Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Elevhälsan och det multiprofessionella teamet - att hantera barn i skolsvårigheter Eva Hjörne Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Elevhälsan och det multiprofessionella teamet - att hantera barn i skolsvårigheter Eva Hjörne Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik."— Presentationens avskrift:

1 Elevhälsan och det multiprofessionella teamet - att hantera barn i skolsvårigheter Eva Hjörne Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik

2 Hur institutioner tänker och agerar

3

4 En skola för alla Återkommande och levande politisk formulering…… men…. vi har aldrig haft en skola för alla… Samhälleligt dilemma

5 Ingen ny idé …rationellt sortera ut ’de kvickare ämnena’ för vidare utbildning, därför undersöktes barnens ”böjelser” och naturliga förmågor/begåvningar så att ”mängden halvutbildade människor, som kunde förorsaka mer skada än nytta i landet, inte skulle utökas” (Salvius 1738)

6 Teoretisk bakgrund The ’doing of social practice’ Språk som konstitutivt, konkret verktyg, perspektiverar Ett socialt språk skapas i olika sammanhang

7 a discourse peculiar to a specific stratum of society (professional, age group etc) within a given social system at a given time Bakhtin, 1981, s. 430

8 Speldiskurs Men ja e lvl 20 ml 31 ^^ ska spara 20 bp´s sd o sälja dom för 90k o köpa boh o c arm o crus helm o sen e ja master me osså ska ja lvla typ te lvl 25

9 Forts teoretisk bakgrund People-processing Medierande kategorier – på varje nivå i ett system finns det någon som bestämmer vad som menas med t ex behov av särskilt stöd, möter lagar och regler (street-level bureaucrats)

10 Moa, 8 år Bitr rekt: Sen ida när ja va nere på S. [en avdelning på skolan] så fick ja ett nytt namn ehh..som ja inte riktit vet här en Moa ehh.ja vet så här detta e en mycket duktig tjej som var ehh..väldigt duktig när hon började som sexåring ni vet allt de här kunde läsa å allt de här Rekt: Vilken klass går hon i nu? Bitr rekt: Nu går hon i R3. ehh.. så första skolåret så va de så där hon tyckte allting va jätteroligt å va duktig å alltihopa då va å så förra året då så va de så att hon umgicks ganska mycke me. var mycke tillsammans me dom som va ettor på något sätt å eftersom hon va duktig å även mognadsmässigt kanske platsade där plus..men hon hade också en bästis som va sexåring då å så förra året då vet ja att dom sa att hon tyckte att skolan va så tråkig och hade lite skolvägran å lite såna här svårt å få iväg henne till skolan å mamman kände att hon ville att hon blev lite understimulerad ja ni vet ju hur de va..situationen mycket vikarier å mycke såna nya lärare å nya grejer då va..

11 Forts Bitr rekt: så vi tänkte väl lite granna så här att ehh..när hon nu då börjar tvåan till hösten här så kommer de så blir de nya klasskamrater igen ehh..lite äldre elever som hon va klasskamrat me tidigare så att kanske de blir lite mer utmanande å så då va och att de skulle gå bättre ehh..nu vet ja bara så här att mamman hade flugit på då stackars K. (läraren) nu e dom ju nya på P. (fritids) bägge två e nya där nere på S (avd). som naturligtvis inte hade nån förhistoria alls å sagt att hon måste hon kan ju inte gå kvar här på fritis å hon trivs inte hon e deprimerad å hon e så här liksom väldit starka ordalag nu e ju mamman va ska ja säja.. ehh..en människa som lätt hetsar upp sig så då kanske va men- Rekt: Mmm Bitr rekt: Jag kände så här att ehh.. de kanske vore läge att ehh.. ta dom här signalerna på allvar å liksom fundera va de e som fattas flickebarnet (?) Rekt: Mmm ehh.. hon har ju inte varit föremål för nånting (?) Bitr rekt: ingen evk inte nånting Rekt: Men de e kanske inte så dumt att man börjar

