Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SAIMA 1844-1846 Grundare Johan Vilhelm Snellman. Första numret Torsdag 4 januari 1844 (165 år sedan) • Utnämnda till kronofogden • Vidga • Döda • Lediga.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SAIMA 1844-1846 Grundare Johan Vilhelm Snellman. Första numret Torsdag 4 januari 1844 (165 år sedan) • Utnämnda till kronofogden • Vidga • Döda • Lediga."— Presentationens avskrift:

1 SAIMA Grundare Johan Vilhelm Snellman

2 Första numret Torsdag 4 januari 1844 (165 år sedan) • Utnämnda till kronofogden • Vidga • Döda • Lediga tjänster • Domar • Arvsanspråk • Testamente • Äktenskapsjäf

3 Tidningen Saima • Grundad av J.V. Snellman år • Tidning på svenska för de bildade. • Delades ut som bilaga till Finlands Allmänna Tidning redan • Utkom en gång i veckan, på torsdag. • Snellman presenterade sina idéer i Saima • Han ville stärka det finska språket. • Visa hur outvecklat Finland var.

4 Tidningen Saima forts. • Saima banbrytare för vår moderna tidningspress • Saima trycktes i Kuopio. • Distribuerades främst i Helsingfors. • Upplaga på omkring 700 exemplar. • Näststörsta tidningen i Finland.

5 Innehåll • Utbildning • Kvinnofrågor • Industrialiseringen • Näringsfriheten • Ekonomiska problem • Skolfrågor • Pressfriheten • Skönlitterära texter • Främsta ämnet var nationalitetsfrågan • Snellman skrev själv 80% av innehållet

6 Produktion 1844 • 52 nummer • 210 sidor • 3 m text / vecka • 5,5% annonser • Pris: hel årgång 2 Rubel Silfver 1846 • 51 nummer • 210 sidor • 3,3 m text / vecka • 20,1% annonser • Pris: hel årgång 3 Rubel Silfver

7 Saima läggs ner • Ansågs vara för radikal och samhällskritisk. • Publiceringar som ifrågasatte större organsiationer. • Förbjöds därefter av myndigheterna efter två år, 1846 pga. samhällskritiken

8 Johan Vilhelm Snellman • Saimas grundare • Född i Stockholm 12 maj 1806 • Föräldrar sjökapten Kristian Henrik S. och Maria Magdalena Roering (dog när S. 8 år). Härstammade från Österbotten. • Student vid Uleåborgs trivialskola (lägre lärdomsskolor främst inriktade på prästutbildning) Inskrevs 1822 vid Åbo akademi. Plan att studera teologi, men prästvigning först vid 22 år, ägnade sig åt humanistiska studier. Filosofi huvudämne. • Publicist, filosof och statsman. Målmedveten, stridbar och viljestark, också sträng och oförsonlig. Lät inget hinder stå i vägen för det viktiga målet: finsknationella tankens seger. En av statsmännen som lade grunden för självständiga Finland. • Snellmansdagen, finskhetens dag 12 maj

9 Fortsatta studier • 1831 sin fil.kand.examen i Hfrs docent vid HU. Hans föreläsningar lockade inte många åhörare, men uppskattad österbottniska studenterna, var deras kurator 1834—36. • Var med att grunda Finska litteratursällskapet 1831.

10 Fennomani ”vurm, lidelsefull kärlek” • Under Åbo-tiden introducerades S. till A.I. Arwidssons fennomanska idéer. Finskhetsrörelsen utvecklades i mitten av 1800-talet och kämpade för en finskspråkig kultur och att finskan skulle bli jämbördig med svenskan • Snellman första att formulera den fennomanska doktrinen (lärosats som stöder ett visst praktiskt handlande)

11 Livet innan Saima • Ovilja att kompromissa, svårigheter vid universitetet. Kansler förbjöd honom att hålla föreläsningsserie "Om den akademiska frihetens sanna natur och väsen", • 1839 studieresa. Reste i tre år, blev av den största betydelse för hans filosofiska tänkande. • Först Stockholm. Umgicks med flera författare. Skrev flitigt i tidning Freja, ett organ för de radikala svenska författarna. • Från Stockholm till Tübingen, 1840—41. Studier i filosofi • Hemvägen stannade S. åter i Stockholm, utredigerades 1842 Läran om staten. • 1842 Efter hemkomsten rektor för Kuopio högre elementarskola, vid sidan av skolarbetet skrev tidningarna Maamiehen ystävä och Saima (1844—46).

12 Snellmans idé med Saima • Landets framtid var enligt S. beroende av att dess finskspråkiga befolkning blev medveten om sin egenart och sina kulturella förutsättningar. Landet få en egen nationallitteratur och språk få en erkänd ställning i samhället. • Om inte den svensktalande bildade klassen gjorde den finskspråkiga kulturens sak till sin, var Finlands framtid ytterst osäker. Ryskan skulle då förr eller senare ersätta svenskan som landets officiella språk.

13 Text från första numret • ”…Saima har alldeles samma skäl för sitt uppträdande som landets öfvriga Tidningar” • ” Så är det också lätt afgjordt, hvad denna Tidning kommer att innehålla, nemligen: ”Just ingenting”, och det vill säga: allt detsamma som träffas i andra Tidningar.” • ”…Saima är sinnad att ur dessa Tidningar låna så mycket som möjligt, med noga utsättande af hvilken redaktion för hvarje gång bragt detta intet i dagen – antingen såsom lån eller såsom egen uppfattning.” • ” Man kunde anse för öfverflödigt att sålunda besitta just Ingenting in dupplo. Men medges måste, om eljest ännu 0x2=0, att genom detta fördubblande intet öfverflöd åstadkommits; och att Saima icke är öfverflödig kan således antagas vara mathematisk, såsom en viss man plägar uttrycka sig”

14 Livet efter Saima • 1854 Flytt till Hfors • Återvände som journalist till Litteraturblad • 2 år senare professor vid HU i sedelära och vetenskapernas system • senator • Ledsagade beslut för myntreformen 1856 som gav Finland egen valuta • Dog 1881, 75 år

15 Källor: • Uppslagsverket Finland (1985). Oscar Nikula, fil. dr, professor (12 oktober): u.htm u.htm • Suomen Lehdistön Historia, Tommila & Salokangas. Del 6, sid • Historiska tidningsbiblioteket (12 oktober): ml?conversationId=1&action=entryPage&id= ml?conversationId=1&action=entryPage&id= • Wikipedia (12 oktober): • (Bilden tillhandahålls av Wikimedia Commons, med allmänrätt då upphovsrätten har upphört.)


Ladda ner ppt "SAIMA 1844-1846 Grundare Johan Vilhelm Snellman. Första numret Torsdag 4 januari 1844 (165 år sedan) • Utnämnda till kronofogden • Vidga • Döda • Lediga."

Liknande presentationer


Google-annonser