Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Hans-Åke Scherp.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Hans-Åke Scherp."— Presentationens avskrift:

1 Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Hans-Åke Scherp

2 Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det hon kan bli Gôthe Hans-Åke Scherp

3 Skolans uppdrag 1840 –1920 Medel Extrem förmedlingspedagogik Hård drill och disciplin Utantilläxor Mål Att fostra tålmodiga ödmjuka lydiga människor Hans-Åke Scherp

4

5 Mål Vilka människor vill vi bidra till att forma? Medel Vilken lärmiljö behöver vi skapa? Lärares förståelse av uppdraget idag? Trygga Bra självförtroende Engagerade samhällsmedborgare Kreativa och nyfikna Lust att lära Hans-Åke Scherp

6

7 Helhet Händelse Agerande Vägledande helhet? Hans-Åke Scherp

8 Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Tydliga krav Sanktioner ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Knyta an till elevernas föreställningar Utgå från elevernas tänkande och förståelse Ämnesöverskridande lärområden Inifrånmotivation, inifrånstyrning Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Utgå från elevernas tänkande och förståelse Medskapande och meningsskapande Hans-Åke Scherp

9 Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Tydliga krav Utifrånmotivation, utifrånstyrning Sanktioner Hans-Åke Scherp

10 Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning  Lust att lära  Ökade krav  Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld  Fler centrala prov  Ökad betoning av betyg,  Tydliga betygskriterier  Bygga upp en förtroendefull relation  Ordningsbetyg  Dialog  Ökad kontroll  Förståelsefördjupande lärprocesser  Inspektioner  Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget  Uppifrån preciserade mål  Medarbetare som medskapare  Medarbetare som utförare Vilken vägledande helhetsidé? Hans-Åke Scherp

11 Beprövad erfarenhet Hans-Åke Scherp

12 Bygga goda relationer97% Knyta an till barnens frågor 87% Möjlighet att välja lek Ge barnen återkoppling71% Ge möjlighet att påverka innehållet 65% Utmana barnens föreställningar61% Grupparbete59% Tydlig struktur arbete/lek52% hur de på bästa sätt kan bidra till 679 förskollärares viktigaste lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling Hans-Åke Scherp

13 Bygga goda relationer95% Knyta an till barnens frågor85% Ge barnen återkoppling81% Tydlig struktur71% Ge möjlighet att påverka innehållet67% Knyta an till omvärldshändelser51% Utmana barnens föreställningar47% Tydliga krav och betygskriterier46% grundskollärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Hans-Åke Scherp

14 Bygga goda relationer94% Knyta an till elevernas frågor78% Ge eleverna återkoppling76% Tydlig struktur68% Tydliga krav och betygskriterier64% Knyta an till omvärldshändelser60% Ge möjlighet att påverka innehållet57% Utmana elevernas föreställningar50% Tydliggöra kursplanemålen43% Ge möjlighet att välja arbetssätt42% Ägna tid åt repetition18% Regelbundna prov och diagnoser17% 220 gymnasielärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Hans-Åke Scherp

15 Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledar e % Lärare % Differens % God relation95 0 Knyta an till barnens livsvärld och frågor93849 Utmana föreställningar Ge återkoppling83776 Påverka innehållet Knyta an till omvärldshändelser Påverka arbetssätt Tydliggöra kursplanemålen Grupparbete44431 Tydlig med krav och betygskriterier41365 Tydlig struktur Färdighetsträning Dela upp i delmoment Att hålla sig i bakgrunden Repetition Regelbundna prov och diagnoser29-7 Enskilt arbete eller enskild lek18-7 Hans-Åke Scherp

16 Göteborg Metod: Föreställningskartor 220 intervjuer om lärande 78 intervjuer om ledarskap Hans-Åke Scherp

17

18 Konstruktivism - Behaviorism Hans-Åke Scherp

19

20 Lärdomar från skola A Elever • ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” • ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” • ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” • ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” • ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” • Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).” Hans-Åke Scherp

