Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Omvårdnad av personer med Demens © Marit Andersson, Kristina Carlsson, Ulla Karlsson & Suzie Westlund Hedemora Kommun.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Omvårdnad av personer med Demens © Marit Andersson, Kristina Carlsson, Ulla Karlsson & Suzie Westlund Hedemora Kommun."— Presentationens avskrift:

1 Omvårdnad av personer med Demens © Marit Andersson, Kristina Carlsson, Ulla Karlsson & Suzie Westlund Hedemora Kommun

2 DEMENSSJUKDOM  Ett samlat begrepp för sjukdomar och skador i hjärnan, som mestadels uppträder i hög ålder, och fortskrider successivt med tilltagande försämring. Normal Alzheimer Frontallob ©Hedemora Kommun

3 Hjärnans funktioner ©Hedemora Kommun

4 Bilder på hjärnan Hjärnan ovan ifrån Hjärnan från sidan Rött – många aktiva nervceller Gult – ganska många aktiva nervceller Grönt – få aktiva nervceller Blått – minst aktiva nervceller ©Hedemora Kommun

5 Huvudsymptom  Minnesstörning  Nedsatt intellektuell förmåga  Försämring av abstrakt tänkande  Störd tidsuppfattning  Svårighet att känna igen föremål och personer  Förändrad personlighet ©Hedemora Kommun

6 Demensliknande tillstånd kan orsakas av:  Metabola sjukdomar, t.ex. vitaminbrist (B12, folsyra)  Infektionssjukdomar t.ex. Borrelia  Subduralhematom - blödningar under hårda hjärnhinna  Hydrocefalusutveckling - försämrad cirkulation av likvor (vätska som omger hjärna och ryggmärg)  Depression  Stress och utmattningsdepression  Läkemedelspåverkan. ©Hedemora Kommun

7 De vanligaste demensformerna  Alzheimers sjukdom 50-70%  Vaskulär demens 20-40%  Frontallobs demens 9%  Bland demens, en blandning mellan Alzheimers och vaskulär demens är troligen den vanligaste formen hos äldre människor. ©Hedemora Kommun

8 ALZHEIMERS SJUKDOM  Angriper hjärnans tinning och hjässlober  Nervceller i hjärnan dör onormalt snabbt  Uppträder vanligast efter 65-års ålder  Långt förlopp som kommer smygande ©Hedemora Kommun

9 Tidiga symptom (första stadiet)  Minnes störningar  Svårt att lära sig nya saker  Språket blir torftigare  Nedstämdhet  Ångest  Oro  Har ofta viss sjukdomsinsikt ©Hedemora Kommun

10 Mellanstadiet  De första symptomen ökar  Svårt att skilja på dag och natt  Känner inte igen bekanta omgivningar  Rastlöshet och ångest blir värre  Störd sömnrytm  Aggressivitet  Hallucinationer  Ingen sjukdomsinsikt ©Hedemora Kommun

11 Sista stadiet  Allt mer hjälpkrävande  Försämrad gångförmåga  Klarar inte hygien utan hjälp  Matsituationen förvärras, behöver oftast matas  Språket försvinner  Uttrycker sig genom att skrika eller med ansiktsuttryck. ©Hedemora Kommun

12 VASKULÄR DEMENS  Orsakas av olika förändringar i hjärnans små blodkärl som t.ex. små proppar, hjärnblödning och stroke.  Utvecklas gradvis efter flera övergående proppar eller debuterar akut till följd av en stor infarkt. Gemensamt är att de orsakas av försämrad syretillförsel till hjärnan.  Sjukdomsdebuten kommer ofta sent i livet. ©Hedemora Kommun

13 Symptom  Symptom varierar beroende på var i hjärnan skadorna sitter.  Minnesstörning, försämrad tankeförmåga  Förmågan att förstå, tänka och resonera varierar från dag till dag.  Försämring kan komma stegvis och följs då av perioder då den sjuke inte visar tecken på större förändring.  Stelhet i kroppen. ©Hedemora Kommun

14 Behandling och riskfaktorer  Förhindra ytterligare proppar genom att ge blodförtunnande medicin.  Högt blodtryck, hjärtsjukdom,diabetes, tidigare stroke och hög ålder är riskfaktorer. ©Hedemora Kommun

