Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Seminarium om citylogistik Stockholm den 22 mars 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Seminarium om citylogistik Stockholm den 22 mars 2011."— Presentationens avskrift:

1 Seminarium om citylogistik Stockholm den 22 mars 2011

2 Agenda 2 • NULÄGE • FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN • SLUTSATSER och REKOMMENDATIONER

3 NULÄGE 3 1. Stadens utveckling 2. Varuägare / varumottagare 3. Utförare 4. Styrning

4 1. Stadens utveckling Urbanisering – en långdragen process 4 URBANISERINGSUB-URBANISERING DECONCENTRATION – “URBAN SPRAWL”DESURBANISERING Flytt till byar & samhällen för att idka handel Tillväxt av förorter Utbredning, separering för olika ändamål Utspridning över stora ytor, skiktning

5 1. Stadens utveckling Nya mönster växer fram i städerna 5 City:  ”Family 1.0” och ”Family 2.0”, ofta höginkomsttagare  Nöjen, mindre butiker, “showrooms”, en del kontor ”Runt citykärnan”:  Bostadsområden  ”Micro-markets”, lättare industrier, kontor ”Yttre ring”  Större bostadsområden  Industriområden, kontor Attraktiva förorter:  Villaområden, barnfamiljer, ”Gröna vågen”,  Köpcentra; bilberoende Attraktiva shoppingområden:  Köpcentra, “köpstäder”, “hypermarkets”  Lättillgängliga med bil Industriområden & godsterminaler  Industrier, terminaler, arbetsområden Tyvärr till viss del en utveckling mot en segregerad struktur

6 1. Stadens utveckling Exempel på hur städer förändras i Sverige 6 © U. Ehrning Idag: Bostadsområde och småbåtshamn ( Göteborg Sannegårdshamnen ) © U. Ehrning 1970-talet: En stor kol- och styckegodshamn

7 1. Stadens utveckling Exempel på hur städer förändras i världen 7 Citycentra “lever” 24/7 Centralt belägna industri- och logistikområden byggs om till bostadsområden, kontor och nöjen. Lyon Confluence Hamburg Hafencity London Docklands

8 1. Stadens utveckling Konsumenters beteende ändras 8 Krav på snabb respons från leverantörer Internet Miljötänk Samvete Bekvämlighet “Tiden ett stycke bröd finns i butikshyllan är idag ofta längre än för ett klädesplagg” (Green Cargo, Fashion Logistics)

9 2. Varuägare / varumottagare Privatpersoner 9  Kunder till butiker  Människor på väg till och från sin arbetsplats  Boende i city

10 2. Varuägare / varumottagare Offentlig verksamhet 10  Kommunkontor  Förskolor och Skolor  Sjukvård

11 11  Butiker  Hotell  Restauranger  Kontor  Småföretag  Byggarbetsplatser 2. Varuägare / varumottagare Näringsidkare

12 3. Utförare Godstyper 12 Utifrån storlek  Brev  Business-to-consumer (B2C) paket  Business-to-business (B2B) paket  Consumer-to-consumer (C2C) paket  Styckegods  enskilda sändningar från olika företag som samlastas med andra företags gods  Partigods  samlastat gods från en och samma avsändare Utifrån godstyp  Kläder, skor och accessoarer  Sportartiklar  Elektronik, vitvaror  Byggvaror  Livsmedel till dagligvaruhandel  Livsmedel till restauranger och caféer  Böcker, media  Kontorsmaterial  Planritningar, juridiska dokument, värdepapper  Avfall och återvinningsmaterial

13 3. Utförare Fordon & bränslen 13 Fordonstyper utifrån storlek  Lastbilar < 3,5ton – lätt lastbil Antal reg. i Sverige: st  Lastbilar > 3,5ton – tung lastbil Antal reg. i Sverige: st Fordonstyp utifrån ändamål  Budbilar  Servicebilar med hantverkare, tekniker m.fl.  Paketbilar  Avfallsbilar  Bilar med kylda eller frysta varor  Tankbilar för vätskor (bränslen, drycker mm)  Mindre lastbilar  Flakbilar, exempelvis för byggmaterial, grus etc.  Cykelbud Källa:Trafa

14 3. Utförare Logistikupplägg 14  Distribution via samlastningsterminal (kollektivtrafik för gods)  Distribution från centrallager utan omlastning  Distribution i egen regi (firmabilar)  Budbilar

