Drivkrafter för nya jobb och företag

En presentation över ämnet: "Drivkrafter för nya jobb och företag"— Presentationens avskrift:

1 Drivkrafter för nya jobb och företag
Ett fyraårigt utvecklingsprojekt, finansierat av KK-stiftelsen och i forskningssamverkan med Högskolan i Jönköping

2 Syfte Att identifiera och utveckla nya drivkrafter och dess potentialer för ett nytt arbetsliv, samt utveckla kompetensområden och kompetensutvecklande insatser så att företag, organisationer och regionen kan utveckla dessa drivkrafter maximalt. Att förändra attityden till vad som betraktas som ett ”riktigt jobb”. Att skapa bättre möjligheter för ungdomar och invandrare att komma in på arbetsmarknaden, som anställd eller som företagare.

3 Övergripande vision Genom ett ökat samarbete i regionen kan vi få fler människor att komma hit, stanna längre och spendera mer pengar.

4 Gnosjöregionens idé Vilka är drivkrafterna? Vad vill vi?
Vad måste vi kunna? Hur lär vi oss? När vi har lärt oss och kan, förändrar vi attityderna.

5 Gnosjöregionen

6 Fabrik hemmavid

7 Industriell drift

8 Internationell konkurrenskraft

9 Målgrupp Den primära målgruppen i projektet är mindre företag, oftast microföretag, inom de områden som benämns DUK. De stora besöksmagneterna kommer också att ingå, men då framförallt när det gäller att arbeta med deras leverantörsnätverk. Den sekundära målgruppen är den stödstruktur som finns runt dessa företag.

10 Hemmavid

11 Industriell drift

12 Internationell konkurrenskraft

13 Projektorganisation Projektbeställare och finansiär: KK-stiftelsen
Ansvarig för forskningen: Högskolan i Jönköping Projektledning: IUC i Gnosjöregionen AB

14 Samarbetspartners Lista över tänkta samarbetspartners: Smålands Turism
Hushållningssällskapet Kommunerna (Gymnasium, HPH, turismansvariga) Högskolan Science parksystemet Länsstyrelsen (LRF) Regionförbundet

15 Aspekter på samarbete Under framtagningen av skissen fick vi tydliga signaler från Smålands turism och turismansvariga i kommunerna, att man vill att vi driver projektet i samverkan med dem, annars uppfattas vi som konkurrenter. De har redan ett omfattande arbete och en genomarbetad affärsplan, så det vore oklokt att inte ta vara på det. De är mycket intresserade av samarbete där vi kan förstärka utvecklingen genom att arbeta med kompetensfrågor. Samarbeten med etablerade organisationer är ett sätt att bygga hållbara resultat. När organisationerna finns som parter redan under projektstadiet finns de som en naturlig förvaltare av resultaten och vi slipper lägga tid i slutfasen för att överföra resultat och hitta lämpliga resultatägare. Det finns ett stort intresse hos kommunerna att ta in området i Tillväxtarbetet och göra det till Partnerskapets nya stora fråga. Man anser inte att det kommer att bli någon större tillväxt inom industrin när det gäller nya arbetstillfällen.

16 Aktiviteter med företagen
Analys av nuläget genom att identifiera olika grupper som arbetar inom DUK, design – upplevelser – kulturarv. Marknadsanalys, vilka olika kategorier besöker regionen och vilka är deras behov och krav. Dialogkonferenser med olika grupper för att identifiera möjligheter och hinder samt hur vi kommer över de hinder vi ser. SKP för att analysera gapet mellan befintlig kunskap och behov för att utvecklas i önskad riktning Designanalys – Destinationsdesign, identitetsanalys för att få den enskilda entreprenören mer medveten om vilken kunden är och den bild man förmedlar genom presentationen av sin verksamhet – såväl i det personliga mötet som i marknadsföringsmaterial. Bildande av nätverk och grupper för att arbeta med kompetensutveckling och samverkan av olika slag. Här sker hopkopplingen med regionens tillverkande företag för att skapa former för kompetensöverföring.

