Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Arbetsmiljölagen, centrala aktörers roll i ett svenskt och europeiskt perspektiv. Bo Melin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Arbetsmiljölagen, centrala aktörers roll i ett svenskt och europeiskt perspektiv. Bo Melin."— Presentationens avskrift:

1 Arbetsmiljölagen, centrala aktörers roll i ett svenskt och europeiskt perspektiv. Bo Melin

2 EU:s regler gäller främst frågor som på ett eller annat sätt rör flera medlemsländer. En grundläggande uppgift för EU har varit att ta bort olika handelshinder mellan länderna och skapa en så kallad inre marknad. Det ska underlätta för varor, tjänster, personer och kapital att röra sig fritt mellan medlemsländerna. Andra frågor som EU sysslar med är till exempel miljö, jordbrukpolitik, utrikespolitik och att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. EU samordnar också medlemsländernas ekonomiska politik. Samarbetet mellan medlemsländerna ser olika ut i olika frågor. På vissa områden beslutar EU helt och hållet. Det gäller till exempel handelspolitiken gentemot länder utanför EU. På andra områden har både EU och de enskilda medlemsländerna rätt att ta beslut. Två exempel på detta är miljöpolitiken och socialpolitiken. Det finns också områden där EU endast får stödja samarbete mellan länderna, men inte stifta några lagar. Detta gäller bland annat kulturpolitik och sysselsättningfrågor Därutöver finns det områden som EU inte alls har rätt att bestämma över utan där varje medlemsland beslutar. Sådana områden är till exempel planering av sjukvård och skola.

3 EU har ett särskilt program för sysselsättning och social solidaritet, kallat Progress, för åren Programmet ska stödja EU:s mål inom det sysselsättnings- och socialpolitiska området. Programmet ska ge stöd till fem områden: sysselsättning socialt skydd och social integration arbetsvillkor icke-diskriminering och mångfald jämställdhet. Progress

4 Grunden för EU:s arbetsmiljöregler finns i ett övergripande ramdirektiv från Detta har sedan kompletterats med direktiv för särskilda branscher och särskilda frågor. Det finns ett tjugotal direktiv på arbetsmiljöområdet. Reglerna riktar sig oftast till arbetsgivaren. Till exempel finns det bestämmelser om gränsvärden, kontrollmätningar och andra säkerhetsföreskrifter för asbest, bly, buller, cancerframkallande ämnen med mera säkerhet vid användning av arbetsutrustning och skyddsutrustning arbete vid bildskärm skydd av minderåriga i arbetslivet arbetstidens förläggning (till exempel nattarbete).

5 Europeiska Arbetsmiljöbyrån sprider information om ny forskning Europeiska arbetsmiljöbyrån är ett fristående organ under kommissionen. Byrån har till uppgift att: samla och sprida teknisk, vetenskaplig och ekonomisk information om hälsa och säkerhet i arbetet främja utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsländer förse kommissionen med information när den ska utarbeta och utvärdera lagstiftning. EU ett institut i Bilbao och ett i Dublin för förbättring av arbets- och levnadsvillkor. Institutet har till uppgift att främja forskning och utveckling för att förbättra levnads- och arbetsvillkor, inklusive arbetsmiljön.

6 I Sverige har vi tre typer av domstolar: de allmänna domstolarna som består av tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen, samt specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

7 Sverige Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket är central myndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Flera andra myndigheter har också hand om frågor som rör arbetsmiljön och arbetslivsfrågor. Arbetsmiljöverket ska de se till att arbetsmiljölagen och arbetstidslagen följs. Myndigheten ska också, med lagen som grund, ge ut föreskrifter med mer detaljerade regler. Arbetsmiljöverkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön i sin helhet. Regeringen: Arbetsmarknadsdepartementet

8 I Arbetsmiljölagen, AML, slås det fast att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande, säker och anpassad till den enskildes psykiska och fysiska förutsättningar. Teknik och arbetsorganisation ska utformas så att den enskilde inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. I flera paragrafer beskrivs hur de olika faktorer som påverkar den enskilde ska vara beskaffade. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas löneformer, arbetstider, ljud - och ljusförhållanden, maskiner och redskap, variationsmöjligheter, möjlighet till social kontakt, utvecklingsmöjligheter, självbestämmande.

9 Arbetsmiljölagen, AML, är en resultatorienterad ramlag och kompletteras därför med: Föreskrifter och allmänna råd utges av Arbetsmiljöverket i dess författningssamling, AFS. Föreskrifterna är bindande och i vissa fall straffsanktionerade. En komplett uppsättning av föreskrifter tillämpliga för universitetet finns hos sekreteraren i arbetsmiljönämnden. Arbetsmiljöförordningen, AMF, reglerar skyddsombudens roll, arbetsmiljöinspektionens uppgifter och skyldigheter med mera.