12 Moa Konstaterande i elevhälsoteamet– gick bra för Moa tidigare, men nu går det inte bra Dvs här finns behov av förklaringar (accounts) Uppstår gaps Vi har studerat de ’förklaringar’ (accounts) som förs in som relevanta och legitima för att förstå och åtgärda skolproblem

13 Kategorier och mediering mellan kollektiva och individuella intresse Individ-/grupp intresse Medierande kategorier Kollektivets/samhällets intresse

14 Att kategorisera skolproblem- en sammanfattande historisk överblick Moralisk/ religiös diskurs (1800-talet) Psykologisk/ Medicinsk diskurs (tidigt 1900-tal) Pedagogisk /medicinsk diskurs (1930-talet) Social/ Psykologisk diskurs (1960’s ) Biomedicinsk/ Neuropsykia trisk diskurs (1990-) vanartig Idiot Fåne Nagelbitare Fattig Oböjlig Stygg Lat Utomäkten- skapliga barn Sinnesslö Trög Dum Imbecill Undermålig Lågt IQ Idiot Halvidiot Psykopat Nervös Hysteriker Neurotisk Skolkare Svagbe- gåvad Vänster- hänt Bråkig Livlig Hämmad Ängslig Dagdröm- mare Snattare Fabule- rande Skolomogen CP Psykiskt utvecklings- störd ADHD Aspergers Tourette Dyslexi Dyscalculi OCD

15 En skola för alla: ’pedagogiska särlösningar’ idiotklass psykopatklass - svagklass skolmognadsklass - hörselklass - hjälpklass - synklass - läsklass - frilufts- och hälsoklass - CP-klass - obs-klass MBD-klass DAMP-klass ADHD-grupp, Aspergers-grupp

16 Kategorisering Kategoriserar situationer så att vi kan handlägga ett problem Tar ställning till vilken slags problem det är Kan på så vis hantera det som vi brukar

17 Elevhälsoteamsmöte Språklig verksamhet Kategorisering av elevers svårigheter Förhandling om orsaker och åtgärder Multidisciplinärt

18 Elevhälsa/elevhälsoteam i dagens skola Större ansvar för elevhälsa Ansvaret är lokalt Aktörer i sammanhanget är elevhälsoteamet (rektor är formellt beslutsfattande)

19 Elevhälsoteamet Rektor/Bitr rektor Lärare Psykolog Förskollärare/ Fritidspedagog Skolsköterska Specialped/lärare Talpedagog Kurator/socialsekr

20 Data Elevhälsoteamsmöten – 56 st Bandinspelade – 95 tim Transkriberade Fältanteckningar Dokument - protokoll

21 Skolorna 5 skolor belägna i storstad, mindre stad, landsbygd Elever i åk elever – 174 i svårigheter % pojkar

22 Institutionaliserad praktik Presentationsfas presentation av barn och de problem de anses ha – åtgärd antyds Diskussionsfas övriga experter bidrar med synpunkter – stöd för förslagen åtgärd Konklusionsfas sammanfattning och beslut – oftast det redan föreslagna

23 Jenny 10 år Bitr: Jenny Gustafsson- Spec: Jenny Gustafsson tycker jag väl också att vi borde ge ett extra år, J G är en väldigt svag elev, hon har ju haft väldigt mycket problem å varit mycket sjuk å ont i huvudet å e borta då (.)…

24 Bitr rekt:Malin..jag tror att hon gömmer..jag tror att hon har problem i skolan hon har de svårt hon har de inte lätt å de gömmer hon.. Skolsköt: hon e en svag elev menar du? Bitr rekt: ja hon e svag Malin, 9 år

