Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lagstiftning hos myndigheter som samverkar för personer med missbruksproblem av Annika Staaf Malmö högskola.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lagstiftning hos myndigheter som samverkar för personer med missbruksproblem av Annika Staaf Malmö högskola."— Presentationens avskrift:

1 Lagstiftning hos myndigheter som samverkar för personer med missbruksproblem av Annika Staaf Malmö högskola

2 Sikta-dagen på YSB  Olika juridiska begrepp  Fortsättning med diskussioner i bikupor/mindre grupper.  Juridiska förtydliganden och ansvar  Casediskussion i smågrupper  Återsamling och slutdiskussion.

3 Övergripande lagstiftning – Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL - Socialtjänstlagen, SoL 2 § HSL  Mål för hälso- och sjukvården Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). 1 kap 1 § SoL  Socialtjänstens mål Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

4 Frivården  Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Myndighetens övergripande uppgift eller mål är minska brottsligheten och öka människors trygghet. Frivården är den del av Kriminalvården som ansvarar för påföljder i frihet.

5 Juridiska begrepp Polishandräckning  Hälso- och sjukvård, psykiatri 47 § 1 st LPT om polisens rätt att omhänderta enskilda. St 2 Polismyndigheten ska lämna biträde på begäran av 1. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen för att han eller hon ska kunna genomföra en undersökning för vårdintyg, 2. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen eller av chefsöverläkaren för att föra patienten till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats, 3. chefsöverläkaren för att återföra en patient som har lämnat vårdinrättningen utan tillstånd, 4. chefsöverläkaren för att återföra en patient till vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats, eller 5. chefsöverläkaren för att återföra en patient till vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård har fattats. Lag (2008:415).  LVM- vård 45 § Polismyndigheten skall lämna biträde för att 1. på begäran av socialnämnden eller rätten föra en missbrukare till en beslutad läkarundersökning, 2. på begäran av socialnämnden föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem eller sjukhus, 3. på begäran av verksamhetschefen i fall som avses i 24 § tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem, samt 4. på begäran av Statens institutionsstyrelse efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas in i hemmet eller som vårdas där med stöd av denna lag. Lag (2005:467).

6 Juridiska begrepp Polishandräckning  Socialstyrelsen framhåller att man bör vara restriktiv med att använda polishandräckning utifrån ett klientperspektiv det vill säga om allvarliga motsättningar uppstår eller riskerar att uppstå. Kan samverkan och frivillighet gå att få till stånd med den enskilde klienten/patienten skall detta alltid äga företräde.

7 Juridiska begrepp LVM-läkarintyg  9 § LVM När utredningen har inletts skall socialnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om läkarundersökning av missbrukaren samt utse en läkare för undersökningen. Läkaren skall i ett intyg ange missbrukarens aktuella hälsotillstånd. Lag (1994:96).  11 § LVM Anser socialnämnden efter utredning att det finns skäl att bereda någon tvångsvård, skall nämnden ansöka om sådan vård hos förvaltningsrätten. Till ansökan skall fogas den utredning nämnden gjort och ett sådant läkarintyg som avses i 9 §. Om ansökan inte innehåller läkarintyg eller om det behövs av något annat skäl, får rätten besluta om läkarundersökning. Lag (2009:800).

8 Juridiska begrepp LVM-läkarintyg  Läkaren skall lämna ett utlåtande om missbrukarens aktuella hälsotillstånd samt bedöma hans allmänna behov av vård. Om det finns sannolika skäl att förutsättningarna för vård enligt LPT är uppfyllda, kan läkaren utfärda vårdintyg. Däremot ankommer det inte på läkaren att ta ställning till om förutsättningarna för vård enligt LVM föreligger. Läkarintyget utgör inte bara en del av underlaget för nämndens ansökan och länsrättens ställningstagande om vårdbeslut, utan är också ett viktigt underlag för bedömning av medicinska och psykiatriska vårdinsatser då vården påbörjas. Därför bör intyget innehålla en så komplett medicinsk och psykiatrisk sjukdomshistoria som möjligt. Ett läkarintyg bör enligt Socialstyrelsen inte vara äldre än 14 dagar då ansökan om vård inlämnas till länsrätten. Se SOSFS 1997:6.  Se även SOSFS (2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården och SOSFS (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

9 Juridiska begrepp Samordnad vårdplan  Tvångsvård efter beslut av rätten 7 § /../ i ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska det anges vilka omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka särskilda villkor som rätten bör föreskriva. Till ansökan ska det fogas en sådan samordnad vårdplan som avses i 7 a §. Lag (2009:809).