10 Lagen om allmän försäkring, AFL, reglerar bland annat arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet. Lag om arbetsskadeförsäkring, LAF, reglerar ansvaret vid arbetsskada. Det finns en lång rad lagar, förordningar och avtal på det arbetsrättsliga området, vilka direkt eller indirekt har stor betydelse för arbetsmiljöns beskaffenhet. Som exempel kan nämnas: Arbetstidslagen. Medbestämmandelagen. Jämställdhetslagen. Lagen om anställningsskydd. Samverkan för utveckling - som bland annat ersätter medbestämmandeavtal MBA-S och ar-betsmiljöavtal AMLA Diskrimineringslagar

11 Arbetsdomstolen (en specialdomstol) Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva tvister som har med arbetsrätt att göra. Som arbetstvist räknas varje tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förvaltningsrätten och den högre instansen Kammarätten Ex tvistemål i arbetsskadefrågor. Här avgörs många intressanta frågor som rör t.ex. psykisk och fysisk ohälsa och arbetsmiljöns betydelse för dessa problem.

12 Boverket Boverket är en myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Diskrimingeringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket ansvarar för tekniska säkerhetsfrågor som elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen arbetar för en giftfri miljö och är ansvarig myndighet för kemikaliekontroll. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndighetens uppdrag innefattar allt från vardagens olyckor till stora katastrofer. De har tagit över verksamhet som tidigare har bedrivits av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.

13 Naturvårdsverket Naturvårdsverkets uppdrag är att se till att de miljöpolitiska besluten genomförs. De ger bland annat vägledning, fördelar resurser till olika miljösatsningar, tar fram kunskaper och rapporterar om miljötillståndet. Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar på många olika sätt för socialtjänsten, hälsovården och sjukvården. Myndigheten arbetar också med att människor inte ska bli smittade av sjukdomar och med sådant som är farligt för hälsan.

14 Ansvar för arbetsmiljön Arbetsmiljölagstiftningen riktar sig i första hand till arbetsgivaren som ska se till att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en bra miljö att arbeta i. Arbetsgivaren har också det straffrättsliga ansvaret och är den som ska ställas till svars om något brister. Men det ligger också ett ansvar på medarbetaren att följa lagar och regler, rapportera tillbud och brister samt bidra till en god stämning på jobbet. För att arbetsmiljön ska bli bra behöver chefer, medarbetare, skyddsombud, företagsledning och fackliga orgnisationer samarbeta.

15 Arbets- och miljömedicinska kliniker En arbets- och miljömedicinsk klinik tar emot patienter med sjukdomar som misstänks bero på arbetsmiljön eller den omgivande miljön. Det finns sju arbets- och miljömedicinska kliniker samt två filialer i Sverige som ska täcka hela landets behov. På klinikerna arbetar läkare, psykologer, ergonomer, kuratorer, yrkes- och miljöhygieniker, miljösköterskor och beteendevetare. För att få komma till en arbets- och miljömedicinsk klinik krävs remiss av en läkare. En arbetsmedicinsk utredning kan innehålla beroende på vilka behov som finns: läkarbesök arbetsplatsbesök bedömning av en psykolog, ergonom eller yrkeshygieniker information om förbättrande åtgärder för arbetsmiljö och omgivningsmiljö remissvar med bedömning av samband.

16 Företagshälsovård Företagshälsovårdens främsta uppgift är att ta bort eller minska risker i arbetsmiljön. Om en arbetsgivare inte har tillräcklig kunskap eller tid att minska riskerna på arbetsplatsen kan företagshälsovård anlitas. Det är arbetsgivaren som beställer och betalar för företagshälsovård. Därför kan arbetstagaren egentligen inte ställa några krav på vilken företagshälsovård arbetsgivaren väljer. Företagshälsovården kan också hjälpa till med arbetsanpassning och rehabilitering för dem som har blivit sjuka. De kan bland annat hjälpa till med rutiner för hur man fångar upp tidiga tecken på att någon mår dåligt och hur kontakten med sjukskrivna ska skötas. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskor, läkare, psykologer, skyddsingenjörer, beteendevetare och sjukgymnaster. Under senare år har även hälsoutvecklare/hälsopedagoger knutits till företagshälsovården. Det finns omkring 600 företagshälsor runt om i landet. Ungefär 70 procent av alla sysselsatta i Sverige uppger att de har tillgång till företagshälsovård.

17 Diskriminering Ex HBT Ungefär hälften av alla homo- och bisexuella döljer sin läggning på jobbet. Många HBT-personer upplever att arbetsplatsen är det allra svåraste stället att vara öppen på. Det kan bero på rädsla för att bli illa behandlad av både chefen och arbetskompisarna. Det kan också bero på oro för skvaller och för att det ska påverka karriären negativt. Att de allra flesta förutsätter att man är heterosexuell kan göra det extra svårt att komma ut. Eftersom de flesta man möter i arbetslivet förutsätter heteronormativitet innebär att man måste komma ut hela tiden. Det är heller inte ovanligt att man blir utfryst, trakasserad eller diskriminerad på grund av sin läggning. Att bli diskriminerad på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjudet i lagen. Fakta - Transperson Ett samlingsnamn för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. I begreppet ingår vanligtvis dragqueens, dragkings, intersexuella, transgenderister, transsexuella och transvestiter. Anmälan Om du känner dig diskriminerad på grund av din läggning tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas eller om det är chefen som är problemet kontakta ditt skyddsomub. Du kan också göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen.

