Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur."— Presentationens avskrift:

1 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur – en LRF rapport Jakob R Ottoson, SLU och SVA Foto: Bengt Ekberg, SVA

2 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Bakgrund •Öka kunskaperna om var de största riskerna föreligger (mikrobiologisk påverkan på råvatten) •Ge förslag på åtgärder som är teknisk och ekonomiskt rimliga att vidta. •Kunskap om hur stort mikrobiologiskt hot lantbruket utgör jämfört med andra källor är väsentligt. •Det bör göras såväl en riskanalys som en cost- benefit analys av krav som ställs på lantbrukarna så att dessa är rimliga. •Rapporten är en första del i projektet: Var står vi idag kunskapsmässigt om den påverkan lantbrukets djur kan ha för riskerna med vattenförsörjningen i Sverige?

3 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Hur ser kunskapsläget ut? Rapport till LRF med en genomgång av: •vattenburna utbrott som rapporterats i Sverige •barriärer som finns mellan djuren (gris och nötkreatur) och dricksvattenkonsumenten •infektionsdosen hos de mikroorganismer som kan spridas från djur till människa •förekomsten av de mikroorganismer som kan spridas från nötkreatur och grisar till människa via vatten i svenska besättningar •en inbördes riskrankning mellan dessa organismer •riskreducerande åtgärder (VA-verk, miljön, lantbrukaren) Kommunalt dricksvatten och smittrisker från lantbrukens djur (nöt, gris)

4 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Learning objectives Pathogens •Which ones are we talking about? •Where do they come from? •What characteristics do they have? Barriers •Treatment technologies •Mechanisms of removal and inactivation Interaction of the above •Depending on system, which pathogens are likely to cause disease?

5 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Concluding table

6 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Riskvärdering •Faroidentifiering •Exponeringsuppskattning •Faro-karakterisering •Risk-karakterisering

7 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Olika end-points Sannolikhet för: •Exponering •Infektion •Sjukdom Disability Adjusted Life-Years Relativ risk

8 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Risker från avfallshantering- beror på exponering och barriärer Material • Animaliska biprodukter • Avloppsslam • Humanurin • Fekalier • Avloppsvatten • Hushållssopor Barriärer* • Behandling • Utspädning (i recipient) • Restriktioner: användning, gröda (process), djurslag • Karenstid (mellan gödsel och skörd) • Spridningsteknik (nedmyllning, injektion) Exponering • Konsumtion av gröda • Foder • Bete • Förorenat vatten *Barriär; minskar sannolikheten för exponering, infektion eller sjukdom av en patogen

9 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

10 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Risk modellering

11 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Sjukdomar som kan spridas med vatten •Framför allt mag-tarmsjukdomar som sprids fekalt-oralt •Förutom enterititer, kan mer allvarliga sjukdomar spridas fekalt-oralt. Dessutom allvarliga följdsjukdomar av tarmsjukdomar • agens: virus, bakterier, parasiter

12 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Virus •Små ( nm)  svåra att avskilja mekaniskt •Inte ”levande” (behöver värdcell för replikation)  ingen aktivitet (resistenta mot uttorkning och andra processer) •Ofta värd/vävnadsspecifika  korsar inte artbarriär (få zoonoser). Fågelinfluensa fekal hos vilda fåglar, respiratorisk hos däggdjur. Hepatit E påvisad zoonos (gris, hjort) •Utsöndras i höga halter (10 9 per g feces) •Låg infektionsdos •Ex: Norovirus (vintrekräksjuka), rotavirus, Hepatit A virus

13 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Parasiter •Resistenta former i miljön: ägg, cystor och oocystor •Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis) zoonos?,10-12 µm. Orsak till flertal utbrott i Sverige; kokpåbud i Oslo 2004 •Cryptosporidium hominis (humanspecifik); Milwaukee, Östersund, Skellefteå •C. parvum (zoonos, fr.a. kalvar) 5 µm. •Fler bassängrelaterade utbrott •Klorresistenta (fr.a. Cryptosporidium)

14 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Bakterier •Aktiva (om inte sporbildare) •Kan tillväxa i miljön (men dör oftast snabbare än virus/parasiter p.g.a. konkurrens med adapterad mikrobiota) •Flera zoonotiska agens (fåglar, däggdjur och reptiler) •Campylobacter jejuni and coli; vanligast. Låg infektionsdos. •Salmonella spp.; (relativt) låg incidens i Sverige. Hög infektionsdos •VTEC, EHEC; Fr.a. hos idisslare (kor). Låg incidens i norra Sverige. Högst Skåne, Halland •Antibiotikaresistens

15 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Lantbrukets påverkan: gödsel och strandbete: Zoonotisk spridning Cattle •Campylobacter •VTEC (E. coli O157) •Cryptosporidium parvum •Giardia lamblia •Salmonella Pigs •Hepatit E virus •Salmonella •Yersinia (Sheep) •Giardia lamblia •Listeria

16 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Förekomst •Dokumenterade utbrott •Rapporterade humanfall (del vatten?) •Förekomst i besättning •På slakterier •Individnivå •Halter i gödsel Källor: svenska rapporter, internationell vetenskaplig litteratur, experter, hemsidor (fr.a. SMI, SVA, SLV)

17 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Barriärer, reduktion •Gödsel Tid för 1 log = 90 % reduktion Bakterier dagar till veckor Virus veckor till månader Parasitägg mån till år •Miljön, i regel något snabbare (UV) •Reningsprocesser •Utspädning i recipient