17 Aktiviteter med stödstrukturen
Identifiera de olika utbildningsanordnare som finns tillgängliga och ta vara på de resultat som kommer från aktiviteter i projektet. Sätta samma grupper för att utveckla kompetenshöjande insatser genom samarbete mellan utbildare och målgruppen samt utvärdera de insatser som genomförs. Utveckla de kontakter som redan finns med högskolorna, och etablera nya vid behov. Workshops för att skapa nya mötesplatser, få ny kunskap till regionen samt sprida resultat och erfarenheter från projektet.

18 Det innovativa att kombinera den traditionellt industriella miljön med nya inslag av design och upplevelse. De små företag som idag arbetar inom design och upplevelse kan få en stark uppväxling genom att ta till sig kunskaper och handlingsmönster från traditionell industri. Detta kan leda till en attitydförändring i regionen, så att man ser nya jobb i nya näringar som ett viktigt inslag i regionens tillväxt. de industriellt tillverkande företagen kan skapa kundvärden genom att införa mer design och upplevelsedimensioner i sina kunderbjudanden. engagera grupper av personer som idag inte alls är inblandade i utvecklingen, som till exempel ungdomar. möten mellan näringsidkare i hela regionen där projektet är initiativtagare till nya mötesplatser.

19 Noder Gnosjöregionen IUC - Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen AB. IUC fungerar som en kompletterande utvecklingsresurs som företagen inte har kapacitet att hålla sig med själva. Projektledare: Bo Willermark Gotland ALMI Målgruppen är gotländska företag som har en ambition att verka och sälja produkter och tjänster utanför Gotland. Projektledare: Magnus Larsson Jämtland Regionalt Designcentrum Jämtland som är SVIDs samarbetskontor i Östersund på Jämtlands läns Landsting. Designcentrum Jämtland erbjuder designgenomgångar av tjänster och miljöer samt verkar för företagsutveckling och kompetenshöjning. Projektledare: Tore Brännlund Västra Götaland/Göteborg IVF Industriforskning och utveckling AB IVF är verksamt inom produktionsutveckling och processutveckling inom mekanik och elektronik. Projektledare: Barbro Lagerholm

20 Föreslagna delprojekt
Gotland Konkreta exempel som diskuterats av referensgruppen på Gotland är: Design- och resurscentrum Tillverkande företag och designers Högskolans designkontor - Sommardesignkontoret Upplevelseön Gotland Historiska Gotland Kustparken Roma Kungsgård Mat från ön Alskogs park Framtidens lanthandel Jämtland Inom upplevelseområdena: Turism och äventyr Mat och hälsa Västra Götaland Möten mellan kreatörer och industriföretag Gnosjöregionen IUC har föreslagit två initiala projekt: Stiftelsen Isaberg Marieholm

21 Affärsidéer Gnosjö – ”Förändra attityden till nya näringar hos människor i industribygd” Västra Götaland – ”Stimulera mötet mellan gamla och nya näringar” Jämtland – ”Testa kompetensutveckling på företag i nya näringar för affärsutveckling” Gotland – ”Utveckla nya näringar med utgångspunkt från lokala förutsättningar” Forskningen– ”Kunskap om drivkrafter för nya näringar”

22 Forskning Forskningsresurser vid Arbetslivsinstitutet i Visby
Med start 1 januari 2006 bygger Arbetslivsinstitutet i Visby upp en forskningsmiljö med profilen aktionsforskning/interaktiv forskning. ALI ligger geografiskt mycket nära Högskolan på Gotland och andra aktörer som ALMI, SIDA:s Östersjöenhet, Länsstyrelsen, Gotlandsakademin m.fl. Detta utgör goda förutsättningar för interaktiv forskning tillsammans med relevanta aktörer i den regionala utvecklingen på Gotland, men i förlängningen också fastlandet då vi förlitar oss på att vi även kan bygga en virtuell närmiljö med nätverk som omfattar aktörer i Gnosjöregionen, Jämtland och Västra Götaland. På Arbetslivsinstitutet i Visby är vi alla arbetslivsforskare men med bakgrund inom olika ämnesområden. Göran Brulin, prof. i arbetsorganisation Enhetschef och forskare (25%) Forskningsinriktning: Drivkrafter för jobb och företagande. Carina Bildt, docent psykolog Bitr. enhetschef och forskare (50%) Forskningsinriktning: Individuella drivkrafter för entreprenörskap. Dorit Christensen, FL företagsekonom Forskare (100%) Forskningsinriktning: Meningsfullt arbetsliv. Torkel Molin, FD idéhistoriker Forskningsinriktning: Kulturarv som ekonomisk resurs och drivkraft. Conny Pettersson, FL statsvetare Forskare (100%), Forskningsinriktning: Kommuners och folkhögskolors roll i omvandlingen av närings- och arbetsliv. David Rylander, FD kulturgeograf Samordnare, forskare (100%), Forskningsinriktning: Närings- och arbetslivets förnyelse samt möjligheter till följd av ökad handel, transnationellt samarbete och turism i Östersjöregionen. Erika Sandström, FD historiker Forskningsinriktning: Frågor som rör historiebruk, kulturturism och historia som resurs för lokal eller regional utveckling.