10 Juridiska begrepp Samordnad vårdplan  7 a § En samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om - det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, - beslut om insatser, - vilken enhet vid landstinget eller kommunen som ansvarar för respektive insats, och - eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget eller kommunen. Vårdplanen ska upprättas av chefsöverläkaren, om han eller hon bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser enligt första stycket i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Vårdplanen är upprättad när den har justerats av enheterna. Chefsöverläkaren ska underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård. Lag (2008:415).

11 Juridiska begrepp Samordnad vårdplan  26 § Den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas utanför sjukvårdsinrättningen. Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten föreskriva de särskilda villkor enligt 3 § första stycket 2 som ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt. De särskilda villkoren får avse - skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård eller behandling, - skyldighet att hålla kontakt med en viss person, - skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten, - vistelseort, bostad, utbildning eller arbete, - förbud mot att använda berusningsmedel, - förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person, eller - annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen. Lag (2008:415).

12 Juridiska begrepp Samordnad vårdplan En empirisk studie av SoS regionala tillsynsenhet i Göteborg, Lst i Västra Götaland och Halland samt AMV i Göteborg (2009). Se  Slutsatser: 1.Vårdgivare/nämnderna brister i vårdplanen och dess innehåll samt vid överföring av information från slutenvård till mottagande verksamhet. 2.Vårdgivare/nämnderna lever inte fullt ut upp till de olika lagstiftningarna och dess intentioner samt olika föreskrifter vid vårdnivåbyte 3.Vårdgivare/nämnderna lever inte helt upp till sitt ansvar att genomföra samordnad vårdplanering i samband med pat byte av vårdnivå. 4.Slutenvårdens behandlande personal och primärvårdens personal i mindre omfattning än den kommunala personalen deltog i vårdplaneringar 5.I den samordnade vårdplanen bör framgå riskbedömning av personals arbetsmiljö.

13 Juridiska begrepp Individuell plan- Socialtjänst  2 kap 7 § SoL När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981).  Nytt lagrum f.o.m 1 jan 2010.

14 Juridiska begrepp Individuell plan - Hälso- och sjukvård  3 f § HSL När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979).

15 Juridiska begrepp Individuell plan- Socialtjänst  5 kap 8 a § SoL Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2009:981).  Nytt lagrum f. o. m 1 jan Se 2 kap 7 § SoL

16 Juridiska begrepp Individuell plan –Hälso - och sjukvård  8 a § HSL Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2009:979).  Nytt lagrum f. o. m 1 jan 2010.

17 Utgångspunkt SoL  2 kap. Kommunens ansvar 1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område. 2 § Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen. I 3 § och 16 kap. 2 § finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den som den enskilde vistas i.

18 Utgångspunkter SoL SoL stadgar ett särskilt ansvar för vissa grupper:  - barn och unga,  - äldre människor,  - människor med funktionsnedsättningar,  - missbrukare,  - anhörigvårdare och  - brottsoffer

19 Socialtjänstlagen 5 kap Människor med funktionshinder 7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

20 Socialtjänstlagen 5 kap  Missbrukare 5 kap 9 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

21 Juridiska begrepp Individuell plan  Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård, Socialstyrelsen Sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för målgruppen. 2.Vid misstanke om psykisk sjukdom ska socialtjänsten ta kontakt med sjukvården. 3.Vid misstanke om missbruk ska sjukvården respektive socialtjänsten söka samverkan. 4.Behandling för missbruk och psykisk sjukdom ska vara samordnad och samtidig.

22 Juridiska begrepp Individuell plan- Den nationella psykiatrisamordnaren Ansvarsgaranti och individuell plan  Landsting och kommun är skyldiga att när det behövs tillsammans upprätta en individuell plan.  Det är den som identifierar ett samordningsbehov som ansvarar för att kalla till denna.

23 Juridiska begrepp Individuell plan - Från den nationella psykiatrisamordnaren Ansvarsgaranti för personer med missbruk och psykisk sjukdom.  Den huvudman som identifierar en individ med en dubbeldiagnosproblematik, ska se till att en planering startar inom en vecka.  Behandling ska påbörjas omgående, och senast inom 30 dagar.  Målet är samtidiga insatser.

24 Juridiska begrepp Individuell plan - Från Psykiatrisamordningen  Samordnad individuell plan 1.Vilka insatser är nödvändiga? 2.Vem ansvarar för insatserna? 3.Patient- och klientansvarig? 4.Vem kallar/kallas till nästa möte? 5.Vem följer upp insatserna 6.Psykiatrisamordningens förslag: en Case manager.

25 Juridiska begrepp Rättsreglers subsidäritet LVM  Beredande av vård 4 § Tvångsvård skall beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

26 Juridiska begrepp från kriminalvården- utslussningsåtgärd  3 kap. Utslussning 54 § För att minska risken för att en intagen återfaller i brott och för att även i övrigt underlätta den intagnes anpassning till samhället, får han eller hon beviljas vistelse utanför anstalt genom följande utslussningsåtgärder: 1. frigång enligt 55 §, 2. vårdvistelse enligt 56 §, 3. vistelse i halvvägshus enligt 57 §, och 4. utökad frigång enligt 58 §. Vistelsen utanför anstalt enligt första stycket 2-4 skall planeras så att den kan pågå fram till dagen för villkorlig frigivning. Av 7 § följer att beslut om utslussningsåtgärd enligt denna paragraf inte får meddelas i strid med de särskilda villkor som gäller för verkställigheten. Lag (2006:432).

27 Juridiska begrepp från kriminalvården- vårdvistelse  Vårdvistelse 56 § Vårdvistelse innebär att den intagne är placerad i ett sådant hem som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Vårdvistelse får beviljas den som har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet, om det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig. Lag (2006:432).  Det vill säga Familjehem eller HVB.

28 Juridiska begrepp från kriminalvården  Övriga bestämmelser om utslussning 59 § Den som är beviljad en utslussningsåtgärd är skyldig att 1. vara skötsam, 2. avhålla sig från alkohol och andra berusningsmedel, 3. lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av alkohol eller andra otillåtna medel, 4. hålla Kriminalvården underrättad om förhållanden som är av betydelse för vistelsen utanför anstalt, 5. hålla kontakt med Kriminalvården enligt dess anvisningar, och 6. rätta sig efter de föreskrifter och villkor som gäller för utslussningsåtgärden. Lag (2008:35).

29 Juridiska begrepp från kriminalvården  60 § En utslussningsåtgärd skall förenas med de villkor som behövs för att syftet med åtgärden skall uppnås eller för att göra det möjligt för Kriminalvården att utöva nödvändig kontroll. Villkoren får avse  1. förbud mot att lämna sin bostad annat än på särskilt bestämda tider,  2. skyldighet att vistas endast inom ett visst geografiskt område,  3. förbud mot att vistas inom ett visst geografiskt område eller att ta kontakt med en viss person,  4. att elektroniska hjälpmedel skall användas vid kontroll av villkor enligt 1-3, eller  5. annan liknande åtgärd som är nödvändig. Om det finns särskilda skäl för det, får Kriminalvården i samband med ett beslut om vårdvistelse enligt 56 § meddela en föreskrift enligt 26 kap. 15 § första stycket 3 brottsbalken som skall gälla för tiden efter villkorlig frigivning. Lag (2006:1493).

30 Juridiska begrepp från kriminalvården  26:15 BrB När det finns skäl att anta att den frigivne för sin anpassning i samhället behöver stöd av en särskild föreskrift om vad han eller hon ska iaktta under prövotiden, får en sådan föreskrift meddelas för en viss tid eller tills vidare. Särskild föreskrift får avse 1. vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år åt gången, 2. arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet eller utbildning, 3. läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utanför sjukhus eller annan dylik inrättning. Om den frigivne ska få vård eller behandling enligt första stycket 3, får det föreskrivas att han eller hon ska +vara skyldig att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av alkohol, andra beroendeframkallande medel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. St 3

31 Juridiska begrepp från kriminalvården  62 § Ett tillstånd till en utslussningsåtgärd skall upphävas om 1. det inte längre finns förutsättningar för åtgärden, eller 2. den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden. Lag (2006:432).

32 Juridiska begrepp från kriminalvården  67 § Den som driver sådan verksamhet som avses i 56 eller 57 § skall 1. fortlöpande hålla Kriminalvården underrättad om hur verksamheten fortskrider, 2. samråda med Kriminalvården i frågor av större vikt, och 3. omedelbart anmäla om den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden. Lag (2006:432).

33 Juridiska begrepp från kriminalvården  70 § Beslut om att upphäva ett tillstånd till vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång fattas av övervakningsnämnden efter en anmälan av Kriminalvården. Nämnden får också självmant ta upp frågan till prövning. Lag (2006:432).

34 Juridiska begrepp från kriminalvården- villkorlig frigivning  6 § När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff, dock minst en månad, har avtjänats skall den dömde friges villkorligt, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning skall den skjutas upp enligt vad som framgår av 7 §. Vid bedömningen av om det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning skall det särskilt beaktas om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Villkorlig frigivning får inte ske från fängelse som har dömts ut enligt 28 kap. 3 § eller från ett förvandlingsstraff för böter. Lag (2006:431).

35 Juridiska begrepp från kriminalvården- villkorlig frigivning  7 § Om den villkorliga frigivningen skjuts upp, skall det i beslutet anges en ny tidpunkt för när den dömde skall friges villkorligt. Vid denna tidpunkt skall villkorlig frigivning ske, om det inte även då finns sådana synnerliga skäl som avses i 6 § andra stycket. När den nya tidpunkten för villkorlig frigivning bestäms skall arten och omfattningen av de överträdelser som föranleder att den villkorliga frigivningen skjuts upp särskilt beaktas. Den villkorliga frigivningen får skjutas upp högst sex månader åt gången. Lag (2006:431).

36 Juridiska begrepp från kriminalvården- villkorlig frigivning  9 § Kriminalvården fattar beslut om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 6 och 7 §§. Sådana beslut gäller omedelbart om inte något annat förordnas. Lag (2006:431).  10 § Efter den villkorliga frigivningen gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år. Lag (1998:604).

37 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn  28 kap. Om skyddstillsyn 1 § Rätten får döma till skyddstillsyn för ett brott för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter. Lag (1988:942).  Kan förenas med föreskrift om böter, samhällstjänst, fängelse (max 3 mån) och särskild behandlingsplan

38 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn  4 § Skyddstillsyn fortgår under en prövotid av tre år från den dag då påföljden börjar verkställas. Lag (1983:240).  5 § Skyddstillsyn skall vara förenad med övervakning från dagen för domen. /…/ Övervakningen skall upphöra utan något särskilt förordnande när ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av fjärde stycket eller av 5 a, 7 eller 9 §. /…/ Har skyddstillsyn förenats med behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa, får rätten i domen förordna om längre övervakningstid än vad som anges i andra stycket. Tiden får dock inte sättas längre än vad som behövs för att behandlingen skall kunna slutföras och får inte överstiga prövotiden. Lag (1998:604).

39 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn  Kontraktsvård (Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan) 28 kap 6 b § BrB Kontraktsvård kallas vanligtvis det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan. Kontraktsvård kan bli aktuellt om missbruk/beroende eller något annat som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. Istället för att dömas till fängelse kan den dömde få behandling för sådana problem. Kontraktsvård kan motsvara upp till två års fängelse.

