Valfrihet i Leksands och Rättviks kommun

En presentation över ämnet: "Valfrihet i Leksands och Rättviks kommun"— Presentationens avskrift:

1 Valfrihet i Leksands och Rättviks kommun

2 Valfrihet i Leksands och Rättviks kommun
Leksands och Rättviks kommun har tagit ett gemensamt beslut om utredning av införandet av valfrihetssystem inom hemtjänsten. Kommunerna sökte och fick ta del av de stimulansmedel som regeringen genom Socialstyrelsen avsatt för de kommunerna som ville undersöka införandet av valfrihetssystemet. Leksands och Rättviks kommun har inom denna fråga velat göra en gemensam sak, dels beroende på kommunernas geografiska närhet och dels beroende på kommunernas liknande befolkningsstruktur. 2

3 Projektet innefattar Utarbetande av beslutsunderlag för införande av Kundval i Hemtjänsten – klar 2009/08/31. Förberedande av Kundval i Hemtjänsten – klar 2010/02/28. Påbörja införande av Kundval i Hemtjänsten – igång 2010/03 Fas 1 Fas 2 Fas 3

4 Utarbetande av beslutsunderlag
Projekt Fas 1 Utarbetande av beslutsunderlag Förankring – i kommuner & bland intressenter Undersökning – pågående verksamheter Nätverksuppbyggnad – olika intressenter Orientering – fakta om införandet av valfrihetssystemet Underlag – dokumentation för politisk beslut

5 Förberedande av Kundval i Hemtjänsten
Projekt Fas 2 Förberedande av Kundval i Hemtjänsten Profilering – skapandet av nödvändig informationsmaterial för spridning bland aktörer, kunder och intressenter. Administrativa föreskrifter – skapandet av handlingar, kvalitetssäkring, system och policy etc. Kravspecifikation – omfattning på tjänster som upphandlas. Kommersiella villkor – konkurrens och villkor. Arbetsgrupper – nätverksarbete och förankring.

6 Projekt Fas 3 Införande process
Implementering – införande av rutiner, samordning (vad) och koordinering (när). Administration – skapandet av rutiner kring kvalitetssäkring, samt införande och test av administrativa system.

7 LOV – lagen om valfrihetssystem
Syftet med lagstiftningen är att underlätta för kommuner och landsting att ge den enskilde möjlighet att välja utförare inom äldreomsorgen, inom stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvården. Fritt val bör leda till ökade möjligheter för brukare att bestämma vem som ska utföra tjänsten. Detta kan leda till ökad konkurrens på dessa marknader och underlätta för små och medelstora företag att erbjuda tjänster inom dessa områden. Lagen omfattar sådana tjänster inom hälsovård och socialtjänster, som är upptagna som B-tjänster i kategori 25 i bilaga 3 till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), exempelvis äldreomsorg, social omsorg för handikappade, barnmorsketjänster, tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare och tjänster för dagcenter.

8 LOV – lagen om valfrihetssystem
Lagen som ett verktyg Lagen är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och landsting som inför valfrihet och öppnar för privata alternativ. Centrala delar i lagen är att kommunen/landstinget ska annonsera öppet anbudsgivare, godkänna och skriva kontrakt med alla som lever upp till de ställda kraven samt att alla utförare ersätts på samma sätt och därmed konkurrerar med enbart kvalité. Den enskilde kan fritt välja mellan alla godkända leverantörer och kommunen har kvar det övergripande ansvaret för verksamheten.

9 Om konkurrens Konkurrens gynnar konsumenterna genom att priserna pressas, kvaliteten höjs och utbudet av varor och tjänster breddas. Konkurrens stimulerar samtidigt till en bättre användning av samhällets resurser, gör det möjligt för nya företag att komma in på marknaden och stärker de svenska företagens förmåga att hävda sig på internationella marknader. En väl fungerande marknad: Målet för den svenska konkurrenspolitiken är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. Konkurrensverket

10 Om konkurrensutsättning
Primära syften: att öka kostnadseffektiviteten. att öka mångfalden av alternativ. erbjuda medborgarna kvalité och valmöjligheter. ge kommunen som organisation bra förutsättningar för profilering och koncentration på kärnverksamheterna. Inriktning: allmänna servicefunktionerna prövas för alternativa lösningar. renodla kärnverksamheterna och även i fortsättning driva dessa i egen regi. Konkurrensverket

11 Om konkurrensutsättning
Koncernperspektiv: konkurrensutsättning ska ske med helhetssyn på kommunens verksamheter och ansvar. Den långsiktiga utvecklingen och den sammanvägda totalekonomin för kommunen. Trovärdighet: konkurrens ska genomföras på sådant sätt att marknaden även långsiktigt behåller förtroendet för kommunen som en seriös, trovärdig och kompetent upphandlare. Kvalitet: kvaliteten ska säkerställas i avtal och genom kvalificerad uppföljning. Bibehållen beställarkompetens: egen beställarkompetens ska långsiktigt säkerställas. Komplicerade verksamheter med hög utvecklingstakt bör behållas i egen regi. Fungerande marknader: upphandling genomförs så att förutsättningarna för bibehållen eller stärkt konkurrens på marknaden stöttas. Policybevakning: kommunens framtagna policyn skall alltid följas och bevakas. En viss bearbetning är ibland nödvändig så följsamhet uppnås inom ramen för lagar och avtal. Kännetecken

12 Hushållsnära tjänster
Tjänster i fokus fönsterputsning matlagning Post & bank tvätt äta dricka anhörigstöd Städ promenader Ledsagning personlig omvårdnad trygghet annan skötsel läsning förflytta sig säkerhet snöröjning klä på sig samvaro samvaro vedhuggning Med service menas praktisk hjälp med hemmets skötsel: Tvätt Städ Hjälp med inköp Ärende på post- och bankkontor Tillredning av måltid Distribution av färdiglagad mat Med personlig omvårdnad avses stöd för att klara fysiska, psykiska och sociala behov t.ex. Hjälp för att kunna äta och dricka Hjälp med att klä och förflytta sig Hjälp med att sköta sin personliga hygien Hjälp att bryta eventuell isolering Hjälpinsatser för att den enskilde ska känna sig trygg och säker Ledsagning Avlösning av anhörig Hemsjukvård på delegation (såromläggning, medicinutdelning med mera Hur väljer jag? personlig hygien trädgårdsskötsel Hjälp med inköp Hushållsnära tjänster 12

13 Tänkbara utförare Företag: alla företag som har F-skattsedel och som erbjuder service inom hemtjänst. Ekonomiska föreningar: alla de föreningar som inom ramen, för de av kommunen stipulerade tjänster, kan tänkas erbjuda service. Kommunen: Om brukaren inte själv väljer eller av anhöriga uppmanas att välja andra aktörer, skall kommunen erbjuda individen den omsorgs som behövs. Alla företag som uppfyller de av kommunen fastställda kriterier kan godkännas för att kunna erbjuda sina tjänster.

14 Projektstruktur projektgrupp styrgrupp referensgrupp Riktlinjer
Omsorgschefer Verksamhet biståndshandlg projektgrupp Enhetschefer Ekonomi Politiker Förankring Riktlinjer Implementering styrgrupp Socialchefer Underlag Projektledare Fältkunskap Intresse org. Information referensgrupp Näringsliv Förankring Fackliga org.

15 Processlinje - utredning
nationellt nationella nätverksträffar regionalt regionala seminarier lokalt lokala Nätverk aktörer redaktion rapport process Identifiering inventering förankring på gång intressenter hemtjänsten igång opponenter fackförening politiker

16

17 Aktivitetsplan