23 I Gnosjöregionen genomförs för närvarande:
Utbildning om upplevelsebaserade näringar för turistsamordnare och näringslivschefer. En utbildning om att skriva sin historia. En dialogkonferens har genomförts för att identifiera möjligheter till utveckling av befintliga verksamheter. Den följs upp med olika kompetensutvecklande insatser. Utveckling av metod för att arbeta med destinationsdesign.

24 Följande planeras starta under året:
Att erbjuda kommunledningarna kompetensutveckling om upplevelse-baserade näringar. Dialogkonferens för utveckling av näringsidkare i samverkan. Nätverk mellan näringsidkare. Kompetensanalys i samarbete med näringsidkare. Start av utbildningar utifrån resultatet av kompetensanalysen. Testning av metod för destinationsdesign.

25 Forskning om näringsliv, utbildning och tillväxt: Vaggeryds Kommun och IHH
Preliminära frågor Industriell tillväxt genom tjänsteutveckling? Företagsutveckling och/eller nya företag? Hur utveckla produkt- och produktion samtidigt? Affärslogistik ett sätt att effektivisera? Regional omvandling, hur ser den ut på andra ställen? Det utländska hotet eller möjligheten? Landsbygdsföretagare – ett nytt begrepp!

26 Vaggerydsprojektet:Utgångspunkter
Följeforskning från perioden utgör hypoteser Anknytning till Vaggeryds Kommun, Kreativ Arena med kommun, skola och näringsliv i samverkan Ett tvärvetenskapligt perspektiv Projektet leds och genomförs av Internationella Handelshögskolan

27 Forskningsprogram för upplevelseekonomin vid IHH
Kreativa industrier och regioner Entreprenörskap på landsbygden Festivaler och events Extrema entreprenörer – marknadens och samhällets utmanare Kulturarvets ekonomiska betydelse Upplevelseindustriernas ekonomiska villkor och drivkrafter

28 Forskningsinsatser i kommunerna
Forskningsprojekt Inriktning Gislaved Isaberg Skidsport - Upplevelseturism Scandinavian Raceway Motorsport - Upplevelseturism Gnosjö Kulturarv Marieholm Kulturarv - Upplevelseturism High Chaparal Nöjespark - Upplevelseturism Vaggeryd ”Vaggerydsprojektet” Entreprenörskap inom DUK Möbelriket Design av möbler Värnamo Vandalorum Konst - Upplevelseturism

29 Forskningen kopplad till projektet
Målet är att forska fram kunskap om drivkrafter för nya näringar och hitta former för kompetensutveckling. Metodiken inbegriper interaktiva, kvantitativa och kvalitativa metoder.

30 Kostnader Verksamhet År 1 (2007/2008) År 2 (2008/2009) År 3
(2009/2010) 2007- 2010 Kompetensutveckling 1,5 mkr 4,5 mkr Forskning Summa 3 mkr 9 mkr

31 Finansiering Finansiär År 1 (2007/2008) År 2 (2008/2009) År 3
(2009/2010) 2007- 2010 Kommunerna GGVV 0,5 mkr 1,5 mkr Regionförbundet Länsstyrelsen KK-stiftelsen 4,5 mkr Högskolan i Jönköping Summa 3 mkr 9 mkr