15 FRONTALLOBSDEMENS  Nervceller i framloben och tinningloben drabbas.  Debuterar vanligen före 65-års ålder, inte sällan redan vid 40 år.  Kommer smygande.  Oacceptabelt beteende, ofta med sexuellt inslag.  Stereotypt beteende, härmar andra. ©Hedemora Kommun

16 Symptom  Påminner om Alzheimers sjukdom. Dock kommer minnesstörningarna sent i sjukdomen.  Tidiga personlighetsförändringar.  Försämrad koncentration.  Nedsatt språkfunktion.  Insikts- och omdömeslös.  Rastlöshet och psykotiska symptom förekommer. ©Hedemora Kommun

17 Behandling  De psykotiska besvären kan ibland behandlas med psykofarmaka. Var medveten om att lugnande preparat ofta leder till fallskador.  Viktigt att anhöriga får rätt hjälp, då det ofta drabbar personer mitt i livet. ©Hedemora Kommun

18 BEMÖTANDE  Dementa personer har ofta en svårbehandlad ångest, troligen på grund av hjärnskadan och den psykiska upplevelser av att leva i ett inre kaos. Ditt bemötande kan stötta och hjälpa personen till en harmonisk vardag. ©Hedemora Kommun

19 Råd som kan underlätta i bemötandet  Ge tid!  Ett lugnt tempo med fasta rutiner  Tala med personen inte om personen  Stötta, men ta inte över fungerande funktioner  Ställ inte för höga krav  Bemöt personen som en vuxen  Förmedla glädje – Le! ©Hedemora Kommun

20 KOMMUNIKATION  Fånga personens uppmärksamhet innan du börjar prata  Ha ögonkontakt för att hjälpa personen att koncentrera sig och lättare kunna se ansiktsuttryck och mimik.  Tala långsamt och tydligt  Förenkla språket, använd korta meningar  Ställ en fråga i taget  Undvik att fråga: Minns du? Känner du igen mig?  Ställ slutna frågor = kan svara Ja, Nej, Vet inte, Bra, Dåligt etc.  Säg inget i förbifarten om du inte har tid att vänta på reaktionen/svaret  Fånga känslan: Var i nuet! ©Hedemora Kommun

21 Möt Asta som hon är!  Möt Asta som hon är – inte som du vill att hon skall vara!  Asta menar alltid vad hon säger! Men kan inte alltid säga vad hon menar…  Visa respekt, förringa inte personen. Asta har ett helt livs erfarenhet bakom sig, även om det finns brister i omdöme och språk.  Vems verklighet är den rätta: din eller min? ©Hedemora Kommun

22 Oro skapar aggression  Grunden är stimulans, struktur och ordning.  Rutiner skapar trygghet.  Anpassa kraven till personen  Bryt ned aktiviteter i delmoment.  Ge tid för vila!  Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, veckodag och namnge personer runt Asta. ©Hedemora Kommun

23 Att bemöta en orolig Asta  Vad gör/gjorde Asta orolig?  Kartlägg!  Oro beror ofta på att Asta inte har kunnat ge uttryck för något: t ex: Inte blivit förstådd, fel i rutinerna, smärta, hunger, törst, förstoppning, UVI eller avsaknad av stimulans.  Avled med en promenad, byt samtalsämne, ge närhet/beröring mm.  Läkemedel ges i sista hand. Utvärdera noga effekterna av läkemedlen. Dokumentera. ©Hedemora Kommun

24 Kan ge Asta trygghet:  Dockor  Mjukdjur (gärna med tyngd och värme i)  Husdjur – katt, hund, höns  Speciella kläder som skapar trygghet  Bolltäcke  Musik  Promenader, utevistelse  Beröring  Sinnesstimulering dagligen – syn, hörsel, lukt, känsel, smak,  En trygg miljö ©Hedemora Kommun

25 En tryggt utformad miljö  Demenssjukdomar kan medföra risk för feltolkningar och missförstånd. En fel utformad miljö kan skapa osäkerhet och stress med ett ökat beroende som följd. För att skapa trygghet och välbefinnande bör miljön vara:  Enkel och tydlig  Harmonisk och hemlik  Inbjudande  Underlätta samvaro  Tillräckligt stora rum  Ge möjlighet till utevistelse ©Hedemora Kommun

26 Viktiga faktorer i miljön  Färg Färgers upplevelse, färg som ledtrådar och koder i vårdmiljön  Belysning Dagsljus/skymningsljus/ dygnsljus  Möblering Skapa trygghet/gemenskap/deltagande  Musik Stimulerande/lugnande  Djur Stimulerande/lugnande  Yttre miljö Stimulerande/aktiverande/rogivande ©Hedemora Kommun