15 4. Styrning Myndigheternas ansvarsfördelning 15  Attraktivt boende  Behaglig shoppingmiljö  Samordning mellan olika förvaltningar  Kommunalt samarbete på nationellt plan

16 4. Styrning Fordonsregleringar/YKB 16 Fordonsreglering  Lastzoner  Tidsreglering för lastning/lossning  Miljözon  Maxstorlek i tätort  Hastighetsanpassning för tung trafik  Parkeringsmöjligheter för lastbilar  Vägklassning  Farligt gods YKB  Miljö/sparsam körning  Lagar och regler i transportsektorn  Trafiksäkerhet, ergonomi och hälsa

17 4. Styrning Politik 17 LINJETRAFIK MED PASSAGERARELINJETRAFIK MED GODS  Linjetrafik enligt tidtabell till/från terminaler  Linjetrafik (”slingbilar”) enligt tidtabell till/från terminaler  Såväl terminaler som gatuutrymme stadsplanerade  Svårt få tillgång till mark för terminaler, sällan stadsplanerat gatuutrymme  Egna kollektivfiler på belastade gatusträckor  Ingen tillgång till kollektivfiler på belastade gatusträckor  Undantagna från trängselskatt  Inget undantag från trängselskatt  Hållplatser ständigt rena från bilar (vid behov av polis)  Lastzoner ofta fulla med parkerade privatbilar  Tillgång till lokalt producerad biogas från reningsverk  Svårt få tillgång till lokalt producerad biogas (utom sopbilar)  Incitament för investering i ”grön teknik” i upphandlingar etc.  Låg efterfrågan på ”grön teknik” från lokala kunder, inga positiva incitament från offentlig sida  Ofta undantag från mått/viktbestämmelser  Omfattas av miljözoner, ofta restriktioner för vikt/längd  Nattrafik anses vara nödvändig service  Ofta nattförbud för distributionstrafik

18 Agenda 18 • NULÄGE • FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN • SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

19 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Myndigheternas ansvarsområden 2. Transportörernas och Transportköparnas ansvarsområden 3. Fordon och Bränslen

20 1. Myndigheternas ansvarsområden 20 Vägtullar Zonförbud Väg- och fordons- storlek Bra infrastrukturSkatter och subventioner på miljöteknik Dedikerade bussfiler

21 2. Transportörerna och transportköparnas ansvarsområden 21  Ledtid  Sändningsfrekvens  Transporttid  Fyllnadsgrader och smarta upplägg  Ruttplanering  ITS – Intelligenta transportsystem  Enhetslaster och emballage  ECO-driving  Förnyelsebara bränslen

22 3. Fordon och Bränslen 22 Fordon  Efterbehandling av avgaser  Effektiva motorer  Ny fordonsteknik  MDE (methane diesel engine)  Gasbilar  DME (dimetyleter)  Elhybrider  Elfordon Bränslen  Nya bränslen – idag  Etanol  RME – Rapsmetylester och talloljediesel  Biogas/Naturgas  DME – Dimetyleter, en gas som hanteras i flytande form under lågt tryck  Nya bränslen – framtiden  Metanol – utvinns ur syntesgas  Syntetisk diesel – tillverkas från biogas  Vätgas – kräver nya fordon

23 Agenda 23 • NULÄGE • FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN • SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

24 Rapportens övergripande slutsats: Vi behöver en nationell överenskommelse för Citylogistik! 24 Vision: Att reducera citylogistikens skadliga emissioner med 70% till år 2030! Önskad generationsväxling av lastfordonen i våra städer Önskad tillgång till långsiktiga hållbara bränslen i städerna Förstärkta krav på vidareutbildning i sparsam körning för att få köra i städer Definiera begrepp för god mottagarstyrning / c/o-adresser Definiera begreppet godskollektivtrafik och utveckla metoder för att öka resandet i dessa system Gemensamma riktlinjer för samordning av kommunal logistik Gemensamma riktlinjer för en infrastruktur i städerna som understödjer en effektiv citylogistik Identifiera vilka styrmedel som kan vara ett bra hjälpmedel för att förbättra citylogistiken


Ladda ner ppt "Seminarium om citylogistik Stockholm den 22 mars 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser