Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SLB-analys Malin Ekman. Miljöförvaltningen zSLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen zTar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SLB-analys Malin Ekman. Miljöförvaltningen zSLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen zTar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning."— Presentationens avskrift:

1 SLB-analys Malin Ekman

2 Miljöförvaltningen zSLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen zTar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning

3 Uppföljning och kontroll i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund

4 EU-direktiv för utvärdering av luftkvalitet zRamdirektiv för uteluft 96/62/EG yFörsta dotterdirektivet 1999/30/EG om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, partiklar (PM10) och bly yAndra dotterdirektivet 2000/69/EG om gränsvärden för bensen och kolmonoxid yTredje dotterdirektivet 2002/3/EG om ozon i uteluft yFjärde dotterdirektivet 2004/107/EG om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och PAH (BaP) yNytt direktiv för uteluft och renare luft i Europa 08/50/EG Nya gränsvärden för PM2,5 yLuftkvalitetsförordning SFS 2010:477 yFöreskrift om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 yLuftguiden

5 Nödvändiga systemverktyg för utvärdering zSpridningsmodeller (halter, exponering) zUtsläppsdatabaser (källor, åtgärder) zMätningar (luftföroreningar, meteorologi)

6 Gemensamma programvaror för alla systemverktyg zProgramvaror från SMHI zAirviro och Simair licensierade zUtsläpps- databaser zMätdatabaser zSpridnings- modeller

7 Strategi för mätningar zRegional bakgrund zUrban bakgrund zDär halterna är högst och där människor vistas, kommuner zMätmetod styrs av lagstiftning fr o m juni år 2013

8 Regionalt mätprogram zUrban bakgrund zRegional bakgrund zMeteorologi- mätningar ger indata till spridnings- modeller

9 Viktiga lokala mätningar

10 Antal mätstationer enligt lagkrav Vid halter över ÖUTVid halter mellan NUT och ÖUT Antal invånare tusental NO2, SO2, Pb, CO, Bense n PM10, PM2.5 As, Cd, Ni Bens(a) pyren NO2, SO2, Pb, CO, Bensen PM10, PM2.5 As, Cd, Ni Bens(a) pyren Luftvårdsförbundet Gemensamma regionala mätningar tillsammans med lokala mätningar leder till att mätkravet uppfylls för samverkansområdet

11 Flera ändamål med mätningar zFör att kontroller om MKN uppfylls zFör att bedöma haltutvecklingen över tid zFör att verifiera modellberäkningar zFör att ta fram underlaga för åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten zFör att följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten

12 Utsläppsdatabaser zPunkt-, yt-, linje- och gridkällor beskriver alla utsläpp detaljerat i EDB zUnderhålls, uppdateras och rapporteras årligen zIndata till spridnings- modeller

13 Strategi för modellberäkningar zModellberäkningar av nuläge (kartläggningar - MKN) zScenarier för kontroll av miljökvalitetsnormer (MKB) zExponeringsmodellering för studier av hälsoeffekter (HKB) zUtvärdering av utsläpps- reduktioner (åtgärdsanalyser)

14 Spridningsmodeller - olika typer och skalor zModellberäkningar motsvarar mätningar i olika skalor och miljöer zSMHI MATCH mesoskalig modell för beräkning av import av luftföroreningar zAirviro (Gauss) licensierad modell för, tätort och landsbygd zAirviro (canyon) och Simair (OSPM) – licensierade vägtrafikmodeller för lokal skala zSMHI CFD detaljerad modell för komplexa geometrier

15 Lagkrav på information - LVF hemsida zUtsläpp zMeteorologi zHalter zMiljöeffekter zHälsoeffekter zÅtgärder zRealtid zKartor zTrender zZoomade beräkningar zDatabaser

16 Besökare på LVF hemsida zDet hämtas drygt sidor per dygn i genomsnitt under det senaste året från zBesökare kommer från följande top-domäner: ySweden yUS Commercial Network yRussian Federation yGermany yDenmark yFinland ySpain yAustria yHungary yNew Zealand yNorway yGreece yJapan Italy Argentina Colombia France Costa Rica India Sri Lanka United Kingdom Switzerland Lithuania Chile Estonia Netherlands

17 Hur är luftkvaliteten Bra ? Dålig ?

18 Vad är bra med luften ?

19 Svaveldioxid Källa: Energisektor och sjöfartstrafik Minskat med ca 95 %. Renare bränslen Fjärrvärme Hamn- och farledsavgifter

20 Bensen och bly Källa: Vägtrafik, bensinstationer Minskat med 60 % Katalysatorer, renare bränsle Källa. Vägtrafik Minskat med 75 % Förbjöds 1994

21 Kolmonoxid Källa: Vägtrafik Minskat med ca 90 % Förbättringen beror på strängare avgaskrav

22 Kvävoxider och kvävedioxid – trender ovan tak Källa: Vägtrafik Halterna av kväveoxider och kvävedioxid har minskat med 70 respektive 50 % sedan 80-talet i taknivå p g a skärpta avgaskrav

23 Arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren zEnligt 2004 års mätningar och enligt kartläggning år 2008 klaras normerna för metaller zBens(a)pyren, Minskning med ca 90 – 95 % tackvare renare fordon. Kartläggning år 2010, norm klaras

24 Vad har vi problem med?

25 Marknära ozon Ökning med 20 % sedan 1986 Halterna är ca 30% lägre i gatunivå Ingen kommunal skyldighet att mäta Naturvårdsverket kräver inget åtgärdsprogram

26 Kvävedioxid - dygnsnorm MKN för dygnsmedelvärde överskrids på flera platser i regionen Höga halter förekommer under hela året

27 Kvävedioxid – dygnsnorm 2006 MKN för dygnsmedelvärde där det är rött Den övre utvärderingströskeln överskrids där det är gult

28 Fordonssammansättning och fordonsutsläpp zCa 60 % av utsläppen sker från dieselfordon trots att de endast utgör 30 % av trafiken zHälften av trafiken utgörs av bensindrivna personbilarna och de står för 20% av utsläppen

29 Partiklar (PM10) - dygnsnorm Trots att vi klara årsmedelvärdet har vi för många dygn med höga halter i regionen

30 PM10 – dygnsnorm år 2007 MKN för dygnsmedelvärde överskrids där det är rött Den övre utvärderingströskeln överskrids där det är gult

31 Partiklar (PM10) - dygnsnorm Dagar med höga halter uppträder under vintern och våren Endast då vägbanorna är torra Orsakas av vägdamm Största källan är dubbdäcken

32 Samband mellan dubbdäck och PM10-halter Dubbdäck är en stor källa för partiklar

33 Dubbdäcksförbudets effekt på Hornsgatan Ny rapport publicerad i juni år 2011

34 Mindre trafik på Hornsgatan efter förbudet

35 Dubbdäcksandelen har minskat Andel fordon med dubbdäck minskat från 70 % till 30 % En minskning från fordon per dygn med dubbdäck per dygn till 6000 Antal fordon med dubbfria däck har ökat med 4000 fordon, ca 40 %

36 Mindre mängd partikar från dubbdäcken

37 Sammanfattning zSammantaget ca 6000 fordon per dygn med dubbdäck mot tidigare ca fordon/dygn zHalterna av PM10 fortfarande över miljökvalitetsnormen zMinskning av halterna under jan-maj 2010 med 14 % och under jan-maj 2011 med 25 % zBeräknat att det krävs lägre en 10 % dubbandel för att klara normen under alla år

38 Städa gatorna zIngen studie har visat att städning ger en signifikant effekt på PM10-halterna i luften yInkluderat studier i Stockholm, Göteborg och Oslo zKonventionella maskiner tar endast upp grus och sten och inte de små partiklarna (PM10) zStädning ger ofta upphov till förhöjda halter zModerna tekniker (vakuum och utan borstar) har visat sig kunna ta upp PM10 från vägytan


Ladda ner ppt "SLB-analys Malin Ekman. Miljöförvaltningen zSLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen zTar fram beslutsunderlag, bedriver ingen myndighetsutövning."

Liknande presentationer


Google-annonser