27 FÄRG  Skall förtydliga, förenkla och leda rätt.  Kan stärka rumskänslan, underlätta att se ”vad som är vad” och öka orienterbarheten.  För många intryck kan vara svårt och tröttsamt att sortera emellan ©Hedemora Kommun

28 Klara harmoniska färger  Klara harmoniska primärfärger  Mycket ljusa pasteller respektive mycket mörka färger vållar problem för många.  Lättare att skilja mellan nyanser i det röda och gula färgområdet än i det blå och gröna. ©Hedemora Kommun

29 Dementa föredrar primärfärger Blått, rött, grönt, gult, Dessa lämpar sig väl för koder och ledtrådar i miljön  De vanligaste färgnamnen verkar vara bevarade långt in i sjukdomen och ger en möjlighet att använda färgkoder i kommunikation för att förtydliga: Sätt dig i den blå stolen! ©Hedemora Kommun

30 Upplevelsen av färg och kontrast kan stimulera ätandet.  Matbordet kan kläs med en enfärgad textil vaxduk.  Rött, gult och orange stimulerar aptiten.  Duka med enfärgade tallrikar i avvikande färg mot bordet  Undvik tallrikar som försvinner in i mönstret på duken. Kan leda till oro och viktnedgång.  Synen kan vara perfekt, man ser den minsta smula, men kan inte skilja ut föremål på bordet med samma färg.  Tänk i kontraster!  Tänk stilleben. Vad skall visas upp, vad kan ”gömmas” ©Hedemora Kommun

31 Koder och ledtrådar  Markera viktiga dörrar och platser med avvikande färg.  Markera de boendes rum med färgade dörrfoder och/eller dörrar, ledstång, dörrhandtag och strömbrytare i en avvikande färg.  Sätt upp namnet på den egna dörren, som gärna får vara belyst (undviker vandrande in på andras rum och förmedlar trygghet).  Dörrar till förråd, personalutrymmen och andra platser som vill undvikas att beträda målas i neutrala färger som smälter väl in. ©Hedemora Kommun

32 Kontraster eller inte?  Väggen bakom toaletterna och handfatet kan få en avvikande starkare färg liksom toalettsitsen. Underlättar för äldre personer att orientera sig och bli mer oberoende i badrumsmiljöer. Tips: häng en färgglad handduk vid toaletten, byt till en färgad toalettsits, färgglad tandborste/mugg, använd färgad tejp på strategiska platser, måla med kakelfärg etc.  Det ska vara samma kulör på alla golv, utan mönster och ej för blanka.  Ev korridorer skall vara ordentligt belysta samt stimulera tillbaka till dagrummet med något färgglatt som lockar blicken ditåt. ©Hedemora Kommun

33 Astas upplevelse är sann för henne!  Placera sänggaveln mot en vägg, och där Asta kan se dörren från sängen - skapar trygghet.  Speglar, fönster och tavlor kan upplevas som om obehöriga är i rummet. Sätt upp gardiner att dra för, speciellt viktigt kvällstid när lampor reflekterar.  Enfärgade väggar, textilier och gardiner i harmoniska färger skapar lugn och är rogivande.  Undvik stormönstrade tapeter och tyger. ©Hedemora Kommun

34 Enkel tydlig harmonisk miljö  Konsten på väggarna skall vara enkel, inte abstrakt eller mörk.  För mycket intryck skapar oro.  Rumskänslan kan förstärkas genom t ex fondväggar i vackra färger.  Respektera Astas integritet och behov av privat sfär. Knacka! ©Hedemora Kommun

35 Vara delaktig i det som sker  Asta ska kunna se vad som händer i rummet, och därmed kunna delta aktivt eller passivt.  Med stöd bakom ryggen hindras de primitiva delarna av hjärnan att agera instinktivt när någon plötsligt dyker upp bakom ryggen på Asta, vilket kan skapa rastlöshet och oro. ©Hedemora Kommun

36 Belysning  Många personer styrs av ljus/mörker.  Sun downer’s syndrome - skymningsljus ger trötthets- och sömnighetskänsla (inte oro/ångest).  Dygnsrytm och dagsljus hänger ihop.  Ljuset skall komma snett uppifrån ner över axeln för att inte blända.  Enligt forskning är synen mycket sämre vid 95 års ålder än vid 80 års ålder.  God belysning med många olika ljuskällor behövs.  God belysning förhindrar oro och förebygger fall. ©Hedemora Kommun

