Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Konsten att indexera en bild Ulrika Kjellman Inst. för ABM, Uppsala universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Konsten att indexera en bild Ulrika Kjellman Inst. för ABM, Uppsala universitet."— Presentationens avskrift:

1 Konsten att indexera en bild Ulrika Kjellman Inst. för ABM, Uppsala universitet

2 •Automatisk indexering Content based indexing •Färg •Form •Textur + Rationellt och neutralt - Svårt att fånga begrepp och betydelsebärande objekt/nivåer •Manuell indexering Concept based indexing •Begrepp, motiv, ämne •Upphovsman •Titel + Stor möjlighet att välja vad som skall vara sökbart - Tidskrävande och dyrt, instabilt

3 Olle Persson co-citeringsanalys över bildindexeringsområdet ←Automatisk ← Manuell

4 Den manuella indexeringsmetoden •Kontrollerad vokabulär –ICONCLASS, Art and Architecture Thesaurus (AAT), Thesaurus for Graphic Material (TGM) •Domänanpassade språk, rutiner och system för bildkatalogisering.

5 Lokal →→→→→ Global Domänorienterade lösningar Generaliserade lösningar •Drömmen har varit att skapa en gemensam lösning, en gemensam standard för bildbeskrivning och bildsökning, som skall fungera inom alla sammanhang världen över där bildmaterial av kulturarvskaraktär hanteras. •Studier av människans kognitiva och perceptiva beteenden för att finna ut hur människan i allmänhet söker bilder.

6 •Inom olika kulturella och sociala sammanhang tenderar man att se olika saker, man lyfter fram olika aspekter i ett bildmaterial. •Vi behöver domänspecifika lösningar, det finns inte ett rätt sätt som passar alla sammanhang. •I vissa fall är det formella aspekter som är av intresse, i andra estetiska, i ytterligare andra dokumenterande eller informationsförmedlande, etc., etc.

7 M. Foucault, The Order of Things: An Archaeology of the Human Sciences •Borges beskriver hur en kinesisk encyklopedi delar upp djur i för oss helt främmande kategorier, som exempelvis i sådana som tillhör kejsaren, sådana som är balsamerade, sådana som är målade med kamelhårspensel, etc., etc. •Foucault inser i ett slag relativiteten i vår eget sätt att organisera kunskapen och hur situationsberoende den är.

8 SAB •Ugf Däggdjur (Mammalia) •Ugfa Armfotingar (Brachiopoda) •Ugfa Primater (Primates) •Ugfb Rovdjur (Carnivora) •Ugfbb Säldjur (Pinnipedia)

9 ICONCLASS : animals •43C218 animal racing • 43C39611 fight between man and animal • 43C733 child teasing animals • 43C734 child playing with animals • 43C7872 (playing with) toy animals • 45E4 animals used in the army

10 Hur ser KB specifika bildsamlande sammanhang ut? •Hur har bildmaterialet betraktats och hanterats där? •Vilka aspekter av bildmaterialet har man lyft fram i den biblioteksinstitutionella praktiken? •Hur skiljer sig den från andra institutionella praktiker?

11 Analys av KB:s (KBMA:s) bildsamlande verksamhet •Den institutionell praktiken •Den materiell praktiken •Verktygen

12 Institutionell praktik •Bilder har sedan länge utgjort en självklar del av bibliotekets bestånd, men vad som samlas, liksom varför, har varierat. •De bilder som samlades på biblioteket på slottet Tre Kronor under 1600-talet utgjordes primärt av exklusiva föremål – bibliotekets funktion var vid denna tid av mer representativ än informationsförmedlande karaktär. •Biblioteket innehöll, förutom böcker, kartor, grafiska blad och målningar, vetenskapliga instrument, naturalier, antika mynt, fornsaker och andra kuriositeter.

13 Stockholms slottsbrand 1697

14 •När biblioteket återuppbyggdes under 1700-talet uteslöts konstföremål och vetenskapliga instrument ur bibliotekets samlingar. •Detta var en medveten strategi; biblioteken skulle inte längre bäras av sin representativa utan av sin vetenskapligt tillhandahållande funktion, och som vetenskapliga dokument hade inte instrumenten och konstföremålen någon given plats på bibliotek, endast böckerna. •Trots denna funktionella omdaning ökade samlingarna av kartor och planscher avsevärt i omfång (inte minst genom flera donationer av handteckningar och gravyrer).

15 Hur kunde detta material motiveras? •Materialet liknande till formen boken. Gravyrerna var vanligtvis uppklistrade i böcker, vilket gjorde att de naturligt kunde inordnas i boksamlingen. Även när de förvarades lösa i portföljer anslöt de sig nära till bokens form vilket innebar att de fysiskt kunde hanteras inom bibliotekspraktiken. •Materialet hade ett innehåll som kompletterade boken. Björkbom konstaterar att samlingarna ”icke endast hava intresse ur konstnärlig och konsthistorisk synpunkt” utan att de även hade ett värde ur innehållets synpunkt, dvs. på grund av den kunskap de förmedlade. ”Dessa porträtt, kulturhistoriska bilder, utsikter m.m. bilda ett naturligt och värdefullt komplement till böckerna.” •Verksamhet var lagstadgad: Tryckleveranserna ”omfatta icke endast boktryckarnas utan även koppar- och stentryckarnas samt i modern tid de litografiska anstalternas produktion”.

16 •1794 grundades Kongl. Museum. Kungen beslutade att Kungl. biblioteket skulle till detta museum ”öfverlämna alla handteckningar och kopparstycken”. •Framgick inte av beslutat om det handlade om en engångsföreteelse. Stridigheter om materialet mellan museet och biblioteket. •Stridigheterna löstes när Nationalmuseum invigdes •Då beslutades att museet skulle samla och bevara gravyrer ur ett konstnärligt perspektiv och biblioteket ur ett innehållsligt. •Beslutet innebar rent konkret att KB överlämnade delar av sin gravyrsamling på ca blad till Nationalmuseum och museet överlämnade 174 band planschverk till biblioteket.

17 Bibliotekets text- och informationsorienterad institutionell praktik som innebär att: - Bildmaterialet har inte självklart definierats som tillhörande institutionens kärnverksamhet. - Arbetsmiljön inte anpassad efter bildmaterial. - Med fokus på information/innehåll har materiella aspekter åsidosatts.

18 + Med lagen om pliktleverans samlar man bilder som andra institutioner inte samlar. + Den historiskt framvuxna traditionen har inneburit att man förvärvat material som andra institutioner inte förvärvat. + Med fokus på information/innehåll har andra aspekter av bilden prioriterats som andra bildsamlande institutioner sällan prioriterar.

19 Materiell praktik •Utsikter •Porträtt •Historiska planscher •Exlibris •Kistebrev •Affischer Motivaspekter Funktionella aspekter

20 De äldsta sveakonungarnas gravhögar. Gravyr av Adam Perelle efter förlaga av Erik Dahlbergh, •Samlingen av utsikter omfattar ca blad. Här finns företrädesvis tryckt material taget ur bokverk och tidningar, men också fotografier, unika gravyrer, handteckningar och topografiska vykort.

21 Utsigt af Stockholms stad och Södermalm åt Saltsjösidan, kopparstick av Joh. Snack, 1783.

22 Vykort på Hallonbergen, Sundbyberg av fotograf L. Hollstrand. •Till utsikterna hör också en stor del av vykorten. Vykortsamlingen består av ca kort och är säkerligen en av de största samlingarna inom landet.

23 Astrid Lindgren av Anna Rifkin/ Oscar I av Elise Arnberg, J. Cardon litograf. •Porträttsamlingarna bestås av ca bilder från 1500-talet till idag av ex kungar, politiker, skådespelare, författare etc.

24 Renhet är hälsa. Ellen Key av Einar Nerman, /Fredrika Bremer av Maria Röhl, 1842.

25 Citadellet Pleissenburg, i hvilket bresch skjutits, •Samlingen av historiska planscher omfattar ca svenska och utländska historiska planscher, främst äldre gravyrer och innehåller i huvudsak samtida avbildningar av historiska händelser.

26 Verner von Heidenstams bok av Oscar Björk / Ex Libris Karin Boye av Karin Boye, 1926 KB har den största offentliga samlingen av exlibris i Sverige, ca stycken.

27 Nya testamentet. Flykten från Egypten. Tryckare: N. E. Lundström, Jönköping, •KB:s samling av kistebrev består av 900 stycken och är sannolikt den största i Sverige.

28 Lång hållbarhet, hög ljuseffekt, låg strömkostnad, Vasa, av Mauritz “Moje” Åslund, 1934 / •KB har en av världens största, äldsta och bäst bevarade affischsamlingar. Idag finns över objekt i samlingarna och det kommer årligen in ca 6 000–7 000 stycken.

29 Materiell praktik; sammanfattning •Omfattande: KB har 1, 5 miljoner bilder och affischer. •Mångfacetterat: Stor variation beträffande motiv, teknik, funktion (gravyrer, fotografier, handteckningar, porträtt, topografiska bilder, historiska planscher, vykort, exlibris, kistebrev). •Stor mängd efemärt material, pappersburet, inte sällan massproducerat och anonymt. •Stor mängd textorienterat material (hämtat ur textmaterial och med text i bilden). •Samlat utifrån vad bilden föreställer/innehåller.

30 Verktyg •Hur har KBMA:s kunskapsorganisation sett ut? Vad har KBMA:s kunskapsorganisatoriska verktyg lyft fram? •Stor variation i hanteringen av materialet och i typen av kataloger.

31 KBMA:s kunskapsorganisatoriska tradition bygger på en identifikation av bildens innehåll: Platser Händelser Människor (byggnad, ort) (slag, kröning, val, begravning) (kungar, politiker skådespelare, författare, ämbetsmän) UtsikterHistoriska planscher Porträtt


Ladda ner ppt "Konsten att indexera en bild Ulrika Kjellman Inst. för ABM, Uppsala universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser