Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälsar alla välkomna till seminariet ”Göteborg samverkar för framtiden” 2014-03-03.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälsar alla välkomna till seminariet ”Göteborg samverkar för framtiden” 2014-03-03."— Presentationens avskrift:

1 Hälsar alla välkomna till seminariet ”Göteborg samverkar för framtiden”

2 De gemensamma delarna under detta seminarium kommer att videofilmas och göras tillgängliga på samt

3 Program ” G ö teborg samverkar f ö r framtiden ” m å ndagen den 3 mars 2014 PROGRAM kl Inledning Vr å ng ö (1+2) G ö ran Arrius, ordf ö rande Saco Johannes Danielsson, ordf ö rande i Sacos studentr å d Fr å n miljonprogram till h ö gskoleprogram Mats Widigson, CUL-doktor G ö teborgs Stad kl Miniseminarier pass 1 Seminarium anges p å namnbrickan (1-7). Plats: se s ä rskilt program Kaffe Miniseminarier pass Att samverka f ö r en b ä ttre rustad skola (Vr å ng ö 1+2) Samtal med de som medverkat under dagen. Helena Lindholm Schulz, prorektor G ö teborgs universitet H å lla bollen rullande f ö r en fortsatt samverkan Bengt Delang, stadsdirekt ö r Avslutning samt Mingelbuff é Koordinator Jan Mellgren, Center för skolutveckling Göteborgs Stad

4 Miniseminarier 1. Music College - Att i praktiken bredda rekrytering. Konferensrum: Brännö (en trappa upp) 2. Teknikstöd i skolan - Att nå målen med hjälp av små medel och enkel teknik. Konferensrum: Hönö (en trappa upp) 3. Handslagsprojektet - Att samverka företag och gymnasium, med framtida studier och jobb i sikte. Konferensrum: Knippla 4. Advokatfirman Vinges Mångfaldsprojekt- Att i praktiken verka för mångfaldsarbete. Konferensrum: Styrsö (en trappa upp) 5. Mathivation- Att verka för ett kunskapslyft i matematik. Konferensrum: Hälsö (En trappa upp) 6. Intize- Att genom mentorskap öka viljan till högre studier. Konferensrum: Björkö (en trappa upp) 7. Handelshögskolans jämlikhetsarbete - Att från universitetet omsätta policy till handling. Konferensrum: Donsö

5 Alla våra medverkande har bidragit till en Unicefs ”School in a box” En av de viktigaste insatserna för barn i katastrofområden är att få igång skolundervisningen. Att skapa trygghet och rutiner i en kaotisk tillvaro är avgörande för barn som varit med om hemska upplevelser. UNICEFs school-in-a-box innehåller allt material som behövs för att en lärare ska kunna undervisa upp till 40 barn. Boxen innehåller pennor, suddgummin, kritor, saxar, skrivböcker och till och med en solcellsdriven radio. Lockets insida fungerar som en svart tavla att skriva på

6 Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens underlag. Avhandlingen är skriven utifrån ett intresse för frågor om social inkludering och platsens betydelse. Det behövs mer kunskap inte bara om villkor som hindrar, utan även om hur steget från förort till högskola är möjligt.

7 Du vet att varken det genetiska eller det social arvet är rättvist fördelat…. Du vet inte förutsättningar som förmågor, kön, etnicitet, plats eller sociala positioner. Hur skulle du vilja att din verksamhet och utbildningssystemet fungerade? Bilder från Colourbox.com

8 Likvärdighet… Likvärdighet… Alla barn och ungdomar skall ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. (Skollagen: SFS 2010:800)  Lika tillgång på utbildning  Lika kvalitet på utbildning  Utbildningsresultat som inte reproducerar skillnader i elevers bakgrund och utgångsläge Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola?

9 UrsprungDestination Ursprung Destination LärareElev Undervisnings - innehåll Meritokrati: Talang, flit och vilja avgör utvecklandet av förmågor och vår position Men, om vi ser förmågor som socialt medierade – så utmanas den meritokratiska principen och tanken om individuella förmågor, av skolans kontext, samhällsutvecklingen och skillnader i elevernas bakgrund Föds in i sociala strukturer Klass (Position /emotion) Plats Etnicitet Kön Genetiskt och socialt arv är ojämlikt fördelat

10 Förväntan på kompensatorisk skoleffekt Grundskola = skoldagar eller timmar… timmar i förskoleklass

11 Ett dilemma Hur skall skolan förhålla sig till följande paradox: a)Skall skolan blunda för kontexten? - med risk att skolan fortsätter att producera resultat som avspeglar elevers sociala bakgrund, blir irrelevant och missar att ta vara på det positiva. b)Skall skolan se kontexten? - med risk att hänvisa till socioekonomisk bakgrund när resultaten är låga. Erkännandets dilemma, att åberopa särart.

12 Ökad rekrytering – Var skall fler studenter komma ifrån?  Breddad rekrytering innebär ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper  Absolut mobilitet ökat/ relativ mobilitet vidgas ”Andelen studenter med lågutbildade föräldrar är låg och den har tydligt minskat under 00-talet, medan andelen med högutbildade föräldrar ökar. Andelen studenter med utländsk bakgrund i Göteborg är lägre än snittet för lärosäten i Sverige.” Handlingsplan för breddad rekrytering (GU Styrdokument Dnr V 2013/315)

13 Meritvärde i poäng åk 9

14 Göteborg- skillnad i slutbetyg åk 9, (2012/2013) 80 p = C istället för E i alla ämnen

15 Åk 9, Föräldrars högsta utbildningsnivå 2012 Vilka konsekvenser får detta i den pedagogiska verksamheten? ,6 % ,2 %

16 Åk 9, Föräldrars högsta utbildningsnivå 2012 Vilka konsekvenser får detta i den pedagogiska verksamheten? ,6 % ,2 %

17 Från miljonprogram till högskoleprogram - Plats, agentskap och villkorad valfrihet Frågeställningar  Vilken betydelse har plats med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig?  Vad stärker och begränsar dessa ungdomars agentskap?  Hur har dessa ungdomar upplevt sin skolgång i förorten och mötet med högskolan?  Vilka mekanismer har försvårat respektive möjliggjort övergången från förortsskola till högskola?

18 Mötet med högskolan  Högskolan framstår som ett främmande socialt fält att träda in i. Studenter som vuxit upp i den underprivilegierade förorten känner sig initialt inte hemma.  Informanterna upplever högskolan som en mycket "svensk" plats där marginaliserad och "svenskgles" bakgrund blir synlig. Snedrekryteringen och högskolan som ett socialt fält som inte speglar samhällets sammansättning blir synligt.  Inledningsvis sker kraftiga grupperingar. Studenter med förorts- och/eller utländsk bakgrund söker sig snabbt till varandra. Liknande jargong/ skrattar åt samma/ känner att man kan vara ”sig själv”. Risk för inlåsningseffekter i form av en praxis präglad av andrafiering, deklassering och påverkade förväntningar.  Mötet med högskolan har inneburit ambivalens, identitetsarbete och inte sällan en känsloladdad "resa". Studenttiden har oftast inneburit att man tappat kontakten med sina barndomsvänner och att man känt sig som en social kameleont.

19 Citat om plats a.[…] väldigt, väldigt fint område med en oerhört vacker natur först och främst./ Angered, alltså Angered det är, för mig är Angered hemma./ Det är oerhört nostalgiskt. […] Det väcker ju en del känslor också. b.Så fort jag kommer till Hjällbo, åh det är så mycket människor de är öppna och det blir att man blir så här öppen och mer glad på något sätt. c.Det skapas väldigt mycket kontakter här över huvud taget som är kulturöverskridande och nationsöverskridande det tycker jag är väldigt spännande. Alla har ju någonting gemensamt här, alla har ju lämnat sitt land någon gång i tiden för den ena eller andra anledningen. d.Det ansågs lite exotiskt, ja att jag kom från Gårdsten.

20 Citat om plats e.[…] åh invandrare, de är dåliga, de kan inte svenska och man skämdes på något sätt./ Helt plötsligt då så började han liksom se mig som nått nedre, alltså jag skojar inte alltså, det var verkligen så. f.när jag växte upp så var det aldrig någon i min krets som pratade om det här universitet och högskola och så vidare och så vidare. Det var inte vanligt att prata om det. Mest var det så här att efter skolan, de flesta var inriktade på att jobba. g.[Om arbetslivet] - alla gör på samma vis, utom jag. h.vissa får ju mer ta hand om sin familj än att faktiskt fokusera på skolan. i.[…] men jag sökte mig bort mot något annat i huvudet. Min bror gjorde inte det, han var helt integrerad.

