Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Stockholm 2012 10 23 – Staffan Schartner Vem bestämmer i staden? BOVERKET – KONFERENS 8 MAJ 2014. Nils Söderlund, Föreningen för Byggemenskaper

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Stockholm 2012 10 23 – Staffan Schartner Vem bestämmer i staden? BOVERKET – KONFERENS 8 MAJ 2014. Nils Söderlund, Föreningen för Byggemenskaper"— Presentationens avskrift:

1 Stockholm – Staffan Schartner Vem bestämmer i staden? BOVERKET – KONFERENS 8 MAJ Nils Söderlund, Föreningen för Byggemenskaper

2 Vem har byggt staden och varför? Nya bostäder iStockholm , utjämnad kurva Andra hälften av 1800-talet Spekulationsbyggande börjar Relativt små fastigheter. Privata investeringar. Till mitten av 1800-talet Byggande för eget behov Arbetarslum Rå kapitalism Välgörenhetsprojekt Kooperativt byggande föds. Växande egen- Initiativ, 1915 SKB, 1923 HSB Växande samhälleliga initiativ. Standardisering. Modernism! Allmännyttan Räntebidrag mm Statlig styrning Växande skala Byggindustrin skapas Bostadsöverskott Lågt byggande Fortsatta bidrag 1990 Skattereformen Bidrag blir beskattning Marknadstänkande Oligopol uppstår Begränsat privat byggande Låg bostadsproduktion Finanskrisen ? EGET BEHOV > SPEKULATION > KOOPERATION > ALLMÄNNYTTAN > BYGGINDUSTRIN > OLIGOPOLET >

3 HSB Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening (HSB) bildades 1923 av Hyresgästföreningen i Stockholm. Syftet var att bygga och förvalta bra och prisvärda bostäder för medlemmarna. SMÅA - Stockholms stads småstugebyrå Det började redan 1927 under namnet Stockholms stads småstugebyrå, då de första självbyggarna reste sina 231 småhus i Olovslund och Åkeshov strax utanför Stockholms centrum. Många av de områden som en gång byggdes av Småa/småstugebyrån är idag klassiska exempel på god bostadsmiljö Sopnedkastet blev en populär HSB-uppfinning. Norra Ängby SKB 1916 Bostadsrätter 1930 Allmännyttan 30-tal

4 ”En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad.” Ekobyn Understenshöjden, Stockholm.

5 Sweden map Exempel på allt som händer i Sverige

6 Ett uppmärksammat exempel från Malmö ”Urbana Villor” ”Vi älskar villan men vill bo i stan.” Foto: UrbanaVillor, Cord Siegel, Pontus Åqvist och Karin Larsson.

7

8

9 Argument för byggemenskaper För samhället: - Mer varierad stadsbild - Mindre skala på projekten - Högre byggnadskvalitet - Större miljöansvar - Bättre socialt liv i stadsdelen - Större mångfald av bostadstyper - Ny ”demokratisk” byggherre För individen: - Förverkliga sin drömbostad - Effektivare användning av yta - Gemensamma funktioner - Boende med likasinnade - Eget ”skapande” möjligt - Bättre relation till grannar - Lägre boendekostnad - Oberoende Vauban, TysklandByggemenskapen Genova, Argument för byggemenskaper Understenshöjden, Björkhah

10 Tübingen, Tyskland BYGGEMENSKAPER, EN NY FOLKRÖRELSE!

11 I Tübingen har byggemenskaper på år blivit dominerande och används medvetet av staden som ett verktyg i stadsutvecklingen. München har en officiell målsättning att 20-40% av markanvisningarna ska gå till byggemenskaper. Hamburg har en måttligare målsättning på 20%, men samtidigt en kommunal förvaltning och ett regionalt regelverk riktat särskilt till byggemenskaper. Många städer och delstater har särskilda program och stöd för byggemenskaper. Chemnitzstrasse Hamburg Byggemenskaper som spjutspets för ett hållbart byggande

12 Französisches Viertel, Tübingen ”Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling istället för att vara dess offer” Cord Soehlke, Borgmästare Tübingen

13

14 Mindre skala med blandade verksamheter Tübingen, Tyskland

15 Vill du bygga ett hus med mig? Tübingen, Tyskland

16

17

18 Vad kan kommunerna göra för att underlätta för byggemenskaper: 1.Små tomter, 4-50 lgh 2.Detaljplanera först, markanvisa sedan 3.Markanvisning med fast pris och kvalitets- / hållbarhetskriterier 4.Lägg alla betalningar så sent som möjligt 5.Hjälpa byggemenskaper med information, matchmaking, processtöd mm.

19 ”Stockholm behandlar alla byggherrar lika” Exploateringskontoret i Stockholm ansvarar för stadens markinnehav vilket utgör ungefär 70% av kommunens yta: ”Vi behandlar byggemenskaper på samma sätt som vilken annan byggherre som helst” ”Stockholmsmodellen bygger på att byggherrar på eget initiativ tar fram möjliga projekt” ”Vi bedömer byggherrens ekonomi, stabilitet och intresse av långsiktig förvaltning” ”Vi beaktar också aktörens tidigare projekt” ”Byggherren står för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet” Tiden mellan markanvisning och byggstart för ett bostadsprojekt kan vara 5-8 år, ibland längre. Byggherrens kostnad för processen kan vara i spannet SEK 0,5 – 1,5 M markanvisades 50 fastigheter med en genomsnittlig storlek på 102 lägenheter till olika bolag (ibland systerbolag).

20 Byggemenskaper Tack för att ni lyssnade! Nils Söderlund


Ladda ner ppt "Stockholm 2012 10 23 – Staffan Schartner Vem bestämmer i staden? BOVERKET – KONFERENS 8 MAJ 2014. Nils Söderlund, Föreningen för Byggemenskaper"

Liknande presentationer


Google-annonser