Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tidiga insatser för att förebygga läs- och skrivsvårigheter Mats Myrberg, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet ”Ju förr dess bättre?”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tidiga insatser för att förebygga läs- och skrivsvårigheter Mats Myrberg, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet ”Ju förr dess bättre?”"— Presentationens avskrift:

1 Tidiga insatser för att förebygga läs- och skrivsvårigheter Mats Myrberg, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet ”Ju förr dess bättre?” IFAU-konferens 25 oktober 2012

2 Uppläggning av presentationen ● Språk-, läs och skrivutveckling från 18 månader till 29 år (bild 3-7) ● Förebyggande insatser, intervention och ”treatment resisters” (bild 8-16) ● Samhällets insatser – en önskelista (bild 17) 3/7/123

3 Ordavkodningsförmågans utveckling från 8 till 29 år (--- = matchade kontroller) Källa Fouganthine,2012, Dyslexi genom livet 3/7/1211

4 Kvarstående problem vid 29 års ålder: 3/7/1211

5 Matteuseffekten redan vid två års ålder: (--- = Aktivt ordförråd P55-70, -·- = P0-25) Data från SPRINT- projektet, Cox Eriksson 2012)

6 Föräldrafeedback på barns ( mån) yttranden: Feedback behaviour P 0-25 P TotalMSDTotalMSD Imitations *23.1 Commentaries **9.6 Expansions Affirmations **42.5 Negative lexical responses Prohibitions *p <.05, **p <.01 (two-tailed)

7 Ordförråd och meningsbyggnad från 18 till 30 månaders ålder (Källa SPRINT-projektet, Eva Berglund 2012) ● Det finns ett starkt samband mellan storleken på det talade ordförrådet vid 18 månader och vid 24 månader ● Under detta åldersspann är ordförrådets storlek den drivande faktorn för meningsbyggnaden ● Ordförrådet har ett positivt samband med andra språkförmågor vid 30 månader: –Uttal –Språkanvändning –Allmän språkutveckling 3/7/1215

8 Olika aspekter av ”intervention” ● ”Remedial vs Classroom instruction” (Reading Recovery vs Bornholmsmodellen) ● Evidence based vs recommended practice (Hattie, McKinsey, Pressley, Langer) ● Cost Effectiveness (Sällan uppmärksammat i pedagogisk forskning) ● Hawthorne-effekten, (”Barn utvecklar antikroppar mot ny pedagogik) ● Samspelseffekter (Marulis &Neuman, (at risk, low SES endast 57% av interventionseffekten på ordförråd för at risk, middle/high SES) ● ”Treatment resisters” (Niemi) ● Systematisk uppföljning (Torgesen, Vellutino) (Niemi) 3/7/1219

9 Problem med ordigenkänning vs problem med språkförståelse (Efter Tunmer & Gough, ”Simple View of Reading”) Generella läs- och skrivproblem – ”Garden Variety” Dyslexi HyperlexiGod läs- och skrivutveckling - Språkförståelse + - Ord- igen- känning +

10 RTI (”Response-To-Intervention”, Vellutino 1996, 2006) – från 9 % till 1,5% dyslexi på sex månader med bästa möjliga pedagogik ● Särskilj problem till följd av dålig pedagogik från problem till följd av konstitutionella faktorer ● Identifiera genom svar på intervention:

11 Kvarstående problem: ● Effekterna sprids ej till läsförståelseutveckling efter åk1 ● 1,5% av barnen svarar ej på ”bästa möjliga pedagogik” ● Vad kan vi göra för att möta a) läsförståelseproblemen från åk 2 b) problem med ”treatment resisters” från förskoleklass

12 NAEP – bättre läsförståelse för 9-åringar, inga tydliga förbättringar för 13- och 17-åringar

13 Hur ser det ut i Sverige? Ingen motsvarighet till NAEP, men: •PIRLS/IEA RL visar nedåtgående trend, men fortfarande topp 10 •PISA accelererande nedgång 2000 – 2009 •Mindre läs- och skrivpedagogik efter åk3 än i andra länder (PIRLS 2001)

14 Var femte svarar dåligt på Bornholmsmodellen! ”Treatment resisters”: (Task avoidance, Number Skills and Parental Learning Difficulties as predictors of Poor response to instruction, Niemi et al. JLD, 2011) (1)Två starka prediktorer av ”treatment resistance”: Snabb benämning  lexikal åtkomst, processhastighet ? Skicklighet med talföljder  arbetsminne? (2) Föräldrarnas inlärningssvårigheter samvarierar med andra prediktorer, i synnerhet med motivation  hemmets läsvanor och -kultur? (3) ”Treatment resisters” drabbas av generella snarare än specifika inlärningssvårigheter

15 Samverkan hem – skola särskilt viktigt i övergången mellan förskola och skola (Transition to formal schooling: Do transition practices matter for academic performance? Ahtola et al, Early Childhood Research Quarterly, 2011)

16 Föräldrakraft med kontinuerligt samhällsstöd ger effekt även i svåra fall – exemplet autism (Sallows & Graupner, ”Intensiv Behavioral Treatment for Children with Autism: Four year Outcome and Predictors, Am. J of Mental Retardation, 2005) •Autism är en svårpåverkad form av utvecklingsstörning (”developmental disorder”) som identifieras tidigt och för det mesta leder till allvarlig nedsättning av sociala, intellektuella och språkliga färdigheter •Exempel på teoribas – Lovaas, 1987, ”Behavioral Treatment and Normal Educational and Intellectual Functioning in young Autistic Children” med flera studier – barn i allmänhet lär sig av vardagserfarenheter under dygnets alla vakna timmar – autistiska barn gör inte det. •Systematisk föräldraimplenterad beteendemodifikation timmar per vecka med coachning under fyra år leder till förbättrad utveckling (placering i vanlig klass) för 50% av barnen i experimentgruppen jämfört med 2% i kontrollgruppen i Lovaas studie.

17 ”Trestegsmodellen” för god läsutveckling – en forskningsbaserad önskelista Steg 1: ”Talspråksplattformen” (0-7 år) med uppföljningsfokus på ordförråd, språkligt samspel, fonologisk förmåga och arbetsminne Steg 2: ”Kodknäckarfasen” (5-9 år) med uppföljningsfokus på fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap, grafem-fonemkunskap och ”sight word”-läsning Steg 3: ”Läsförståelsestrategier” (7 år och uppåt genom hela skolsystemet) med uppföljningsfokus på läsflyt, läsintresse, metakogntition och ”breddkompetens” MEN! Forskningsbasen för steg 1 och 2 är god, för steg 3 svagare


Ladda ner ppt "Tidiga insatser för att förebygga läs- och skrivsvårigheter Mats Myrberg, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet ”Ju förr dess bättre?”"

Liknande presentationer


Google-annonser