Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Läroplansuppföljning 2012-13 Svärdsliljans enhet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Läroplansuppföljning 2012-13 Svärdsliljans enhet."— Presentationens avskrift:

1 Läroplansuppföljning Svärdsliljans enhet

2 1.Förskolans värdegrund och uppdrag Åtgärder 1.1 Under nästa verksamhetsår vidareutvecklas arbetet inom området jämställdhet. Process: Vad gäller genus och jämställdhet erbjuder vi alla barn oavsett kön eller etnisk bakgrund, samma material och aktiviteter bl a genom att vår pedagogiska miljö har varit tydligt utformad med olika rum för olika sorts lek. Vi försöker bemöta pojkar/flickor på ett likvärdigt sätt. Det finns ”Genuslådor” att tillgå på enheten med tips, material och litteratur. Vi vill ge pojkar och flickor samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vi vill att alla barn, oavsett kön, ska utveckla intresse för problemlösning,uppfinningsrikedom, nyfikenhet samt förståelse för teknik och naturvetenskap. Vi anser att kunskaperna som barnen har och utvecklar ger ett genuint intresse och en fallenhet för naturkunskap och teknik vilket de kommer ha nytta av i framtiden. Måluppfyllelse: Vi anser att målet är uppfyllt.

3 1.Förskolans värdegrund och uppdrag Åtgärd 1.2 Bryta ned det övergripande miljömålet till detaljerade miljömål anpassade till varje förskola/hus/avdelning. Använda sig av innehållet i BoUs idébank ”Hållbar utveckling”. Måluppfyllelse: Enheten har ej brutit ner det övergripande målen då miljöarbetet ligger i våra gemensamma rutiner. Ide´banken, har använts.

4 1.Förskolans värdegrund och uppdrag Åtgärd 1.3 Öka medvetenheten om betydelsen av genus-och jämställdhetsarbetet i förskolan. Process Vad gäller genus och jämställdhet erbjuder vi alla barn oavsett kön eller etnisk bakgrund, samma material och aktiviteter bl a genom att vår pedagogiska miljö har varit tydligt utformad med olika rum för olika sorts lek. Vi försöker bemöta pojkar/flickor på ett likvärdigt sätt. Det finns ”Genuslådor” att tillgå på enheten med tips, material och litteratur. Vi vill ge pojkar och flickor samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vi vill att alla barn, oavsett kön, ska utveckla intresse för problemlösning, uppfinningsrikedom, nyfikenhet samt förståelse för teknik och naturvetenskap. Vi anser att kunskaperna som barnen har och utvecklar ger ett genuint intresse och en fallenhet för naturkunskap och teknik vilket de kommer ha nytta av i framtiden. Att utforma miljön utifrån ett genustänk. Måluppfyllelse Vi anser att målet är uppfyllt.

5 1.Förskolans värdegrund och uppdrag Åtgärd 1.4 Jämställdhetsutvecklaren ska sammanställa ett konkret arbetsmaterial för pedagogerna, att arbeta med på avdelningarna. Process Enheten har under läsåret utbildat ytterligare en jämstäldhetsutvecklare, nu har vi två st. Vasa skolområde har utvecklat en gemensam handlingsplan i 1-16 års perspektiv. Jämställutvecklarna har under läsåret arbetat med verktyget MakeQ, mål tre, som ska säkerställa förskolans systematiska arbete med jämställdhet. Måluppfyllelse Materialet har tagits fram och ska under Ht implementeras i arbetslagen.

6 2.1 Normer och värden Åtgärd Att ”Hållbar utveckling” är ett naturligt förhållningssätt i vardagen. Process Vi arbetar med hållbar utveckling och har återvinningsbackar som tydligt visar vad som ska slängas var. Vi källsorterar plast, kartong och papper på avdelningen. Barnen går med och slänger i vårt återvinningshus. Flera av barnen ritar på båda sidor av pappret. I samband med ”Skräpplockarveckan” städade vi gården tillsammans med barnen. Tillsammans med barnen komposterar vi våra fruktrester. Vi går gärna på promenader och utforskar vår närmiljö. T. ex. skogen och parken ses som pedagogiska rum där barnens nyfikenhet leder till utforskande och lärande. Enheten har en digital fågelholk uppsatt där vi kan följa utvecklingen utav en blåmes som bygger bo, lägger ägg, får ungar och de flyttar ut. I temarbetet har barnen fått kunskap om hur naturen påverkar oss och hur vi samspelar med den. Måluppfyllelse Genom vårt kontinuerliga arbetsätt med hållbar utveckling, är det ett naturligt inslag i vår verksamhet.

7 2.2 Utveckling och lärande Åtgärder Planera verksamheten så att barnen stimuleras att: 1) utveckla sin förståelse för massa/vikt och 2) utveckla sin förmåga att med olika hjälpmedel förklara matematiska (problem-) lösningar Planera verksamheten så att barnen stimuleras att utveckla ovanstående förmågor och förståelse. Följa upp vilken effekt föreläsningen med Hans Persson och inköpet av tillhörande litteratur ("Russinhissen" och "Teknikgrytan") haft i verksamheten Enheten ska fortsätta arbeta med fokus på naturvetenskap/teknik i förskolan genom att skapa en bra organisation för att föra temat framåt och få det att genomsyra verksamheten ännu mer En önskan är att kunna utveckla barnens intresse för IT bl. a genom att öka barnens intresse för iPad, både i dokumentations – och reflektionsarbetet tillsammans med barnen Utveckla de estetiska lärprocesserna i temaarbetet, t ex genom att arbeta med drama och teater.

8 2.2 Utveckling och lärande Processer: Yngrebarn I temaarbetet utmanas barnens språk och de lär sig många nya ord och begrepp. Vi har under temats gång använt olika begrepp så som kallt och varmt, flyta och sjunka och fast eller flytande form. Vi har gjort regelbundna besök i en park i närheten. Inför varje besök undrade vi om det var is eller vatten i kanalen som rinner genom parken. Barnen trodde olika och det var alltid spännande att se vilken teori som var sann. Vi har märkt ett intresse hos barnen när det gäller matematik och i temat utmanas barnen i både matematik och språk. I sagor, sånger och ramsor använder vi ofta konkret material. Vi benämner antal, räknar i samlingen och barnen tränar begrepp som storlek och lägesbeskrivning: på, under och över. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar samt använda matematiska begrepp. Även i skogen eller i parken kan barnen på ett lekfullt sätt få möjlighet att upptäcka och resonera kring matematiska begrepp. I leken använde vi många olika matematiska begrepp, stor/liten, rund/fyrkantig, snabb/långsam och olika färger. Teknikprojekt vatten, som är det första steget i den Naturvetenskapliga trappan har i sitt tema fått in begrepp som flyta, sjunka, kallt, varmt, snö, smälta, is, liten, stor, lätt, tung. Vi har gjort vattenexperiment på förskolan och ”Tekniklådan vatten” användes för att göra bubblor. Vi har i parken sett att spegelbilden i vattnet förändras när fontänen bubblar eller är stilla. De har i smågrupper arbetat med vad som flyter och sjunker och har blåst såpbubblor både ute och inne. När det var kallt ute passade vi på att frysa vatten i formar samt lade i glitterpaljetter som sedan fick dekorera ett träd. ”Tekniklådan ljus” användes för att utforska olika spegeleffekter. Spegelmaterial som kunde böjas och gav ansiktet olika uttryck och form, speglar att göra solkatter med och skedar att spegla sig i. Där upptäckte barnen att bilden kom upp och ner och de äldre barnen kunde sätta ord på det; ”upp och ner”.

9 2.2 Utveckling och lärande En avdelning arbetade med sagan om Bockarna Bruse. Bron i sagan inspirerade till att utforska lutning, lutande planet, vilket intresserade barnen. Barnen fick olika material att prova och vi såg ett intresse i att sakerna betedde sig olika i lutningen, de fick fundera på vad som hände och varför. Under läsåret har avdelningen deltagit i ett projekt med lärplatta. Lärplattan har använts i det tematiska arbetet tillsammans med barnen. För att lättare kunna reflektera över händelsen så användes lärplattan och de fotograferade när bilen/båten provades i lutningen. Barnen kunde då med ord förklara att bilen åkte och båten stod stilla. Barnen har i bild fått bearbeta sina intryck dels genom att rita och genom att arbeta med lera. Ute har barnen upptäckt lutning genom att åka rutschkana och genom att leka bockarna i en egen gjord lutning. Barngruppen har börjat arbeta med hjulet, pedagogerna uppmärksammade barnens engagemang vid lutning och att rulla ner olika fordon från lutningar. Vi började gå på en spännande ”hjuljakt”. Process mellanbarn: I tema Naturvetenskap och Teknik/Årstider har vi i olika grupper kontinuerligt besökt skogen. Där har vi bedrivit verksamhet som är kopplat till temat. Vi har uppmärksammat smådjur, växter och skiftningarna i naturen och har arbetat experimenterande med vatten, luft och ljus. Tema luft introducerades i skogen. Vi samlade luft i påsar som vi tog med till förskolan. Vi ställde frågorna: Var finns det luft, kan man känna luft, kan man se luft, behöver vi luft, något annat du vill berätta för mig om luft? Barnens svar sammanställdes och allas erfarenheter delgavs till gruppen. Vi blåste såpbubblor. Vi pratade om ”luftkraft och lyftkraft” när barnen försökte lyfta löv med hjälp av sugrör.