21 Lärdomar från skola B Elever: •”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” •”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” •”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” •”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” •”Man behöver tänka själv.” •”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” •”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” •”Man har ett samarbete med lärarna.” Hans-Åke Scherp

22 Forskning om barns lärande Hans-Åke Scherp

23 Tony Townsend, 2007 •Det finns ingen vetenskaplig grund för att standardiserade test och prov gynnar elevers lärande. • Fokusering på standardiseringar, mätningar och kunskapskontroller riskerar att leda till att de mer grundläggande förutsättningarna för lärande hamnar i bakgrunden. Hans-Åke Scherp

24 Enkät till professorer i Sverige •Sanktioner mot störande elever, som kvarsittning, avstängning samt konfiskering av störande föremål, kommer att leda till bättre ordning i skolan? –Ja:20% Nej:60% •Nationella prov redan i skolår 3 kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. –Ja:10% Nej:65% •Betyg tidigare än idag och i fler steg kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. –Ja: 10% Nej: 70% Hans-Åke Scherp

25 Dweck (1999) •Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan •mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker. •Jfr Giotas forskningsöversikt om motivation och lärande Hans-Åke Scherp

26 Marton •Två olika förhållningssätt till lärprocessen –Ytlärande: Komma ihåg vad som skrevs i texten –Djuplärande: Försökte förstå andemeningen genom att ställa sig själv ett antal förståelsefördjupande frågor när de läste. Hans-Åke Scherp

27 •En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på frågor man aldrig har ställt. (unquestioned answers) •En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på frågor som man ställer. (unanswered questions) •En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på frågor som man aldrig har ställt. (unquestioned questions) Hans-Åke Scherp

28 Förändring i arbetssätt år 2000 Traditionell förmedlingspedagogik Traditionell förmedlingspedagogik Elevaktiv lärprocess Självständigt svarsletande Förändring i arbetssätt mellan år 2000 och 2004 Hans-Åke Scherp

29 Connectivism •Relevance is the requirement for adoption or use of virtually anything •Relevance can best be defined as the degree to which a resource or activity matches an individual’s needs –Just in time instead just in case –Contextually appropriate. Linked to an everyday problem/question Hans-Åke Scherp

30 Illeris (1991) Uppföljning av 271 elever år efter avslutad skolgång Inga större skillnader vad gäller "skolkunskaper", nuvarande social ställning, yrkesval, litteraturläsning, idrottsutövande, eller kreativ verksamhet men tydliga skillnader vad gäller grundläggande förhållningssätt och värderingar. De som gått på de sk progressiva skolorna hade en ökad benägenhet att intressera sig för demokratifrågor och jämställdhet och förhöll sig mer självständigt och kritiskt i samhällsfrågor. De som gått på de progressiva skolorna var också mer positiva till sin skolgång än de som gått på de mer traditionella skolorna. Hans-Åke Scherp

31 Timperley (2007) Ma “The shift typically involved was from procedures and memorization to mathematical inquiry and conceptual understanding.” (p. 76) “Many of the programmes encouraged students to employ multiple problem-solving strategies rather than follow a fixed set of rules.” (p. 80) “The majority of the interventions documented by the studies in this group promoted ideas about the nature of mathematics and mathematics teaching that were fundamentally different to what might be termed ‘traditional’ approaches to mathematics.” (p. 91) “…the most successful programmes as being ‘more cognitively oriented, interested in how students come to understand mathematical ideas, and interested in student reasoning, analysis, and problem solving in mathematics.’ “ (p. 93) “One explanation for this emphasis on assessment may be that the skills needed to assess students’ computational skills in mathematics are very different from the skills needed to assess their conceptual understandings. Teachers needed support to develop new assessment skills if they were to successfully make the transition to the new approach.” (p. 80) Hans-Åke Scherp

32 Timperley Naturvetenskap ”All (core studies) promoted some kind of inquiry-based approach to science, which was grounded in constructivist theories of learning and emphasised the development of the students’ conceptual understanding och science rather than memorisation of scientific facts.” (p. 122) “Teachers needed tools to assess their students’ understanding of scientific concepts and processes rather than their knowledge of facts. Assessment was seen to be an integral part of a continuous learning cycle for both teachers and students. The general shift from an emphasis on knowledge of facts to an emphasis on processes for inquiry was paralleled by a corresponding shift from summative to formative assessment.” (p. 113) Hans-Åke Scherp

