Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Nationalräkenskaperna Kapitel 3.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Nationalräkenskaperna Kapitel 3."— Presentationens avskrift:

1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Nationalräkenskaperna Kapitel 3

2 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 2 Varför beräknas BNP?  Jämförelser över tiden – långsiktiga: levnadsstandard – kortsiktiga: hög- eller lågkonjunktur  Jämförelser mellan länder

3 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 3 Det cirkulära flödet Varor, tjänster Faktortjänster Realt flöde Hushåll Faktormarknad Varumarknad Företag Inkomster (Y) Konsumtions- utgifter (C) Monetärt flöde

4 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 4 BNP =Y: tre mätmetoder: tre mätställen Konsumtionsutgifter (C ) Investeringsutgifter (I+I L ) Offentliga utgifter (G) Nettoexport (NX =X-IM) Företag 3. Produktion = Y Y = C + I + I L + G + (X-IM) 2. Inkomster = Y 1:Utgifter:

5 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 5 BNP - tre sätt att beräkna  1. Utgiftsmetoden (användningsmetoden) –summa utgifter för nya, inhemska varor och tjänster för slutlig användning  2. Inkomstmetoden –summa faktorinkomster = löner (arbetsersättning) och driftsöverskott (kapitalersättning)  3. Produktionsmetoden –summa förädlingsvärden  Principer är fastställda av FN med specialbestämmelser i EU

6 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 6 Utgiftsmetoden  C = privat konsumtion (hushåll)  I = investeringar (företag)  I L = lagerinvesteringar (företag)  G = offentlig konsumtion och investeringar (offentlig sektor)  X = export (utlandet)  IM = Import (hushåll, företag och offentlig sektor)  BNP-identiteten: Y= BNP = utgifter = (C-C IM ) + (I-I IM ) + (I L – I L,IM )+ (G –G IM ) + (X- X IM ) = C + I + I L + G + X - IM = C + I + I L + G + NX

7 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 7 BNP-identiteten, forts  BNP = utgifter om: – endast utgifter för inhemsk produktion genom subtraktion av import, IM – endast utgifter för ny produktion – endast utgifter för slutlig användning – utgifter för osålda varor, lagerinvesteringar, inkluderas

8 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 8 Försörjningsbalansen: alternativ uppställning av BNP-identiteten

9 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 9 Försörjningsbalansen år 2008 i Sverige, miljarder kronor Källa: SCB Nationalräkenskaper, kvartal, (ej slutlig).

10 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 10 Produktionsmetoden  Förädlingsvärde (value added) Försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror.

11 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 11 Från ax till limpa. Alla BNP-metoder ger samma resultat Utgifts- metoden Produktions- metoden Inkomst- metoden

12 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 12 Att jämföra BNP över tiden  Real BNP Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. Benämns också BNP i fasta priser.  Nominell BNP Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande priser. Benämns också BNP i löpande priser.  BNP-deflatorn Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår).

13 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 13  BNP-deflator = prisindex = enhet: ingen (axelmarkering: Index 1990 =1, eller Index 1990 = 100)  Real BNP = enhet: 1990-kronor (om prisindex = 1 år 1990)  Nominell BNP = BNP-deflator  real BNP enhet: kronor/år

14 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 14 Real och nominell BNP i Sverige 1970-2010

15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 15 Årlig tillväxt i real BNP i Sverige 1970-2010

16 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 16  Real BNP per capita Ett mått på materiell levnadsstandard  Real BNP per capita =  Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt  Läs appendix: Relativa förändringar

17 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 17 Att jämföra BNP mellan länder  BNP i dollar =  Exempel: –Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor –Faktisk växelkurskurs 2005: 7,50 SEK/USD  Alltså: 2 673 miljarder SEK/7,50 SEK/USD = 356 miljarder USD

18 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 18  Big Mac-index Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en Big Mac kostar detsamma i dollar i USA och det andra landet.  Big Mac-index = enhet: SEK/USD

19 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 19  Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs) Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en varukorg kostar detsamma i dollar i alla länder.  Köpkraftsjusterad växelkurs = enhet: SEK/USD

20 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 20  Köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP-justerad BNP) BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar.  Köpkraftsjusterad BNP i dollar =  Exempel: –Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor –PPP-växelkurs 2005: 9,06 SEK/USD –Alltså: 2 673 miljarder SEK/9,06 SEK/USD = 295 miljarder USD

21 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 21 BNP per capita i Sverige och USA i dollar enligt faktisk- och PPP-växelkurs 2007

22 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 22 BNP och BNI  Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla inkomster som genereras inom nationens gränser under en viss period.  Bruttonationalinkomsten (BNI) Värdet av alla inkomster som genereras av nationens permanent bosatta befolkning under en viss period.  BNI = BNP + primära inkomster från utlandet, netto –Primära inkomster från utlandet, netto Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.