40 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn  6 a § I fall som avses i 30 kap. 9 § andra stycket 3 (vid val av påföljd, min anmärkn.) skall rätten, om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn, i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. I sådant fall skall vidare i domen alltid meddelas föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa. I samband med en sådan behandlingsplan får föreskrivas att den som ansvarar för behandlingen skall anmäla till Kriminalvården och åklagaren, om den dömde allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt planen. Lag (2005:967).

41 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn  7 § Iakttar den dömde inte vad som åligger honom till följd av domen på skyddstillsyn, får övervakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 26 kap. 15 § eller fatta beslut i fråga som avses i 37 kap. 7 § första stycket, 1.besluta att varning skall meddelas den dömde, eller 2.besluta om övervakning av den dömde under viss tid efter det att ett år av prövotiden har förflutit, dock längst till prövotidens utgång. 8 § Har den dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden begära att åklagare vid domstol för talan om att skyddstillsynen skall undanröjas. Även utan framställning från nämnden får sådan talan väckas, om den dömde i fall som avses i 6 a § första stycket allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt den behandlingsplan som gäller för honom. St 2

42 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn  Klienten skall ha undertecknat behandlingsplanen innan förhandling.  Avtal med socialtjänsten i klientens hemkommun vad avser ansvarsförbindelse gällande kostnaderna och annat behandlingen.  Frivården är ansvarig för att samordna verkställighetsplaneringen.

43 Juridiska begrepp från kriminalvården- skyddstillsyn och ansvar 16 kap 2 § SoL Om någon efter beslut av en socialnämnd vistas i en annan kommun i familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket och 7 kap. 1 § första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det bistånd enligt 4 kap. 1 § samt det individuellt behovsprövade stöd och de individuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 3 kap. 6 § och 5 kap. 1 och 9 §§ som den enskilde kan behöva. Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt 1 §. Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala tjänster 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.  Kriminalvården betalar för behandlingen fram till tänkt datum för villkorlig frigivning.

44 kriminalvården och socialtjänsten - skyddstillsyn, samverkan och ansvar  UTKAST  Dokument 1: Överenskommelse om gemensamma handläggningsrutiner mellan Frivården Ystad och socialtjänsten inom Ystads, Simrishamns, Tomelilla, Skurups och Sjöbo kommun (SÖSK). Instruktioner för handläggning av ärenden rörande skyddstillsyn med särskild behandlingsplan BrB 28 kap 6a §, så kallad kontraktsvård.  Dokument 2: Överenskommelse om samverkan gällande skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård.  Diskussion socialtjänst- frivård Ramavtal?

45  1 § Denna lag är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse, dock inte fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, om den dömde skall avtjäna fängelse i högst sex månader. Lag (2005:42).  2 § I fall som avses i 1 § får, på ansökan av den dömde, beslutas att fängelsestraffet skall verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas, om den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan anledning än för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om särskilda skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt. Har den dömde tidigare undergått verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning, får en ansökan bifallas endast om det därefter förflutit en period av minst tre år under vilken den dömde inte begått något brott som har föranlett strängare påföljd än böter. Lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll

46 Regler om nödvärn 24 kap BrB  24 kap. Om allmänna grunder för ansvarsfrihet 1 § En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot 1.ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2.den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3.den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4.den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).

47 Regler om nödvärn 24 kap BrB  2 § Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall.  St 2

48 Regler om nödvärn 24 kap BrB  4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458).

49 Regler om nödvärn 24 kap BrB  5 § Om någon enligt 1--4 §§ detta kapitel eller enligt 10 § polislagen (1984:387) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Lag (1994:458).  6 § Om någon i fall där 1--5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Lag (1994:458).

50 Regler om nödvärn 24 kap BrB  7 § En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

51 Juridiska begrepp Anmälningsplikt vid misstanke om behov av LVM  6 § Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket. En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467).  7 § Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning.