18 Fallstudier De sjukdomsbenämningar som förekommit i dessa sex fall är: Fall 1: Psykiska besvär, depression Fall 2: Hypertoni, hyperlipidemi, magkatarrbesvär, reaktiv psykisk insufficiens, utbrändhetssyndrom, utmattningssyndrom och tendens till depressioner Fall 3: Depression av exogen typ. Neurasteniska symtom. Fall 4: Utbrändhet + smärttillstånd i skuldra-nackregion. Neurasteniska symtom. Stressutlösta besvär. Fall 5: Utmattningssyndrom Fall 6: Stressutlöst sjukdomsbild, kronisk maladaptiv reaktion, maladaptiv stressreaktion, utbrändhet.

19 För Fall 1 blev kammarrättens dom ett avslag på grund av ”avsaknad av skadlig inverkan”. I domskälen preciseras dock inte om denna avsaknad hänfördes till ”skada som uppkommit till följd av företagsnedläggelse, bristande uppskattning av arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden” som inte godtas som arbetsskada.

20 För Fall 2 blev utslaget i kammarrätten ett beslut om avslag. Motiveringen var den rådande oklarheten i begreppet ”utbrändhet” och dettas samband med arbetsförhållandena i detta fall. Kammarrätten fann inte att arbetsförhållandena varit av sådant slag att de kunde anges som orsak till den angivna sjukdomsbilden.

21 För Fall 3 blev utslaget i kammarrätten en dom om godkänt samband arbete och psykisk sjukdom. Mångårig psykisk belastning godtogs som skadlig inverkan med hög grad av sannolikhet. Till beslutet bidrog också hänsyn till den försäkrades upplevelser i unga år med följder för hans ”befintliga skick”.

22 Fall 4 resulterade i kammarrättens prövning i ett godkännande av arbetsorsakad psykisk sjukdom. Det är värt att notera att symtomen anges med olika benämningar under sjukdomsförloppet. Stressutlösta besvär, neurasteniska symtom förekommer vid sidan av utbrändhet.

23 För Fall nr 5 blev kammarrättens domslut ett godkännande av arbetsorsakad ”Utmattningssyndrom”. Dock framgår inte av domens referat om diagnosen ”Utmattningsdepression” använts som en kvalificering av tillstånd som depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom eller som en egen, fristående sjukdomsbenämning (Socialstyrelsens expertgrupp 2003).

24 I fall 6 avslogs försäkringskassans yrkande om indragen livränta. Kammarätten menade att det var sannolikt att den stegrande arbetsbelastningen bidragit till en kronisk maladaptiv reaktion.

25 De sex fallen belyser den varierande användning av diagnostisk nomenklatur som förekommit i beredningen av domstolarnas prövningar. Denna kan variera över tid. Vidare kan konsulterade specialister använda olika benämningar. Det är värt att notera att i dessa fall förekommer – liksom även i läkarintyg som används i hälso- och sjukvårdens vardag – användning av benämningen ”Utmattningssyndrom” som en helt fristående diagnostisk entitet. Där så sker utgör detta en avvikelse från den av Åsberg och medarbetare givna rekommendationen (Socialstyrelsen 2003) att använda den som en kvalificering av en grundläggande psykisk sjukdom såsom egentlig depression, generaliserat ångestsyndrom eller dystymi. Kvalificeringen uttrycker då att orsaken är att finna i psykisk yttre belastning. När frågan gäller arbetsskada avses naturligt nog arbetsförhållanden. Höga arbetskrav intar därvid en central plats som orsaksfaktor.

26 Faktorerna ”Höga psykologiska och emotionella krav i arbetet” respektive ”Bristande socialt stöd i arbetet” återkommer i flera av studierna. I fyra av de här ovan refererade fallen har kammarrätten haft att fatta beslut på underlag där motstridiga utlåtanden om skadlig inverkan respektive sambandsbedömningar ingetts av anlitade sakkunniga specialister (läkare, psykologer). I andra fall har dömande rättsinstans haft att hantera motstridiga uppgifter lämnade av den försäkrade respektive arbetsgivarsidan.

27 Slutsats: bristande evidens skapar rättsosäkerhet.


Ladda ner ppt "Arbetsmiljölagen, centrala aktörers roll i ett svenskt och europeiskt perspektiv. Bo Melin."

Liknande presentationer


Google-annonser