37 Musik  Musik är ofta är positivt och uppskattat.  Musik i omvårdnad kan minska oro, ångest, illamående samt ge avledning, smärtlindring och avslappning och bör vara individuellt utvald. Kan även provas vid sömnsvårigheter.  Minnet av rytmerna, musiken och sången har visat sig vara mycket starka och ligga djupare i människan än språket eller minnet i övrigt.  Musik skall användas aktivt vilket t ex innebär att radion/TV:n ej skall stå på dygnet runt.  Musik med ca 60 slag per minut har en lugnande inverkan. ©Hedemora Kommun

38 Husdjur  Husdjur i boendemiljön kan ge förbättrad sömn, färre depressioner och oro samt mindre aggressivt beteende.  De är ett gott sällskap och ger en möjlighet att få känna sig behövd.  Stimulerar till kommunikation.  Ger en möjlighet till kravlöst givande och tagande mellan djur och människa.  Ger tillfälle till beröring vilket utlöser lugn och ro -hormonet Oxytocin. ©Hedemora Kommun

39 Utevistelse  Solljus och frisk luft…!  En ”sinnenas trädgård”, där alla sinnen, syn, hörsel, smak, lukt och känsel stimuleras kan ge ledtrådar till tidigare minnen.  Att vistas ute stärker både fysiskt och psykiskt: förbättrar bl.a. sömnkvaliteten, motverkar depression och ångest, ökar motståndskraften mot infektioner och lindrar smärta samt ger viktig D-vitamin.  Följ årstidens växlingar genom t ex. en fågelholk, fågelbord, majstång, köksträdgård, kryddträdgård, blomsterrabatter, julgran eller påskris. ©Hedemora Kommun

40 Demens – de anhörigas sjukdom  Det är viktigt att den anhöriga slår larm innan han/hon inte orkar längre.  Ofta har vänner redan tagit avstånd från familjen. Den anhöriga kan skämmas för den demenssjukas förändrade beteende och vill på så sätt skydda familjen från att andra ser hur det är ställt. Tvärtemot detta borde släkt och vänner engageras! ©Hedemora Kommun

41 Omvårdnad 24 timmar om dygnet  Det största omvårdnadsansvaret ligger på den anhörige.  Det är inte ovanligt att den anhörige hamnar i en krissituation. Man gör sitt yttersta för att orka.  47 % av de kvinnliga anhörigvårdarna lider av depression till följd av psykisk stress. ©Hedemora Kommun

42 Flytta ifrån sin livskamrat  Att skiljas från sin livskamrat och flytta till ett särskilt boende är ett mycket svårt beslut att ta.  Gör jag rätt? Gör jag fel? Vad vill hon? Har jag rätt att tänka på mig själv? Många frågor kräver svar…  Den anhörige kan behöva hjälp att komma fram till beslutet om att genomföra flytten. ©Hedemora Kommun

43 Bemöta anhöriga  Respektera anhöriga!  Livsberättelsen är mycket viktig. På så sätt får den anhörige känna sig delaktig och berätta hur den dementa är och har varit som person.  Personalen skall vara lyhörda och goda lyssnare. Som personal står vi för tryggheten för den demente.  Det är viktigt att den anhörige alltid känner sig välkommen och ser att den demente får trygghet, närhet och gemenskap. ©Hedemora Kommun

44 Möt den anhörige i krisen!  Stötta anhöriga i beslutet att livskamraten har flyttat. Förklara gärna hur sjukdomen fortskrider.  Lyssna till den anhörige. Ibland kan det vara viktigare att lyssna än att prata.  Klagomål kan vara ett uttryck för dåligt samvete likväl som ett sätt att visa omtanke på.  Relationen kanske aldrig har varit bra – plötsligt förväntas den att vara det… ©Hedemora Kommun

45 Diskutera i grupp  Vad kan oro hos dementa bero på?  Hur bemöter vi detta?  Vilka omvårdnadsåtgärder kan lindra?  Diskutera i grupper och utbyt erfarenheter. ©Hedemora Kommun


Ladda ner ppt "Omvårdnad av personer med Demens © Marit Andersson, Kristina Carlsson, Ulla Karlsson & Suzie Westlund Hedemora Kommun."

Liknande presentationer


Google-annonser