandra. Var är början och var är slutet? Vita tallrikar är ok om duken är i stark avvikande färg som t ex röd.

31 ©Hedemora Kommun Koder och ledtrådar Markera viktiga dörrar och platser med avvikande färg. Markera de boendes rum med färgade dörrfoder och/eller dörrar, ledstång, dörrhandtag och strömbrytare i en avvikande färg. Sätt upp namnet på den egna dörren, som gärna får vara belyst (undviker vandrande in på andras rum och förmedlar trygghet). Dörrar till förråd, personalutrymmen och andra platser som vill undvikas att beträda målas i neutrala färger som smälter väl in. Åter igen vad skall synas och vad skall gömmas… Markera mötesplatser med färg, tex med en röd soffgrupp. Berätta om bilden: branddörr… spiraltrappa bakom, får ej låsas… Blev ett stopp, slutade vandra, började vara mer i den andra delen av rummet. Kändes mer ombonat.

32 ©Hedemora Kommun Kontraster eller inte? Väggen bakom toaletterna och handfatet kan få en avvikande starkare färg liksom toalettsitsen. Underlättar för äldre personer att orientera sig och bli mer oberoende i badrumsmiljöer. Tips: häng en färgglad handduk vid toaletten, byt till en färgad toalettsits, färgglad tandborste/mugg, använd färgad tejp på strategiska platser, måla med kakelfärg etc. Det ska vara samma kulör på alla golv, utan mönster och ej för blanka. Ev korridorer skall vara ordentligt belysta samt stimulera tillbaka till dagrummet med något färgglatt som lockar blicken ditåt. Badrum är ofta vitkaklade med vitt porslin… Markera det som går att göra något åt. Golv med skarpa mönster ex vis mörka mönster mot ljusbotten kan upplevas som hål och tvärtom. Blanka golv kan upplevas som is eller vatten och göra att personen inte vill gå över golvet.

33 Astas upplevelse är sann för henne!
©Hedemora Kommun Astas upplevelse är sann för henne! Placera sänggaveln mot en vägg, och där Asta kan se dörren från sängen - skapar trygghet. Speglar, fönster och tavlor kan upplevas som om obehöriga är i rummet. Sätt upp gardiner att dra för, speciellt viktigt kvällstid när lampor reflekterar. Enfärgade väggar, textilier och gardiner i harmoniska färger skapar lugn och är rogivande. Undvik stormönstrade tapeter och tyger. Kan få hallucinationer av tavlor och syner i spegeln

34 Enkel tydlig harmonisk miljö
©Hedemora Kommun Enkel tydlig harmonisk miljö Konsten på väggarna skall vara enkel, inte abstrakt eller mörk. För mycket intryck skapar oro. Rumskänslan kan förstärkas genom t ex fondväggar i vackra färger. Respektera Astas integritet och behov av privat sfär. Knacka! Tydliga aktiviteter: lägg fram ett album /bild på bordet så det syns. Prata om bilden. Lägg sedan undan den. Dela in rummet i olika delar: bokhylla/bord där böcker/foton/bilder ligger framme, soffhörna, mathörna etc. en tydlig inredning skapar lugn.

35 Vara delaktig i det som sker
©Hedemora Kommun Vara delaktig i det som sker Asta ska kunna se vad som händer i rummet, och därmed kunna delta aktivt eller passivt. Med stöd bakom ryggen hindras de primitiva delarna av hjärnan att agera instinktivt när någon plötsligt dyker upp bakom ryggen på Asta, vilket kan skapa rastlöshet och oro. Möblera så att personen sitter med ryggen mot en vägg eller annan stadig yta som skänker trygghet. Reptilhjärnan

36 Belysning Många personer styrs av ljus/mörker.
©Hedemora Kommun Belysning Många personer styrs av ljus/mörker. Sun downer’s syndrome - skymningsljus ger trötthets- och sömnighetskänsla (inte oro/ångest). Dygnsrytm och dagsljus hänger ihop. Ljuset skall komma snett uppifrån ner över axeln för att inte blända. Enligt forskning är synen mycket sämre vid 95 års ålder än vid 80 års ålder. God belysning med många olika ljuskällor behövs. God belysning förhindrar oro och förebygger fall. Dåligt ljus på dagen ger trötthet och sömnighet. Kan bidra till att man vänder på dygnet… Är det morgon/ middag/ kväll - efter att ha vilat en stund i skum belysning Sun Downers syndrom - Vanligen är dementas beteende kopplade till variationer i dagsljuset. Om personen inte ser att du kommer kan hon bli både rädd och arg. Så - Undvik skum belysning! God belysning kan förhindra fall olyckor! Persienner skall var ljusa och uppdragna dagtid. Fönsterlösa korridorer kan belysas liksom hörn som kan upplevas skrämmande. Lampor med varierande utseende och funktion kan skapa en solig känsla i ett mörkt hörn eller rum.