52 Juridiska begrepp Anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa  Hälso- och sjukvård HSL 2 f § Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2009:430).  Frivården Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder 6 kap. 2 § Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2004:22).

53 Barn som far illa och anmälningsplikt Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

54 Anmälningsplikten Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.

55 Anmälningsplikten De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

56 Anmälningsplikten Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. St 5

57 Barnavårdsutredningar  Förhandsbedömning innan ärende inleds enligt 11:1 SoL  Mycket olika praxis mellan kommuner medför rättsosäkerhet. Olika toleransnivå, eller ”magkänsla” bedömning om utredning skall inledas och olika stor ärendemängd bidrar till skillnaderna.

58 Barnavårdsutredningar  Var tredje aktualisering av ärende leder inte vidare till utredning.  Betydligt vanligare att tjänstemannaanmälningar leder till utredning och vid misstanke om misshandel/övergrepp eller annat våld.  Var femte barn som aktualiserats och varit föremål för förhandsbedömning återkommer inom en tvåårsperiod.

59 Barnavårdsutredningar  Hur arbeta med de ”tysta barnen” vid förhandsbedömningar?  Hur göra med de barn där VH tackar nej till stöd men där tvångsvårdsinsatser inte är aktuella?  Kommunalt självbestämmande – barnets bästa?  När blir de kommunala skillnaderna så stora att de inverkar menligt på barnets rättssäkerhet/förutsebarhet?

60 Statistik anmälningsplikten BVC anmäler 11% av de barn som personal misstänker fara illa. Förskola % Skola % Polis ca 50 % BUP ca 50 %

61 Orsaker till brist i anmälningsplikt  Personligt obehag  Ofullständigt sekretesskydd  Rädsla för överrapportering  Brist i förtroende för socialtjänst  Inga handlingsplaner hur man går till väga  Ingen eller brister i samverkan med socialtjänst  Brister i kunskap om anmälningsplikten  Svåra gränsdragningar/fall

62 Vad skall anmälas?  Fysiskt och psykiskt våld utgör händelser som skall anmälas till socialtjänsten. Inte sällan kommer hälso- och sjukvården i kontakt med det fysiska våldets konsekvenser där barnet har blivit slaget, bränt, skakat, förgiftat eller andra liknande omständigheter, inte sällan av nära anhörig eller vårdnadshavare. Det psykiska våldet är svårare att uppmärksamma och påvisa och utgörs av systematiska kränkningar, förlöjliganden och förolämpningar, för hög ansvarsnivå i förhållande till ålder, att bevittna våld i nära relationer och annat lidande eller förnedringar.

63 Vad skall anmälas?  Sexuella övergrepp är också handlingar som hälso- och sjukvårdens personal kommer i kontakt med ofta genom att vårdnadshavare eller personal från förskola, skola eller annan verksamhet uppmärksammat smärtor eller avvikande och sexualiserade beteenden hos barn. Ett övergrepp innebär att en person utnyttjar ett barns beroendeställning för att tillfredsställa sina behov och barnet har inte givit samtycke till handlingen eller kan inte förstå handlingens innebörd. Alla former av sexuella handlingar som är påtvingade barnet ingår, även om det finns stora variationer i hur allvarliga övergreppen är och hur mycket tvång som använts.

64 Vad skall anmälas? Bristande omsorg är ett samlingsbegrepp som innefattar såväl fysisk som psykisk försummelse av barnet. Att inte ge barnet god kost, adekvat klädsel, vård, dygnsvila, ombesörja hygien och tandhygien samt husrum är handlingar eller underlåtenhet som påverkar barnets hälsa negativt och det kan vara risk för allvarligare ohälsa. Den psykiska försummelsen kan innefatta oförmåga för vårdnadshavare att knyta an till sitt barn eller att knyta an i allt för utsträckning, att inte kunna stimulera barnet känslomässigt eller intellektuellt. Brister i omsorg utgör den vanligaste anmälningsorsaken enligt en studie från institutet för utveckling av metoder i socialt arbete.

