Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand. Innehåll:  Amningsstrategier  Styrdokument  Frågor  Film: Skin to skin.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand. Innehåll:  Amningsstrategier  Styrdokument  Frågor  Film: Skin to skin."— Presentationens avskrift:

1 Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand

2 Innehåll:  Amningsstrategier  Styrdokument  Frågor  Film: Skin to skin

3 AMNINGSSTRATEGI  Ankomstsamtal  Hud – mot – hud  Amningsobservation  Hands off  Sittande och liggande amning  Amningsnapp  Barn som inte visar tecken på att vilja amma  Sugvilligt barn som inte greppar

4  Barn som ”vill amma hela tiden”  Såriga vårtor  Opererade bröst  Vid hemgång  Checklista amning  SOSFS 2008:33  WHO:s amningsråd

5 ANKOMSTSAMTAL Attityd till amning? - Hur har du tänkt dig amningen? Har barnet ammat på förlossningen? - Hur kändes det? Hur gick det till? Fick ni hjälp? Förväntningar och önskemål - Vilken hjälp önskar du av personalen? Ev tidigare amningserfarenhet

6 INFORMATION  Förklara för föräldrarna som vill amma att amningen kommer i första hand.  Barnets amningssignaler - Handen till munnen, vrida på huvudet, slicka, smaska, picka, läten, skrik  Barnets nyföddhetsbeteende, friska, fullgångna - Kan sova mycket (första dygnet), vara vaket mycket (även på natten), individuellt, närhetsbehov  Anknytning - barnet har ett medfött behov att knyta an, vara nära

7  Hud- mot-hud - barnet ligger på mage i bara blöjan på mammas nakna överkropp mellan brösten med filt eller täcke över

8 lugn värme blodsocker gråt oxytocin amning doft hjärtfre kvens anknytning hudbakterier

9  Kolostrum, råmjölk - stor variation i mängd, kommer droppvis första dygnen, bildas tidigt under graviditeten, gul, genomskinlig, trögflytande, innehåller antikroppar och näring  Handmjölkning - visa alla  Napp - undvika första dygnen  Handhygien

10 ERBJUD • Att vara med vid en amning • Att visa hur man kan amma sittande och liggande - Docka och bröst • Att visa olika sätt att hålla barnet • Att hjälpa till så ofta mamma önskar

11 AMNINGSOBSERVATION • Berätta om syftet • Förklara barnets amningssignaler • Lägg märke till: - mammans sätt att hålla barnet - barnets position - barnets rooting, sätt att gapa, tungans position - tillräckligt stort tag om bröstet - sugmönster, ev. sväljningar - bröstvårtans form efter amning AMNINGSOBSERVATION

12

13

14

15

16 • Om något behöver korrigeras berätta: vad hur varför

17 HANDS OFF

18 SITTANDE • Bekväm sittställning • Motsatt arm/madonna • Barnets överläpp mot bröstvårta, invänta rooting och sökreflex • Nära mamma • Ev. kudde under barnet

19 LIGGANDE • Ligga bekvämt på sidan • Kudde under huvudet, undre armen fri • Övre armen håller i babyn, hjälper babyn närmare vid stort gap

20 AMNINGSNAPP • Sårig vårta, smärta • Indragen vårta • Rätt storlek • Applicering, hygien • Information om positiva och negativa effekter • Ev pumpa paralellt

21 BARN SOM INTE VISAR TECKEN PÅ ATT VILJA AMMA Första dygnet:  hud mot hud  barnets energireserver  erbjud bröstet när barnet är vaket  forcera inte  ev handmjölka/pumpa

22 Följande dygn:  Tänkbara anledningar -ikterus, lågt blodsocker, ev konsultera barnläkare  Handmjölka/pumpa  Tillmatning med kopp eller sked  Hud mot hud

23 SUGVILLIGT BARN SOM INTE GREPPAR  Amningsobservation - tillräckligt gap, tungans position, kort tungband  Läge och position  Hud mot hud  Handmjölka/pumpa för att stimulera mjölkproduktionen  Forcera inte – tillmata med sked eller kopp  Ev amningsnapp

24 BARN SOM VILL AMMA ”HELA TIDEN”  Normalt beteende – betona det friska  Råmjölken kommer droppvis  Hud-mot-hud  Amningsobservation- tag-position  Trygghet vid bröstet

