Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Resultaten bakom uppföljningen  LUPP-undersökning hösten 2009  Regionperspektiv – Mats Trondman ”Unga under LUPP”  Kommunperspektiv – Tony Wågman ”Det.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Resultaten bakom uppföljningen  LUPP-undersökning hösten 2009  Regionperspektiv – Mats Trondman ”Unga under LUPP”  Kommunperspektiv – Tony Wågman ”Det."— Presentationens avskrift:

1 Resultaten bakom uppföljningen  LUPP-undersökning hösten 2009  Regionperspektiv – Mats Trondman ”Unga under LUPP”  Kommunperspektiv – Tony Wågman ”Det som gäller ungdomarnas framtid”  Mörbylånga kommun ges mycket bra betyg (näst bäst i länet)  Stämningen i skolan  God hälsa  Känner sig trygga  Saker att göra på fritiden  Positiv framtidstro  Men, kommunen rekommenderas arbeta vidare med att…  Öka ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet  Stärka företagarklimatet för ungdomar  Bringa klarhet i orsakerna till ungdomarnas upplevelser av orättvis behandling/kränkning i skolan

2 Resultaten bakom uppföljningen  135 elever på Skansenskolan fick frågan: ”Har du under det senaste halvåret upplevt att du blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du känt dig kränkt?” 55 st 41 st ”Annat” ”Vet inte” I skolan? Andra elever Skolans personal Av vem? Av vilken anledning? ? 45% 55%

3 Om projektet  Syfte  Fördjupa kunskapen kring förekomsten av orättvis behandling/kränkning i relationen elev-elev och elev-personal:  Vad uppfattas vara orättvis behandling/kränkning?  Av vilken anledning blir man orättvist behandlad/kränkt?  Vilka konsekvenser får orättvis behandling/kränkning?  Hur kan man förbättra situationen?  Tillvägagångssätt  7 fokusgrupper (4 elevgrupper + 3 personalgrupper)  1 individuell intervju (elev)  Olika personal- och elevkategorier

4 Tre viktiga utgångspunkter  1) Det handlar om upplevelser  elever berättar om sina och personalen om sina  alla upplevelser är lika mycket värda  rationella argument fungerar inte  2) Det handlar inte om att skuldbelägga skolan och personalen  kränkningar i skolan = skolans ”fel”?  problematiken är kontextberoende (hem, fritid, bakgrund etc)  men, det är likaväl skolans ansvar att ta hand om dem  men, det finns även problem som har en direkt koppling till skolans verksamhet  3) Skillnaden mellan relationen elev-elev och lärare-elev är MAKT  vuxna sätter betyg -> styr över elevernas framtid  vuxna sätter ramarna för en verksamhet där eleverna måste vistas  kritiker säger jämlik relation idag p.g.a ökat elevinflytande, men den pedagogiska situationen är likväl densamma

5 Definitionsproblematik  1) Vad är kränkande behandling?  2) Kränkande behandling i relation till andra begrepp  1) Vad är det första man tänker på när man hör att 41 elever i årskurs 9 det senaste halvåret känt sig orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta i skolan?  Lärare säger: Vad är en kränkning?  Elever säger: Det är inte bra, det är för många  Beror sannolikt på att eleverna vet hur det känns, lärarna vet det inte  Alla är överens om att en kränkning är en känsla man har inombords, något som är högst personligt och subjektivt. Det är således mottagaren som definierar vad en kränkning är.  Konsekvenser? --->

6 fortsättning…  Vagt, luddigt och svårgreppbart  Alternativet? Att utgå från formella definitioner  Konsekvensen? Man riskerar att flytta fokus från vad som faktiskt har hänt  Vetenskapliga studier visar att elever tenderar att svara nej på frågan om de blivit kränkta, men när de berättar med egna ord kan mycket karakteriseras som kränkningar  Handlar om att vara medveten om för- och nackdelarna med respektive utgångspunkt, inte välja någon av dem.  2) Vuxengrupperna diskuterar kränkning i relation till andra begrepp  Orättvis behandling -> kränkning -> mobbning (allvarlighetsskala)  Ungdomarna gör åtskillnad: 15% känt sig mobbade, 45% känt sig kränkta  Alternativ: Kränkande behandling som paraplybegrepp  Innehåller mobbning, diskriminering, orättvisor p.g.a ideologier och värderingar  Det som kränks är principen om människors lika värde

7 Vad pratar eleverna om?  Varför blir man kränkt?  Fel utseende, fel kläder, fel umgängeskrets, fel åsikter, fel intressen, fel kunskaper  Den gemensamma nämnaren – att falla utanför normalitetens gränser  Individen blir inte ERKÄND och RESPEKTERAD för den hon är  Vikten av att PASSA IN  Hur blir man kränkt?  Verbala tillmälen  Ord som befäster stigma, svordomar, könsord  Utanförskap  Osynliggörande  Alltid sitta själv i klassrummet och ingen som pratar med dem  Försök att aktivt undvika vissa personer på raster. I de fall det inte är möjligt, nonchalans och avvisande inställning  Inte bry sig om trots uppenbara problem