25 Muhammed 6 år Lär: ja det är med Muhammed det är svårt men det går kan man säga men han kommer varje dag han trivs på våran skola jättemycket han men......vad vi har märkt är att han behöver väldigt mycket …mycket tydligheter behöver han Skolsköt: ursäkta vilken klass går han i Lär: han är förskolebarn i nollan då kan vi säga han har svårt för koncentration han har svårt men jag vet inte riktigt det är lite svårt att ta i vad egentligen vad han har svårt för men jag vet inte riktigt det men det vi tror då att han inte klarar av märker man sen att det kan han visst saker så det stjälper lite grann vad man tror då först men helt klart han har stora stora stora koncentrationssvårigheter att sitta han har jätte (..) ibland undrar man om han förstår vad man menar jättesvårt har han med det

26 Philip, 9 år Psyk: Alltså från början så när vi pratade om det så var det, varför är det som det är? Det fanns några stora frågetecken. Är det begåvningen eller är det pappas sjukdom eller är det något annat sa vi va? SP: Det lutar åt att det är något annat. Psyk: Du tror det? SP: Ja Rekt: En udda personlighet eller vad menar du något annat? SP: Han har så mycket fixeringar och han behöver en sådan oerhörd struktur och han är svår och få in i strukturen. För han, han, han går sin egna väg alltså, han är svår och samla ihop. Och det är faktiskt ingen som har lyckats hitintills, inte på dagis inte i skolan faktiskt. Men jag tror att det är det, jag tror faktiskt att det är något mer. Sedan har vi inte den här liksom, det har väl inte hjälpt att pappa är sjuk..

27 Ex på kategorier som används Intelligens ’obegåvad’, ’några snäpp över sjuttio’, ’trög i huvudet’, ’katastroflågt’ (IQ), ’ligger lågt’, ’slagit i sitt utvecklingstak’, ’lite dum’, ’särskola?’ Svaga ’är oerhört svag’, ’en svag elev’, ’långsam’, ’ väldigt svag är väl till och med på särskolenivå’ Mognad ’omogen’, ’sen’, ’pubertetsmässig’, ’på en ettas nivå’ Andra personliga egenskaper ’udda’, ’speciell’, ’ljuger’, ’är svår’, ’ingen normalunge’, ’arg’, ’jättemycket speciell’ Neuropsykiatriska problem ’har DAMP’, ’har ADHD’, ’har autistiska drag’, ’har Aspergers’, ’dyslexi’

28 Process i olika steg Klassrummet Läraren rapporterar EHTM Utredning föreslås Tillstånd av föräldrar Testning Remiss till läkare EVK EHTM Åtgärd

29 Peter, 9 år Bitr.rekt: då ska vi se (.) Peter i tredje klass.. (….) han har jobbat mycket med Margareta (specialläraren) och det är väl en del problem mellan de, de finner väl (.) eller ja, Margareta säger det också att kemin dom emellan (.) stämmer inte jättebra Psykolog: mellan Margareta och Peter (?) Bitr.rekt: Margareta och Peter ja, så att det är (.) inte det att Peter säger det utan hon känner väl samma (….) Psykolog: han har ju väl vart på bordet nån gång förut har han inte det (?) för jag vet jag har pratat med den mamman (..) det e säkert ett år sen Specped: var inte han både högt och lågt förra året och (.) strula å snubbla- (?)

30 forts Bitr.rekt: mmm Specped: å for och gick på kryckor och ehh (.) alltså al- Bitr.rekt: ja, det var han Specped: ja, jag har för mig (.) klumpig trots att han inte ser klumpig ut å då kan man ju fundera på om det är något annat som stör honom om han då är allmänt strulig alltså (.) upplevs som det (.) är det någon adhd-utredning som ska till (?) Psykolog: vi pratade nog då för ett år sen om- i de här termerna också (.) med okoncentration och så

31 Mikaela, 8 år, första mötet Bitr.rekt: Mikaela, hon har svårt att avbryta ett arbete, hon har svårt att komma igång och när hon väl har kommit igång så har hon svårt att avbryta, hon har svårt för förändringar helt enkelt Psykolog: kan hon samarbeta nånting nu Bitr.rekt: nä hon har också svårt att samarbeta Specped: hon har dåligt med kompisar (.) hon kan inte underordna sig (.) och sen var det så här att mamman känner en väldigt stark oro av att det här kan vara nån slags ehh (.) DAMP eller bokstav eller nånting (.) Mikaela har inga inlärningsproblem och det brukar finnas med som en del av det hela (.) och nånting är det, men sen vad?