21 Vilken betydelse har plats? - med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig.  Plats fungerar som ett intersektionellt perspektiv.  Strukturellt villkorad valfrihet, då agentskap begränsas av ”platsade” processer som deklassering och andrafiering.  Platskänsla – hembygd, stolthet. Erfarenhet av polykulturell kultur har stärkt specifik form av kulturellt kapital (som dock inte alltid sedan fungerar som symboliskt kapital).  Det har krävts emotionsarbete att hantera hur platsen ses av andra, ambivalens, skam.  Utbildningsbarriären är mångfacetterad och ömsesidigt förstärkande: Problemet ligger inte bara på ”utbudssidan”. Krävs emotionsarbete för att utveckla identitet som medger handlingsutrymme där högre utbildning efterfrågas och omsätts i handling.

22 Livshistorier - concerns och agentskap  Sara  Ayla  Isaias: ”Ehh, det som har hjälpt mig har alltid varit så här nyfikenhet, jag är nyfiken på att veta om saker och ting. Och, att jag har alltid varit så här… vilja efter kunskap.”

23 Citat om agentskap a.Alltså hela min uppväxt i Angered har ju format mig till att vara en väldigt öppen person/ hur värdefullt som helst/ jag känner mig på ett sätt ganska självsäker och ganska fri att välja väg liksom. b.Men, nä men vi har nog pushat varandra, man hittar ju liksom dom som man själv passar bra ihop med som var mer lik en själv. c.[Föräldrarna] har ju alltid lärt mig det eller att, haft inställningen att man måste jobba i livet./ ”hon är ganska så här motiverad/ hon är positiv och just det här att hon kämpade verkligen/ det är väl de egenskaperna som jag sökte lite efter. d.Lite intresserade, pratat lite om det sådär/ Men jag känner på dom att dom vill att jag skall liksom lyckas med någonting/ För att atmosfären är sådan i familjen. e.Min mamma hade alltid velat att gå, men hennes pappa sa att dom inte hade förmögenhet till det/ De har sagt, vi fick inte möjligheten att plugga vidare, men du har möjligheten här nu, så passa på.

24 Vad stärker dessa ungdomars agentskap?  Viktigt att se att informanter skapar egna högpresterande referensgrupper.  Mål i form av självkänsla, trygghet och framtida valfrihet. Målen har inte varit särkilt specifika och inriktade mot yttre motivation. Sociala mål, inte sällan hämtat kraft från klasserfarenhet.  Grupptillhörighet, etnisk grupptillhörighet förknippad med stolthet.  Familjeatmosfär, föräldrar utan högre utbildning har tillhandhållit uppmuntrande, mer lärande- än prestationsperspektiv. - Föräldraförebilder, i form av deras egenskaper och inställning. - Push- faktorer, ex. ojämställdhet och föräldrar som inte fått studera.  Lärares engagemang, har formativ betydelse för vad elever bryr sig om, ’concerns’.

25 Göteborg Samverkar - Breddad rekrytering i ett större sammanhang KAIROS - Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer  Globalisering, migration och urbaniseringen är utmaningar som städer står inför, de är komplexa och påverkar varandra.  Dessa utmaningar tillsammans med ökade inkomst- och hälsoklyftor samt segregation skapar sociala spänningar, det är något som städer runt om i världen brottas med.  Istället för att bli en nod för en globalt hållbar samhällsutveckling riskerar många städer att utvecklas till slagfält för sociala konflikter. Göteborg är inget undantag, Staden håller på att glida isär. Deltagande parter i projektet: Göteborgs Stad, Göteborgs Universitet, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen.

26 Kollektivt välstånd – ökad social ojämlikhet  Ekonomisk dynamik - lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner ”Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i vårt liv”. SACO (2013) Framtidsutsikter: arbetsmarknad för akademiker år 2018.