8 Reaktionens betydelse  Eleverna menar att det inte bara är handlingen som avgör om något är en kränkning, utan kanske framför allt mottagarens reaktion  Konsekvens: Skuldfrågan blir oklar. Om man tar man åt sig är det en kränkning, annars kan det likaväl uppfattas som ett skämt  Givet att skuldbördan vilar på förövaren borde kränkningarna sluta när den andre tar åt sig – målet med handlingen är uppfyllt  Men så beskriver inte eleverna förloppet – snarare tvärtom. Det är när man inte bryr sig som det går över. Då hittar förövaren någon annan att lägga sin energi på.  Det blir väldigt viktigt att ”hålla masken”  Konsekvens: Svårt att upptäcka vad som händer inombords  Stor prestigeförlust att erkänna att man tagit åt sig om lärare frågar  Riskerar ytterligare kränkningar  Alltid vara uppmärksam på kommentarer av typen ”nä men, vi bara skämtar”  Könsskillnader  Killar kränker både killar och tjejer, tjejer kränker tjejer  Killar utsätts för mer kränkningar än tjejer, men reagerar mindre än tjejer

9 Strategier vid utsatthet  4 elevstrategier för att motverka utanförskap (Elvstrand)  1) Klara sig själv  Försöka att inte låta sig påverkas, inte göra sig beroende av andra  VARA själv  2) Anpassa sig  Byta stil, säga ifrån  Konsekvenserna?  3) Bli populär  Vara ”rolig”, göra utmanande saker, bjuda på saker  Eleverna uttrycker en vilja att vara populära, eller i alla fall passa in, men ser en motsättning i att bete sig som ”någon man inte är”. Självbedrägeri. Och man bedömer det svårt att inte bli ”genomskådad”.  4) Söka sig till vuxna  Enda sällskapet, början till att anförtro problem  Eleverna vill prata med vuxna, men är rädda för konsekvenserna  Eleverna uttrycker en hopplöshet i sin situation, att det är ”för sent” att kunna åstadkomma en förändring.  Att vara ”smittad” – en elev som börjar umgås med någon i utanförskap löper risken att hamna där själv. Det sociala trycket är ofta starkare än välviljan

10 Elever som blir kränkta av lärare  Lärare tror att elever…  upplever sig felaktigt tillrättavisade/tillsagda inför andra  inte får lika mycket utrymme i klassrummet som andra  tycker det är för höga krav på dem  upplever att de fått ett felaktigt betyg/omdöme  Lärare ”bör veta bättre”  Lärare ”bör tåla mer”  Lärare upplever sig ha lättare att ”trampa i klaveret” vid stress/trötthet  En typisk situation där lärare känner sig kränkta av elever är när elever saboterar lektioner, när de inte bryr sig om vad som sägs och förstår vad läraren försöker att åstadkomma.  Olika situationer, men samma princip: Att inte bli ERKÄND och RESPEKTERAD RÄTT FEL

11 Hur kan man göra situationen bättre?  3 övergripande principer  1) Fokus på att använda befintliga strukturer och förfina dem  2) Tänka som brandkåren  - Åka dit det börjar brinna  - Glöm inte släcka ljusen i advent och byta batterier i brandvarnaren  - Strategiskt arbete glöms ofta bort, men minskar det operativa  3) Fastna inte i individuella förklaringar  Skolans struktur, kultur och ledarskap är centralt (Ahlström)  Elever och personals möjlighet till formellt och informellt inflytande  En samarbetande skolkultur  En skolledning som inspirerar till förbättringar och tar stort ansvar

12 …fortsättning  6 förslag  1) Likabehandlingsplanen  förutsätter att de vuxna ser det mesta  vuxna vet hur de ska göra, men eleverna?  vuxna ser inte allt. (och om de ser, så förstår de inte alltid innebörden)  eleverna vågar inte berätta (otydlighet och konsekvenser)  -> TYDLIGARE ELEVPERSPEKTIV  2) Tydliggöra mentorsrollen  eleven ska välja mentorn, mentorn ska inte välja eleven  förtroende – vad får man säga vidare och inte?  först och främst ha den enskilde eleven i fokus

13 …fortsättning  3) SET/Livskunskap  Skolverket (R:353, 2011) kritiserar SET och andra liknande metodprogram kraftigt: Särskilda lektioner ökar risken för mobbning och pedagogiskt material har ingen effekt. Bör läsas av alla med ett intresse för dessa frågor.  grundförutsättningar för att få det att fungera  förstå gruppdynamiken i klassen  det måste vara stimulerande, utmanande och inte ha ett ”lätt” facit  exempelvis rollspel, gästföreläsare, aktiv problemlösning  regelbunden utbildningsdag, inte bara inför val av kompisstödjare  förstå sig själv och förstå andra  -> FRÅN NORMALITET TILL NORMALITET  4) Samtal, men rätt form och inte bara samtal  - gruppdynamiken otroligt viktig  - alla kanske inte vill prata -> andra uttrycksformer

14 fortsättning…  5) Aldrig sluta rycka ut  - fortsätta markera vad som inte är acceptabelt utifrån värdegrundsarbetet  - närvaron i korridorer  6) Gemensamma förhållningssätt för lärarkåren i kontakten med eleverna  - risk för normalisering av olämpligt beteende  - ironi?  Slutligen en utmaning: I Likabehandlingsplanen står att ”all förskole- och skolverksamhet ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling”  Så vad tror elever och personal om möjligheten att gå från 41 kränkta elever till 0?  Helt omöjligt!  Men, det går inte att ge upp. 0 måste alltid vara målsättningen för alla.  Det finns ingen rimlighet i att sätta upp ett mål där ex. 10 kränkningar är godkänt


Ladda ner ppt "Resultaten bakom uppföljningen  LUPP-undersökning hösten 2009  Regionperspektiv – Mats Trondman ”Unga under LUPP”  Kommunperspektiv – Tony Wågman ”Det."

Liknande presentationer


Google-annonser