33 Medelvärdesförändringar Skala 1-5 Medelvärde 2006 Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområd e 3-6 Lärandekultur Medskapande 3,550,010,21 Lärande orienterat PBS- ledarskap 3,50-0,130,22 Inre motivation som grund för barns lärande 3,320,080,36 Meritpoäng år 9201,25-1,3511,18 Hans-Åke Scherp

34

35 Utvecklings- organisationen Arbets- organisationen Helhetsidé Vision Verksamhetsidé ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! ->? påverkar utformningen av ligger till grund för lärandet i stabiliserar och påverkar påverkar påverkar utformningen av skapar förutsättningar för vägleder och utvecklar förebygger och åtgärdar störningar störningar = utvecklingsbehov Hans-Åke Scherp

36 Arbetsro Lust att lära MeningsfullhetMedskapande Sanktioner Hans-Åke Scherp

37 Utifrånstyrning Arbetsorganisation Inifrånstyrning Utvecklingsorganisation Skolk • Sanktioner • Närvarokontroll • Tydliggöra krav • ……. • Hur nå eleverna som är omotiverade? • Hur få mer menings- fulla lektioner? • …… Tillämpas helhetsidén i vardagsarbetet? Hans-Åke Scherp

38 Utvecklings- organisationen Arbets- organisationen Helhetsidé Vision Verksamhetsidé ? ? ? Pedagogiska erksamheten ! ! ! ->? Utifrån initierad förändring Skolförbättrings- perspektivet Skoleffektivitets- perspektivet Skolutvecklings- perspektivet Inifrån initierad förändring Hans-Åke Scherp

39 • Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms • Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp.33) • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements Holtappel (2009): Studie av 278 skolor Hans-Åke Scherp

40 Timperley 2007 • Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. – Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. • Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. • Det rådande sättet att samtala om och förstå undervisning samt elevers lärande behöver utmanas. – Att fokusera på lärprocessen istället för att förklara dåliga resultat med brister hos eleverna samt – flytta fokus från faktainlärning till mer undersökande arbetssätt och fördjupad förståelse. Hans-Åke Scherp

41 • Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att – lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken – undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på elevernas lärande. – Kollektivt ansvarstagande för elevernas lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. • Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt policy. • Aktivt skolledarskap. – Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. – De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan. Hans-Åke Scherp

42 År 1År 2År 3År 4År 5 Utvecklingsorganisation Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation Internt nätverk Externt nätverk Lärgrupper, lärledare, lärplaner Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning ? ! ! ! ! ! ? ? ? ? ?? ? ? ? ? ? ! ! ! ! ! ! Hans-Åke Scherp

43 Inglehart-Welzel Cultural Map of the World Hans-Åke Scherp

44 Helhetsidé Förslag till verksamhetsidé för förskolor och skolor i Göteborgs stad (formulerad på central nivå): •Inre motivation och lust att lära - att varje barn/medarbetare känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan. •Delaktighet – att varje barn och medarbetare har en reell möjlighet att påverka hela sin situation i förskolan/skolan genom att vara medskapande. •Helhetssyn - utifrån sammanhanget känner varje barn/medarbetare sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar. Hans-Åke Scherp

45 InformationssystemUppföljningssystem Lokaler Tjänstefördelning Budget Ordningsregler Schema Belöningsssystem Beslutssystem Små belöningar Stora belöningar Leder tillLeder inte till Förändringar av föreställningar Arbetsorganisationen Hans-Åke Scherp

46 Lärande besök Aktionslärande Lesson studies Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och undervisning Lärande samtal Lärgrupper Utmanande möten Utvecklingsorganisationen Hans-Åke Scherp


Ladda ner ppt "Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Hans-Åke Scherp."

Liknande presentationer


Google-annonser