65 Anmälningsplikt  Läs mer om anmälan på:  Handbok på:http://www.skane.se/pages/ /Handbok-Barn_som_far_illa.pdfhttp://www.skane.se/pages/ /Handbok-Barn_som_far_illa.pdf Själva anmälningsdokumentet på:  om_far_illa-blankett.pdf om_far_illa-blankett.pdf

66 Samverkan 5 kap 1a § SoL stadgar: Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.

67 Juridiska utgångspunkter- Behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar  2 g § HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2009:979).

68 Juridiska utgångspunkter- Behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar  Verksamhetschefernas ansvar att implementera bestämmelsen och policyn  Samordnarfunktion i Psykiatri Skåne  Barnombud på varje vuxenenhet inom psykiatrin  Gemensam sajt på Psykiatri Skånes hemsida- intranätet.  Uppföljning via förvaltningsledningen med rapport till chefsläkarna.

69 Juridiska utgångspunkter- Behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar  Lokala rutiner behöver upprättas vid bedömning av råd och stöd samt vem som skall ge detta.  Det kan vara Soc, inom egen verksamhet, i samverkan eller BUP.  Här måste alternativen till råd och stöd vara kända av ordinarie behandlare.  Dokumentation av sådana insatser.  Utvärdering via enkät under november 2010

70 Socialtjänstlagen 14 kap. Anmälan om missförhållanden - Lex Sarah 2 § Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Lag (2005:126).  Eventuellt på väg att ändras till att omfatta hela socialtjänsten, det vill säga även inom LSS,LASS, och SiS organisationer.

71 Offentlighets- och sekretesslagen, OSL  10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Samtycke 1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Nödvändigt utlämnande 2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

72 Offentlighets- och sekretesslagen- Misstankar om vissa begångna brott mot unga  10 kap 21 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3– 5 §§, 26 kap. 1, 3, 4 och 6 §§ samt 33 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i 1.3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller 2.lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.

73 Offentlighets- och sekretesslagen  10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess 28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

74 Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne  1. inte har fyllt arton år,  2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller  3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

75 Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst 9 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

76 Praxis för diskussion  För några månader sedan kom domen i ett ärende där en sektionschef i Göteborg fälldes för tjänstefel för underlåtenhet att ingripa enligt LVM Han hade åtalats sedan en 24-årig missbrukare i Göteborg nekats tvångsvård och avlidit fälldes i tingsrätten.. Det var den 47-årige enhetschefen på socialkontoret i Örgryte som fälldes för tjänstefel. Han döms till 80 dagsböter. Den andre åtalade tjänstemannen, en 49- årig handläggare, frias. Rätten var enig.

77 Praxis för diskussion  Kommun skadeståndsskyldig för att LVU- omhändertagen brände ned byggnad.  Landskrona kommun måste betala runt 60 miljoner kronor i ersättning efter en förödande brand i staden 2002, enligt en dom i Lunds tingsrätt.  Branden i Åhlénsvaruhuset anlades av en 13-årig flicka med psykiska problem, som omhändertagits av kommunen.

78 Skuldsaneringslag (2006:548)  1 § Skuldsanering innebär att en gäldenär helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen. Om ackord och konkurs finns särskilda bestämmelser.  2 § Kronofogdemyndigheten prövar ärenden om skuldsanering och ärenden om omprövning av ett beslut om skuldsanering.  St 2-3

79 Allmänna villkor för skuldsanering  4 § Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om 1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid, och 2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom eller henne. Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.

80 Skuldsaneringslag (2006:548)  9 § Vid en skuldsanering skall det bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 7 § skall omfattas av skuldsaneringen, 2. vad som enligt 8 § skall gälla för dem, 3. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna, och 4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas. Det belopp som skall fördelas mellan borgenärerna skall bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för dennes och dennes familjs försörjning. St 4-5 Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 4 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.

81 Tack för er uppmärksamhet!


Ladda ner ppt "Lagstiftning hos myndigheter som samverkar för personer med missbruksproblem av Annika Staaf Malmö högskola."

Liknande presentationer


Google-annonser