27 Kollektivt välstånd – ökad social ojämlikhet  Ekonomisk dynamik - lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner  Politisk dynamik - välfärdsstaten försvagas, riktade program får liten verkan  Bostadspolitisk spatial dynamik - områden i ny spatial ordning präglas av social deprivation Lo’ic Wacquant (2003) Urban outcasts: towards a sociology of advanced marginality

28 Social inkludering- kunskapssamhälle & segregation Kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle samtidigt med urban utveckling som innebär ökande etnisk och socioekonomisk segregation i storstäderna

29 Varför breddad rekrytering? - Jämlikhetsargumentet  Rättighetsperspektiv: Rätten till utbildning (Artikel 26 i konventionen om mänskliga rättigheter / artikel 28 i konventionen om barnets rättigheter.)  Självständighetsperspektiv: Tillgång till makt över sitt eget liv och i samhället  Mångfaldsperspektiv: Olikheter är en tillgång i samhället. Värde i att exempelvis myndigheters och beslutsorgans sammansättning speglar befolkningens.  Resursperspektiv. Med ett inkluderande synsätt ses olikheter som en resurs.

30 Varför breddad rekrytering? - Det ekonomiska argumentet  ”Mismatch” om inte de mest begåvade eleverna går längst. En förlust i humankapital för hela samhället. (Humankapitalteori: ”begåvningsreserv” – outnyttjad resurs.)  Behov av ”kunskapsarbetare” i global konkurrens.  Krav på omställningsförmåga möts bäst med hög utbildningsnivå, (generellt/spets). Utbildningsnivå och arbetslöshet står i ett omvänt förhållande till varandra. (Globaliseringsrådet, EU).  Storstadsområdens ekonomiska utveckling gynnas av mångfald, kreativitet och tolerans. ”City branding”. (Richard Florida)  En ökad mångfald både bland studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. (GU)

31 Ursprung Destination Kan skolan/ din verksamhet göra skillnad? Whether you think you can or you think you can’t, you’re right. Henry Ford Varken GU, andra institutioner i samhället eller näringsliv är neutrala aktörer i den stad de verkar. Kan vi genom samverkan bidra till ett socialt inkluderande Göteborg?

32 Utbildningshorisont

33 Skola och kontext - En inkluderande skola behöver förstå samspelet mellan den miljö vi föds in i och vad vi eftersträvar och uppnår - Skolan är för att lyckas med sitt uppdrag beroende av goda krafter i skolans kontext

34 Vägar in i vårt gemensamma kunskapssamhälle När man betänker att det inte är individer, skolor eller områden som är segregerade - utan Göteborg - så vilar ansvaret för vägledning, inkludering och kompensatoriskt arbete på många aktörer Elever är rättighetsbärare Vi är skyldighetsbärare

35

36 Möjligheternas geografi – social inkludering Key words: urban marginalization, educational barriers, social mobility, social inclusion, equity in education, place identity, critical realism, agency, sociology of emotions, sociology of education.

37 Social inkludering - Utbildningssystemet befinner sig i en kontext av ett segregerat samhälle.  Skolan är inte bara en neutral aktör som kan förlägga ansvaret till ”samhället”, eller till elever och ungdomar som individer.  Alla former av elevers olikheter utmanar skolans struktur, kultur och dess kompetens att fungera för alla elever, oavsett deras bakgrund.  Elevers olikheter förhandlas i sociala processer.  Inkludering innebär att man identifierar barriärer och försöker anpassa verksamheten så att hinder får mindre betydelse. (har behov/är i behov)  Pedagogiska lösningar på det som underprivilegierade elever upplever som hinder, har stor potential till att även gynna de flesta elever och att generera pedagogisk utveckling. (i behov av särskilt god undervisning…)

38 Lärarengagemangets formativa betydelse  Vilja och engagemang- ”då vill dom att man lyckas”, ”så har de pushat en framåt”, ”så länge man har haft lärare som brytt sig”, att de faktiskt kollade att vi lärde oss något”  Socialt engagemang- ”dom var liksom socialt inriktade, dom hade valt att jobba i dom här då ganska nya förortsskolorna”, ”visa en värld som man inte självklart har tillgång till”  Ämnet- ”det här är viktigt att ni lär er”, ”som ger sig hän i sitt jobb som lärare till hundratio procent”  Närhet- ”som kunde ta en åt sidan och säga att, nä nu har du börjat slappa lite, nu får du skärpa dig. Är det något problem? Har det hänt någonting?”  Snällhet ”när en lärare ser att jag kämpar då skall de säga så här positiva ord till dig […] ”Han var lite snål med sådant. Och då kände man sig otrygg, eller jag vet inte… otillräcklig på något sätt”  Framtid ”Det här behöver ni när ni går på gymnasiet”


Ladda ner ppt "Hälsar alla välkomna till seminariet ”Göteborg samverkar för framtiden” 2014-03-03."

Liknande presentationer


Google-annonser