25 SÅRIGA VÅRTOR  Amningsobservation  Amma sittande – motsatt armgrepp  Ev. amningsvila - pumpa  Smörj med bröstmjölk  Handhygien viktigt  Purelan- ingen evidens- kan upplevas smärtlindrande

26 OPERERADE BRÖST Gemensamt för opererade bröst  Risk för känselbortfall eller ökad känsel  Mjölkgångar, körtlar, nervbanor och lymfbanor kan vara skadade – kan leda till sen mjölkstart och mindre mjölkmängd  Ev pumpa vid mjölkstas.  Bröstmjölksersättning- vanligt vid reduktion

27 Bröstreduktion  Känselbortfall eller ökad känsel i vårtan  Såriga bröstvårtor  Ökad risk för mastit vid mjölkstas  Hur mycket har man tagit bort- mjölkproducerande förmågan kan minska

28

29 Bröstinlägg  Kosmetiska skäl, hur mycket bröstkörtelvävnad från början  Hypoplasi, tubulära bröst  Rekonstruktion efter sjukdom eller skada  Ev pumpa vid mjölkstasen- hårt tryck- risk för nekros

30 BRÖSTINLÄGG

31

32 Vid hemgång  Informera dig om hur amningen fungerar och dokumentera.  Informera: Mjölkstas, fri amning- frekvens och duration, ett eller båda brösten, minst 6 ggr / dygn  Dokumentera tillmatning.  Vid fortsatt tillmatning vid hemgång: Mängd, utfasning, planering  Amningsnapp eller tillmatning vid hemgång > 48 tim: boka tid för uppföljning per telefon på amningsmottagningen

33 Checklista Amning  Position/tag  Hur ofta hur länge  Sug/sväljmönster  Råmjölk/mogen mjölk  Bröstvård/hygien  Ev tillägg  Napp  Handmjölkning/pumpning  Amningsmottagning

34 SOSFS 2008:33  Användning av modersmjölksersättning  3 § Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall.

35 Livsmedelsverkets tolkning av WHO:s amningsråd: • Amma fullt ut i sex månader, annars ge modersmjölksersättning • Delamning respektive amning under kortare tid är också värdefullt • Börja med smakportioner från sex månader • Låt nyfikna barn få pyttesmå smakprover ibland, tidigast från fyra månader • Introducera gluten medan barnet ammas, tidigast från fyra och senast vid sex månaders ålder • Vänta inte med att introducera potentiellt allergena livsmedel • Det är en fördel att pröva många olika livsmedel • Fortsätt amma i tolv månader eller längre om mamma och barn vill

36 Källor: Kvist, L. et al. (2002) Amningsstrategi för NV Skåne. OG intranät. Kyhlberg, E., Westlund, M, & Zwedberg, S. (2009 ) Amning idag. Gothia förlag. Mannel, R., Martens, P. & Walker, M. (2012) Core Curriculum for lactation Consultant Practice. Jones and Bartlett Publishers, Inc Moore, E. R., Anderson, G. C., Bergman, N. & Dowswell, T. (2012) Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database Syst. Rew. Andrade, R. A., Coca, K. P. & Abrao, A. C. (2010): Breastfeeding pattern in the first month of life in women submitted to breast reduktion and augumentation. J Pediatric

37 Copcu, E., (2009) A versatile breast reduction techniqiue: conical plicated central U shaped (COPCUs) mammaplasty, Ann Surg Innov, Res. Prime, D. K., Kent, J. C., Hepworth, A. R., Trengove, N. J. & Hartmann, P. E.(2011) Dynamics of milk removal during simultanious breastexpression in women. Breastfeeding Medicin 2012 Apr;7(2): Weimers, L., Gustafsson, A. & Gustafsson, H. (2008) Amningsguiden. Hanna, S., Wilson, M. & Norwood, S. A description of breastfeeding outcomes among U.S. mothers using nipple shields. Midwifery McKechnie, A. C. & Eglash, A. Nipple shields: a rewiev of the litterature. Breastfeeding medicine Dec;5(6):309-14


Ladda ner ppt "Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand. Innehåll:  Amningsstrategier  Styrdokument  Frågor  Film: Skin to skin."

Liknande presentationer


Google-annonser