Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson."— Presentationens avskrift:

1 Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson

2 1.Introduktion 2.9 st. lärdomar 3.Råd inför kommande programperiod Agenda

3 1.Introduktion 2.9 st. lärdomar 3.Råd inför kommande programperiod Agenda

4 Syfte: Att presentera lärdomar från den nuvarande programperioden Lyfta fram lyckade modeller/arbetsmetoder som kan överföras till kommande programperiod Ge råd till utformningen av framtida program Introduktion

5 En sammanställning av utvärderingar av 9 av de 13 europeiska territoriella program som Sverige deltar i December-mars 2013 Sekundärmaterial i form av 20 utvärderingsrapporter Egna erfarenheter från ÖKS Introduktion

6 1.Introduktion 2.9 st. Lärdomar 3.Råd inför kommande programperiod Agenda

7 1.Urvalskriterierna 2.Indikatorsystemet 3.Information 4.Stödverksamhet 5.Horisontella kriterier Nio slutsatser kring: 6.Näringslivets deltagande 7.Gränsöverskridande mervärde 8.Projektpartnerskap 9.Projektens fortlevnad

8 Urvalskriterierna har uppfattats som för omfattande i vissa program Förbättrande åtgärder har skett i främst ÖKS Urvalskriteriet gränsöverskridande mervärde till viss del svårförstått 1. Urvalskriterierna

9 Indikatorerna mäter utfall och inte effekter – svårigheter att isolera programmens effekt från den allmänna utvecklingen i exempelvis näringslivet Svårigheter för projektaktörer att förstå indikatorsystemet Gör det svårt att jämföra projekts framgång Gemensamma definitioner och utbildning krävs 2. Indikatorsystemet

10 En sortering av projektportföljen efter delmål ger information om vilka mål som är eftersatta eller har möjlighet att uppfyllas Informationsinsatser och särskilda utlysningar kan skräddarsys för att säkerställa att delmålen uppfylls 2. Indikatorsystemet

11 Stödet från projektsekretariat till projektledning har fungerat högst tillfredställande i alla programområden Initiala problem i ÖKS har åtgärdats Små organisationer har svårigheter att delta på grund av hög ekonomisk/administrativ börda Utvärderarna av Central Baltic anser att detta kan lösas genom förskottsutbetalningar likt i Estland-Lettland- och Lettland-Litauen- programmen Schablonmässiga utbetalningar i procent av total projektbudget 3. Stödstrukturen

12 Stora informationsinsatser har genomförts men vissa målgrupper nås fortfarande inte av programmen Näringslivet deltar i många fall i projekten men har sällan i en aktiv roll i projektledningen Lite tid till uppsökande verksamhet på grund av hög arbetsbörda vid programstart Större informationsinsatser krävs i nya programområden Mindre antal projekt i de, för programperioden, nya programområdena Programmens hemsidor är den viktigaste informationskällan för målgruppen 4. Information

13 Svårigheter för projektaktörer i merparten av programmen att förstå de horisontella kriterierna Handläggare lägger mycket tid på att förklara de horisontella kriterierna Intern utbildning för att säkerställa gemensamma definitioner av de horisontella kriterierna skulle kunna mildra problemen Anses i vissa program svåra att uppfylla och anses inte relevanta för ett lyckat projektgenomförande av projektledarna Förklara möjligheterna med att använda de horisontella kriterierna som hävstång för tillväxt 5. Horisontella kriterier

14 Lågt deltagande av näringslivet i Interreg IV A ÖKS Försvårar kommersialisering Försvårar fortlevnad av de projekt där företag förväntas vara resultatmottagare Skapa efterfrågestyrda projekt som utgår ifrån företagens behov och tydliggör nyttan med deltagande för företagen Organisationer med nära samarbete med företagen bör involveras 6. Näringslivets deltagande

15 Hög involvering av näringslivet i Interreg IV A NORD Inom PO1 är företag aktiva samarbetspartners i 80% av projekten Ursprungsidén till projekt utvecklas i flera fall genom dialog mellan företag och akademin ”Som man ropar får man svar” -> Medveten satsning på SMEs i PO1 Näringslivsstruktur med få dominerande företag gynnar SMEs deltagande – De stora drar med sig de små 6. Näringslivets deltagande

16 Svårigheter att skapa hög grad av gränsöverskridande mervärde i de nya geografiska programområdena 7. Gränsöverskridande mervärde Källa: Kontigo 2012

17 I Interregprojekt med begränsat gränsöverskridande mervärde är kunskapsspridning över landsgränserna vitalt 7. Gränsöverskridande mervärde

18 Vad består det gränsöverskridande mervärdet av? Lösning av gemensamma problem Komplementaritet Kritisk massa Nya infallsvinklar Best practice 7. Gränsöverskridande mervärde

19 Rätt partners måste ingå: Rätt mängd partners Partnerskapen är stundtals svagt förankrade i partnerorganisationerna –> svårt att ”hämta hem” resultaten Viktigt att ansökan föregås av en strategi kring vilka partners som bör ingå i projektet Kräv aktivt ägarskap: Framgångsrika projekt kräver en god bemanning Aktivt ägarskap krävs för fortlevnad av projekten 8. Projektpartnerskap

20 Fortsättningsprojekt ger fördjupade samarbeten – Vanligt förekommande och möjlighet att fokusera Utnyttjande av redan befintliga formella samarbeten – Exempel från ÖKS är Öresundskommittén och Den Skandinaviska Arenan God bemanning – Tydlig framgångsfaktor som observerats i flera rapporter och fallstudier 9. Projektens fortlevnad

21 Plan för fortlevnad –Hänger ihop med en aktiv kommunikations- strategi Nytänkande kring fortsatt samarbete – Vilka andra finansieringsformer finns? Ex: Horizon 2020 Tydligt gränsöverskridande mervärde – En naturlig del i att gränsöverskridande permanenta och varaktiga strukturer ska uppstå. 9. Projektens fortlevnad

22 1.Introduktion 2.9 st. lärdomar 3.Råd inför kommande programperiod Agenda

23 1.Lägg vikt vid analysen! 2.Sätt specifika delmål! 3.Förbättra uppföljningen! Tre råd vid utformandet av program

24 En välgjord analys skapar förutsättningar för långsiktiga strategiska satsningar – Exempel från Skåne-Blekinge-programmet (ERUF) Utgå ifrån de konkreta utmaningar som finns i programgeografin Analysen som ligger till grund för programmet kan göras mer fokuserad tack vare val av tematiska områden. Kan identifiera specifika delmål inom de tematiska målen Vilka är barriärerna för att uppfylla målen och vilka projekt behövs för att överkomma dessa? Lägg vikt vid analysen!

25 Exempel på delmål inom prioriteringen Främja hållbar ekonomisk tillväxt i Interreg IV A ÖKS: “Stärkt utveckling av företag och entreprenörer” Exempel på delmål inom prioriteringen Utveckling av företag i Interreg IV A Nord: ”Små och medelstora företag utvecklar nya produkter och tjänster inom strategiska områden” Sätt specifika delmål!

26 Information om projektens framgång är beroende av inrapportering av projektledarna. – Låg information om projektens bidrag till programmets mål. Extern utvärdering av projekt förekommer vanligtvis inte. Jmf. med de regionala utvecklingsprogrammen och Europeiska Socialfonden. On-going evaluation (följeforskning) kan användas för att utvärdera projekten, men även för att säkra ett välfungerande projektgenomförande. Förbättra uppföljningen!

27 Tack för er tid!


Ladda ner ppt "Lärdomar från den gångna programperioden Stockholm 23 oktober 2013 Jan Persson."

Liknande presentationer


Google-annonser