23 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 23  Nettonationalprodukten (NNP) BNP minus kapitalförslitning. Den långsiktigt hållbara produktionsnivån.  NNP = BNP – kapitalförslitning  Nationalinkomsten (NI) = BNI - kapitalförslitning NNP och NI

24 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 24  Disponibel nationalinkomst (DNI) = nationalinkomst + nettotransfereringar från utlandet (U-hjälp m.m.)  Disponibel bruttonationalinkomst DBNI = BNI + nettotransfereringar från utlandet (U-hjälp m.m.) Disponibelbegrepp

25 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 25 Från BNP till disponibel nationalinkomst i Sverige år 2006, miljarder kronor Bruttonationalprodukt : 2 901 Nettonationalprodukt: 2 547Bruttonationalinkomst: 2 949 Nationalinkomst: 2 595 Disponibel nationalinkomst: 2 557 - Kapitalförslitning: 354 + Primära inkomster från utlandet, netto: 48 - Kapitalförslitning: 354 + Nettotransfereringar från utlandet: -38

26 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 26

27 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 27 Mäter BNP per capita levnadsstandard?  Tidsserieperspektivet. Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land idag än under tidigare perioder?  Tvärsnittsperspektivet. Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land än andra länder.  Systematiska fel av samma relativa storlek spelar ingen roll.

28 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 28 Mäter BNP per capita levnadsstandard? Produktion underskattas:  Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära marknaden –Svart sektor: nu c:a 5 % av BNP –Ilegal sektor: öka BNP 0,15 procent –Hemarbete: öka BNP 100 procent  Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn = 0% (underskattning eller överskattning)

29 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 29 Mäter BNP per capita levnadsstandard? ProblemLösning Aktiviteter utanför reguljär marknad BNP per sysselsatt FritidBNP/timme InkomstfördelningGini-koefficient MiljöförstöringGrön NNP Ändliga resurserGrön NNP Icke-materiella levnadsbetingelserHDI o liknande, Lyckomått

30 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 30 Alternativa indikatorer på levnadsstandard  Human development index (HDI) Genomsnitt av indikatorer på –hälsa (förväntad livslängd) –utbildning (andel utbildade) –materiell levnadsstandard (BNP per cap) –Human Development Report: www.undp.org  Hälsa och BNP/cap: Amakro-länkar –Gapminder.org –YouTube: Hans Rosling

31 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 31 Human Development Index, HDI, 2007

32 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 32 Lyckoindex, NNI per capita, BNP per capita och dess uppdelning 2009 i EU. Tusentals PPP- justerade dollar. Välfärdsindikatorer Uppdelning av BNP per capita (p c) Lyckoinde xNNI p cBNP p cArbets- Arbetstid/sysselsa tt Sysselsättnings - produktivitetgrad andel tusental $ tusental $/timmetimmar/personandel 1234 =5*6*7567 IndexNNI/BNPNNI/BY/BY/HH/SS/B Luxemburg7,70,6555 62885 506771 5490,72 Irland7,60,7031 73345 104531 8430,46 Nederländern a7,60,8234 11941 768581 3790,52 Österrike7,60,8334 39341 619511 6570,49 Sverige7,80,8834 67639 488501 6040,49 Belgien7,30,8432 23438 553581 5510,42 Danmark8,30,8632 89538 336471 5680,52 Storbritannien7,10,9133 92637 391491 6390,47 Finland7,90,8330 60736 877471 6810,47 Tyskland7,10,8631 15136 163531 3910,49 Spanien7,20,8128 23334 769451 6250,47 Frankrike6,60,8729 23833 791561 5310,39 Lyckoindex: Veenhoven, R., 2010, World Database of Happiness, Distributional Findings in Nations. worlddatabaseofhappiness.eur.nl


Ladda ner ppt "© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Nationalräkenskaperna Kapitel 3."

Liknande presentationer


Google-annonser