Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vice riksbankschef Per Jansson Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vice riksbankschef Per Jansson Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013."— Presentationens avskrift:

1 Vice riksbankschef Per Jansson Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013

2 DI:s ”Skuggdirektion” Ledare, Aftonbladet SVT DI

3 Ha perspektiv på penningpolitiken!  Resultat av inflationsmålspolitiken  Alltför nitisk inflationsbekämpning?  Hushållens skulder – ”nytt mål”, ”bostadspolitik”?  Hur stora är riskerna?  Är reporäntan effektiv?  Finns bättre verktyg tillgängliga?  Utblick internationellt / framåtblick

4 Glöm inte bort hur det såg ut på och 1980-talen! Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför en tiondels procentenhet lägre än med realtidsdata.

5 Inflationsmålet har gett ekonomin ett nominellt ankare Faktisk och förväntad inflation, procent Källor: SCB och TNS SIFO Prospera Anm. Inflationen avser KPI. Inflationsförväntningarna kommer från Prosperas enkätfrågor till penningmarknadsaktörer.

6 Tillväxten har inte blivit lägre utan tvärtom högre Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källa: SCB

7 Alltför nitisk inflationsbekämpning?  Under perioden : KPI-inflation 1,4 procent  Påstås ha orsakat onödig arbetslöshet  Genomsnittet för KPI-inflationen räcker inte för att dra slutsatser!

8 Räntan sänkts mer än den har höjts – påverkar KPI-inflationen åt ”fel håll” Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013.Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

9 En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat! Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013.Källor: SCB och Riksbanken

10 Onödig arbetslöshet?  ” fler jobb” – om KPI-inflation 2,0 procent istället för 1,4 procent (Svensson 2013)  Men att enbart titta på KPI-inflationen är inte tillräckligt  Bakvänd implikation: fler jobb med högre ränta…  KPIF-inflationen väldigt nära 2 procent

11 Ta beräkningarna med en ganska stor nypa salt  Ett svårt kontrafaktiskt experiment  Med utgångspunkt i samma ekonomi och data kan man få väldigt olika resultat  Går att landa i personer eller andra siffror (Söderström & Vredin 2013)

12 Resultat av inflationsmålspolitiken  Sedan inflationsmålet: bättre utveckling för svensk ekonomi  Inflationsbekämpningen har inte varit alltför nitisk  KPIF-inflationen tillräckligt nära målet  Beräkningar av kostnader ska tas med ganska stor nypa salt

13 Kritiken under senare tid: hänsyn till hushållens skulder  ”Nytt mål”, ”bostadspolitik”  Inget nytt mål!  Överdriven skuldsättning hot mot makro- och prisstabiliteten  Helt och hållet förenligt med Riksbankens mandat!

14 Mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska nå målet Källa: Riksbanken Anm. Realränta beräknad som medelvärde av Riksbankens reporänteprognos minus KPIF-prognos för det kommande året. Procent, kvartalsmedelvärden.

15 Hushållens skuldkvot är jämförelsevis hög Skuld i procent av disponibel inkomst Källa: OECD

16 Kraftigt ökad arbetslöshet efter bostadsprisfall Arbetslösa som andel av arbetskraften, index, 2007 = 100 Källa: OECD Anm. Siffrorna inom parentes avser nedgången i reala bostadspriser från topp till botten.

17 Inget nytt mål! Inflation Arbetslöshet (u) 2% u* Efter prognosperioden Långsam anpassning till inflationsmål och långsiktigt stabil utveckling Snabb anpassning till inflationsmål men uppbyggnad av obalans som korrigeras

18 Helt och hållet förenligt med mandatet – inget eget påfund Mervyn King, Bank of England: “Monetary policy cannot just ‘mop up’ after a crisis. Risks must be dealt with beforehand. I do not see this as inconsistent with inflation targeting because it is the stability of inflation over long periods, not year to year changes, which is crucial to economic success.” IMF: ”If mortgage credit growth increases unsustainably, the Riksbank might have to raise the interest rate path relative to that warranted by short-run macroeconomic considerations alone.”

19 Är det meningsfullt att försöka ta hänsyn till hushållens skulder?  Hur stora är riskerna?  Är reporäntan effektiv?  Finns bättre verktyg tillgängliga?

20 Hur stora är riskerna?  Riskabelt att utgå från att ”Sverige är annorlunda”  Skattningar i andra länder före krisen: inga stora problem  Stora förväntade kostnader  värt en viss ”försäkringspremie”

21 Sverige annorlunda? Reala huspriser i olika länder Index, 1996 Q1 = 100 Källa: Reuters EcoWin

22 Stora tillgångar ingen garanti Finansiella tillgångar, andel av disponibel inkomst Källa: OECD

23 Förmögenheten i hög grad illikvid Andel av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

24 Är reporäntan effektiv?  ”Typisk” effekt sannolikt inte så stor men kan variera med omständigheterna  I kombination med kommunikation kan begränsade höjningar räcka

25 Är reporäntan effektiv? (forts)  Mark Carney, Bank of Canada: “[P]rivate agents may choose to accumulate less debt if they understand that a broad-based buildup of debt is likely to cause the central bank to raise interest rates.”  Riksbankens strategi  Inga kraftiga höjningar efter krisen men aktiv kommunikation  Expansiv penningpolitik men inte ”gasa för mycket”

26 Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt? Bilder från Penningpolitisk rapport, juli 2010 Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank, SCB och Riksbanken

27 Finns bättre verktyg tillgängliga?  De som säger det går händelserna i förväg  Makrotillsynen håller på att utredas (FKK) men mycket återstår  Olika syn på makrotillsynens uppgifter  Makroinstabilitet utan hot mot finansiell stabilitet?  Hushållens skulder riskerar ”falla mellan stolarna”  Oavsett makrotillsyn: penningpolitiken har viss roll att spela

28 Väl i linje med internationella debatten  ”Städa upp efteråt” eller ”luta sig mot vinden”  Ändrad syn efter krisen  Större vikt vid förebyggande åtgärder  Riksbankens ambition att väga in risker väl i tiden  Olika utgångsläge i olika länder  Många länder ägnar sig nu åt att ”städa upp efter”  Sverige, Norge, Kanada exempel på länder som ”lutar sig mot vinden”

29 Ett formativt skede  För den ekonomiska politiken i stort, men särskilt för penningpolitiken  Färdriktningen är klar: förebygga obalanser och hantera risker  Mer fokus på robust istället för optimal politik  Viktigt med förutsättningslös och nyanserad diskussion


Ladda ner ppt "Vice riksbankschef Per Jansson Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013."

Liknande presentationer


Google-annonser