37 Musik Musik är ofta är positivt och uppskattat.
©Hedemora Kommun Musik Musik är ofta är positivt och uppskattat. Musik i omvårdnad kan minska oro, ångest, illamående samt ge avledning, smärtlindring och avslappning och bör vara individuellt utvald. Kan även provas vid sömnsvårigheter. Minnet av rytmerna, musiken och sången har visat sig vara mycket starka och ligga djupare i människan än språket eller minnet i övrigt. Musik skall användas aktivt vilket t ex innebär att radion/TV:n ej skall stå på dygnet runt. Musik med ca 60 slag per minut har en lugnande inverkan. Musik som går i snabbt tempo kan utlösa oro och aggression. Stimulerande / lugnande

38 ©Hedemora Kommun Husdjur Husdjur i boendemiljön kan ge förbättrad sömn, färre depressioner och oro samt mindre aggressivt beteende. De är ett gott sällskap och ger en möjlighet att få känna sig behövd. Stimulerar till kommunikation. Ger en möjlighet till kravlöst givande och tagande mellan djur och människa. Ger tillfälle till beröring vilket utlöser lugn och ro -hormonet Oxytocin. De flesta dementa tycker om att ha djur omkring sig. Spontanitet.. Vad gör han nu då… är de ingen som bryr sig om dig… Ge och få kärlek Stärker kommunikationen: med andra boenden, vårdare, djuren. Någon börjar plötsligt tala som tidigare varit tyst…

39 Utevistelse Solljus och frisk luft…!
©Hedemora Kommun Utevistelse Solljus och frisk luft…! En ”sinnenas trädgård”, där alla sinnen, syn, hörsel, smak, lukt och känsel stimuleras kan ge ledtrådar till tidigare minnen. Att vistas ute stärker både fysiskt och psykiskt: förbättrar bl.a. sömnkvaliteten, motverkar depression och ångest, ökar motståndskraften mot infektioner och lindrar smärta samt ger viktig D-vitamin. Följ årstidens växlingar genom t ex. en fågelholk, fågelbord, majstång, köksträdgård, kryddträdgård, blomsterrabatter, julgran eller påskris. Naturen kan även skådas från ett fönster där årstidens växlingar och händelser kan följas. Ta in naturen. Genom att följa årstidens växlingar blir naturen och dess livscykel med födelse och död ett naturligt samtalsämne, och ger tillfälle till kommunikation och reflektion kring personens livssituation. Att vistas ute stärker skelettet och motverkar benskörhet, minskar muskelanspänningar, förbättrar sömnkvaliteten, motverkar depression och ångest, ökar motståndskraften mot infektioner, höjer stresstoleransen, socialt liv främjas och ensamhet motverkas, pulsen och blodtryck sänks, smärta lindras, koncentration och uppmärksamheten förbättras.

40 Demens – de anhörigas sjukdom
©Hedemora Kommun Demens – de anhörigas sjukdom Det är viktigt att den anhöriga slår larm innan han/hon inte orkar längre. Ofta har vänner redan tagit avstånd från familjen. Den anhöriga kan skämmas för den demenssjukas förändrade beteende och vill på så sätt skydda familjen från att andra ser hur det är ställt. Tvärtemot detta borde släkt och vänner engageras!

41 Omvårdnad 24 timmar om dygnet
©Hedemora Kommun Omvårdnad 24 timmar om dygnet Det största omvårdnadsansvaret ligger på den anhörige. Det är inte ovanligt att den anhörige hamnar i en krissituation. Man gör sitt yttersta för att orka. 47 % av de kvinnliga anhörigvårdarna lider av depression till följd av psykisk stress. På en och samma gång skall den anhöriga ha många olika roller: t ex livskamrat, älskare, tolk, kurator, dag- och natt vårdare utöver det dagliga sysslorna. Det är inte konstigt att de anhöriga blir trötta.

42 Flytta ifrån sin livskamrat
©Hedemora Kommun Flytta ifrån sin livskamrat Att skiljas från sin livskamrat och flytta till ett särskilt boende är ett mycket svårt beslut att ta. Gör jag rätt? Gör jag fel? Vad vill hon? Har jag rätt att tänka på mig själv? Många frågor kräver svar… Den anhörige kan behöva hjälp att komma fram till beslutet om att genomföra flytten. Var tillmötesgående när patient och anhöriga kommer på besök för att titta på ett boende !

43 Bemöta anhöriga Respektera anhöriga! Livsberättelsen är mycket viktig.
©Hedemora Kommun Bemöta anhöriga Respektera anhöriga! Livsberättelsen är mycket viktig. På så sätt får den anhörige känna sig delaktig och berätta hur den dementa är och har varit som person. Personalen skall vara lyhörda och goda lyssnare. Som personal står vi för tryggheten för den demente. Det är viktigt att den anhörige alltid känner sig välkommen och ser att den demente får trygghet, närhet och gemenskap. För den dementa blir det en stpr omställning vid en flytt. Och den anhörige har varit den sjukes trygghet. Den tryggheten samt närhet och gemenskap behöver den demente mer än någonsin. Det kan ta lång tid, kanske flera månader innan den demente känner sig som hemma. Livsberättelsen: patienten tycker inte alltid om att göra samma saker som gammal som hon gjorde som ung! Viktig att skriva ner, både för den anhörige, personal och för den demente. På så sätt får den anhörige känna sig delaktig och berätta hur den dementa är och har varit som person.

44 Möt den anhörige i krisen!
©Hedemora Kommun Möt den anhörige i krisen! Stötta anhöriga i beslutet att livskamraten har flyttat. Förklara gärna hur sjukdomen fortskrider. Lyssna till den anhörige. Ibland kan det vara viktigare att lyssna än att prata. Klagomål kan vara ett uttryck för dåligt samvete likväl som ett sätt att visa omtanke på. Relationen kanske aldrig har varit bra – plötsligt förväntas den att vara det… Alla har sin ryggsäck att bära på. Beslutet kan medföra dåligt samvete för den anhörige, vilket vi kan lindra.

45 Diskutera i grupp Vad kan oro hos dementa bero på?
©Hedemora Kommun Diskutera i grupp Vad kan oro hos dementa bero på? Hur bemöter vi detta? Vilka omvårdnadsåtgärder kan lindra? Diskutera i grupper och utbyt erfarenheter. Vad har ni kommit fram till? Vad gör ni innan läkemedel ges? Sätt er i grupper med deltagare, 5 st från olika hus.


Ladda ner ppt "Omvårdnad av personer med Demens"

Liknande presentationer


Google-annonser