32 Mikaela, 8 år, andra mötet Bitr.rekt: så fort de sker förändringar eller nånting så, så är hon ju väldigt känslig för det (.) det är hela tiden på Mikaelas villkor, att håller man liksom det lugnt händer det ingenting (.) provocerar man inte nånting då är det lugnt och bra men man får liksom (.) det kan väldigt, väldigt lätt hända nånting (..) problemet är med kamratrelationerna med att göra de andra gör (.) liksom när man säger att ”nu så ska vi räkna matte här” och hon har fastnat i att nu vill jag skriva ehh (.) berättelse eller nånting då är det ju liksom det som gäller och då går det liksom inte- Rektor: allt är på hennes villkor? Bitr.rekt: ja, ja men, men det är mycket mer (.) nu är det ändå så att det blir mycket skolarbete gjort men ibland vägrar hon att visa saker hon har gjort eller så är det inte alltid det blir- ((småskratt)) Rektor: rätt saker?

33 Forts. Bitr.rekt: nä, hon kan lätt fastna på nånting hon vill (.) alltså hon kan göra sidan åtta eller trettiosju långt bak i boken fastän man egentligen håller på på sidan två eller nånting sånt där Rektor: det här med dampen då (?) Bitr.rekt: ja det var ju just det här (.) som mamman ehh (..) hade känt att det var en del saker som hon hade sett på ett TV-program som stämde in med det här (.) svårigheter att kunna följa regler och så där Psyk: mmm, mamman skulle ringa mig (.) och det har hon inte gjort Bitr.rekt: nä Rekt: men är det så att det ska göras en damp-utredning, så är det hög tid att komma igång nu när hon går i, i (.) tvåan

34 Diagnosen löser elevhälsoteamets dilemma Bitr rektor: psykologen pratade om att han var uppsatt på kö till lilla gruppen Skolsköterska: jaha Bitr rektor: men om han får någon plats vet ja inte (.) så i detta läget nu måste vi ha (.) måste det finnas en [assistent] Skolsköterska: [mmm] vad var det för diagnos (?) Bitr rektor: ADHD Skolsköterska: jaha, det var väl [gott] Bitr rektor: [mmm] Skolsköterska: jag menar att det [äntligen] blev Psykolog: [mmm]

35 Slutsatser Individualiserande kategorier som gör skolproblem till elevproblem Neuropsykiatriska diskursen i den meningen inget nytt Kategorier tjänar en funktion av att förklara men inte att beskriva Barnets röst eller perspektiv är inte närvarande Barnen är problematiska och skolans praktik tas för given och görs osynlig Skapar en identitet av ett avvikande barn

36 Empiriska slutsatser Första förslaget accepteras, diskussionen därefter tillför inget nytt Konsensus Ej kumulativt, ad-hoc artat Ingen dokumentation Pedagogiska situationen är osynlig Hänvisar inte till ’vetenskap’ eller beprövad erfarenhet ’rapporterat tal’ används flitigt som argument

37 Hur kan elevhälsoteamets arbete utvecklas? Mer konkret diskussion av var, när och hur elevers problem uppträder - analys av pedagogiska situationer Beskriva mer än förklara Kritisk analys Multiprofessionalitet – hur utnyttja? Barnets svaga ställning Utveckla dokumentation …


Ladda ner ppt "Elevhälsan och det multiprofessionella teamet - att hantera barn i skolsvårigheter Eva Hjörne Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik."

Liknande presentationer


Google-annonser