18 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Log reduktion per grupp ReningsstegVirusBakterierParasiter Koagulering/fällning1.9 (0,2 - 4,3)1.7 (0,5 - 3,9)2,0 (0,4 - 3,7) Snabb sandfiltrering/aktivt kol(0,7 - 1,2)1.0 (0,3 - 1,5)0,6 (0 - 1,4) Långsamfiltrering2,1 (0,9 - 3,5)2.2 (1,3 - 3,4)(0,3 - 6,5) Klorering2,0 (1,5 - 3,0)3.5 (2,5 - 5,0)0.4 (0 - 1,0) UV-strålning(3 - 4)(6,5 - 8)(3 - > 4,5) Mikrofiltrering2 (< 1 - 3)7 (3 - 8)6.5 ( > 4 - 7) Ultrafiltrering6 (1 - 8)8 (7 - > 8)8 (3 - 8) Från Westrell 2004

19 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Farokarakterisering (dos-respons)

20 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Orsakande mikroorganismer •Ofta inte bestämt •Blandinfektioner (avloppsförorenat) •Saknar patient och/eller isolat från vatten •Campylobacter jejuni •Norovirus •Giardia intestinalis •Cryptosporidium hominis

21 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Utbrottsunderskattning Faktor ~50 (rapporterat 20 – 600; i Sverige 67 ggr. Lindqvist et al. 2001)

22 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Andersson, T. Livsmedelsverket (2012)

23 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Riskkarakterisering, rankning *Regionalt högst risk †Kan där dricksvattensäkerheten i huvudsak bygger på klorering innebära relativt högre risk än bakterierna ovan ‡Zoonotisk potential? Samma genotyp som finns hos människa har påvisats hos många däggdjur OrganismDjurreservoarFörekomstAvskiljningDesinfektionInfektionsdos CampylobacterMångaHögMellanKänsligLåg VTEC/EHEC*NötkreaturRegionalt högMellanKänsligLåg Cryptosporidium parvum† Unga kalvar, lamm? MellanMellan/högKlortålig UV-känslig Mellan/låg Giardia lamblia‡ MångaLågHögKlortålig UV-känslig Låg Hepatit E virusUnga grisarMellanLågMellan/känsligTroligen låg SalmonellaMångaLågMellanKänsligHög Yersinia enterocolitica GrisMellan KänsligTroligen hög Listeria monocytogenes MångaMellan/LågMellanKänsligHög

24 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Säkert vatten Dricksvattenföreskrift LIVSFS 2011:3 Omtryck av dricksvattenföreskrifterna. Allmänna hygienregler och faroanalys och kritiska styrpunkter införs, liksom också regler om sammanställning och utvärdering av förändringar av kvaliteten. Water safety plans (WSP), vattenskyddsområden

25 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Vilka data behövs? Forskningsbehov •Virulens/patogenicitet djurstammar •Diagnostik vatten •Fekal källspårning •Spridningsmodeller för mikroorganismer

26 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Riktvärden föreslagna av Svenskt Vatten ParameterGränsvärde*Riktvärde†Kommentar E. coli500 / 100 ml100 / 100 mlGränsvärdena motsvarar 95:e percentilen i en lognormalfördelning och ska för E. coli ligga under 500/100 ml och för enterokocker 200/100 ml för excellent nivå (2006/7/EC) Intestinala enterokocker 200 / 100 ml40 / 100 ml Somatiska kolifager300 / 100 ml60 / 100 mlBegränsad användning i Sverige Clostridiesporer5 / 100 mlPåvisade i 100 ml Analys av sporer Koliforma bakterier / 100 ml Ingen stark indikator på fekal förorening varför inget gränsvärde föreslås Cryptosporidium spp.0,1 / L0,01 / L *Överskridet gränsvärde > 5 % av tiden, genomför utredning för att spåra källan, ta fram beslutsunderlag med kvantitativ riskvärdering †Överskridet riktvärde > 5 % av tiden, dubblera provtagningsfrekvens, spåra källan

27 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Ramdirektivet för vatten (2000/60/EC) Europakartan efter avrinningsområden

28 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Bevisbördan? När har man förhöjda halter •I samband med gödsling? •I samband med beten? •I allmänhet efter kraftiga regn och/eller snösmältning? Vid alla tillfällen bör en källspårning utföras Naturvårdsverket 2010

29 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Om lantbruket påverkar Strandbete: •Minska djurtäthet •Unga djur •Utfordring från vattnet •Stängsling Gödsel •Enligt nitratkänsliga områden •Behandling av gödsel

30 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

31 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Förslag, klara miljöprövning tillräckligt? •Spridning till vatten liknande N och/eller P, partikelbundet •Bra djurhälsoläge •Djurstammar mindre patogena •Stor del av gödsel lagrat

32 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Soller et al Water Res Ansatsen mycket bra, men dataval? Ottoson ( ) mellan tummen och pekfingret Human: 100 Nöt: 5-10 Gris och fjäder: 2-5

33 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Rätt fokus! För dricksvattenproduktion •Kommunala och enskilda avlopp, bräddningspunkter För lantbruket att förhålla sig till •Vatten som biosäkerhetsrisk (till gård) Andra spridningsvägar •Enskilt vatten •Strandbad •Bevattningsvatten

34 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health •Få personer med bra överblick (fanns behov av rapporten) •Störst sannolikhet, Campylobacter från nöt •Konsekvens (regionalt) EHEC från nöt Att särskilt beakta: •Vattenverk med bara snabbfiltrering och klorering, Cryptosporidium parvum •Grundvattenverk utan klorering I nöttäta områden, Campylobacter och EHEC i svintäta, HEV Slutsatser

35 Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Klorera mera?


Ladda ner ppt "Swedish University of Agricultural Sciences Biomedical Sciences and Veterinary Public Health Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur."

Liknande presentationer


Google-annonser