10 2.2 Utveckling och lärande I Tema rörelse har vi utgått från en frågeställning vid varje tematillfälle exempelvis: Hur får vi vattnet att röra sig? Vid samlingen har vi använt oss av en behållare med vatten samt sugrör, tre stenar och några fjädrar och ställt frågan: Kan dessa föremål få vattnet att röra sig? Barnen har arbetat och experimenterat med materialet, därefter har vi gjort en gemensam reflektion: hur blev det? Barnen upptäckte att det blev bubblor i vattnet med hjälp av sugröret. Med stenarna blev det plask och vattnet guppade. Barnen gjorde även upptäckten att vattnet är stilla när en fjäder släpps i behållaren. Liknande process har gjorts kring följande frågeställningar: Stilla-rörelse, hur får vi vattnet att röra sig, vilken sten plaskar mest, vad är det som får vattnet att röra sig, vi undersöker havet, hur blir det vågor, varför rör sig vatten när vi blåser luft, hur fungerar en motor, hur får vi bollen att röra sig, vad är en pendel, hur bygger man en gunga? Matematiska läroprocesser I temat har barnen fått utveckla sin förmåga att se former, antalsuppfattning och mönster. Vi har arbetat med vikt, mängd, längd, storlek och volym De dagliga samlingarna har haft ett innehåll av olika matematiska begrepp i t.ex. antal barn som är på förskolan och hur många som är hemma, sånger, lekar, bildsagor och experiment. Barnen harspelat memory på lärplattan.

11 2.2 Utveckling och lärande Naturvetenskapliga läroprocesser – Luft kan ge rörelse – Luft kan bära – Lufttryck – Varm och kall luft – Vilka vägar tar luft – Luft väger – Kraft, vilken kraft behövs för att flytta ett föremål – Kännedom om olika naturmaterial – Varmt och kallt vatten – Hur vatten påverkas vid kyla och värme, is, snö, vatten – Ljus – ficklampor, skuggfigurer – Webbholken, vi har via en tv-skärm följt en blåmes lägga ägg, ruva och mata sina ungar. Estetiska läroprocesser Dramalekar och sånger, Teater, Besök på konstmuseet kopplas till temat, Sagoprojekt kopplat till temat Barnen har skapat med limpistoler, mycket av materialet att limma med har vi hämtat på ”Måsskit”, kommunens återbruksstation. Materialet har bytts ut för att inspirera till fortsatt skapande. Vi har även använt naturmaterial som kottar, pinnar, ekollon m.m., Byggt olika hus med olika tekniker, Sagopåsar kopplade till temat.

12 2.2 Utveckling och lärande IKT Barnen har dokumenterat temat med lärplattan Barnen har fått ta bilder hemma och valt ut vilka de vill ha med i dokumentationen. Barnen har gått på QR-kod jakt, lärplattan blir ett redskap på jakten till ny information. Vi har använt oss av bildkanonen vid samlingar för att tydliggöra temat för barnen. Pedagogisk dokumentation genomsyrar alla arbetslagens arbetssätt. Bildspel blir en slags reflektionsverktyg för barnen där de också kan berätta för sina föräldrar vad de varit med om.

13 2.2 Utveckling och lärande Processer äldrebarn. Under våren har vi följt Blåmesens bobyggande och äggläggning samt kläckning i vår webbkameraholk. Vi har använt oss av Lärplattan/iPad i samlingarna, visat filmer, appen kvitter och visat bilder på fåglar. Vi har arbetat med matematiken i samlingen genom statistik på väggen där vi följt vädret vecka för vecka, samt jämfört månad för månad och kunnat se årstidernas växlingar. Vi började med att fundera över vad är väder och vilka olika sorters väder som finns. Varje barn fick sedan i uppgift att rita ett väder. Vi pratade mycket om blåst och vind, när vi var ute kände och lyssnade på vinden. Vi undersökte också vad som hände om man släppte olika föremål i luften som t.ex. fjädrar, pinnar och stenar. Vi började prata om luft, var den finns, hur den ser ut och hur den känns. Vi fortsatte att jobba med luft och ballonger. Luftexperimenten Vi fortsatte med att undersöka vad som händer med ett torrt papper som man placerar i ett glas och sedan sänker ner det i en balja med vatten. Eftersom temperaturen intresserade många av barnen så undersökte vi hur varmt vatten blir som står på spisen, vi mätte under uppkokning. Med ett glas undersökte vi kondens. Vi fortsatte undersöka kondens genom att hetta upp vatten i en petflaska och kyla med is i toppen. Vi gjorde ett regnmoln. Samtalet kom in på vattnets kretslopp och barnen fick prova på att rita det de upplevt som dokumentation. Vi har experimenterat med ytspänning. Sedan undersökte vi vilket ljus som slocknade först när vi placerade dem i tre burkar med olika storlek vi använde oss av begreppet syre. Vi har upplevt vind och vågor vid havet där vi experimenterat med vindriktning. Vi har använt oss av no/teknik lådorna till experimenten, samt boken ”Russinhissen” och ”Teknikgrytan”

14 2.2 Utveckling och lärande En avdelnings barn visade intresserade av muren vid en stadsvandring, de pratade om soldaterna som vaktade uppe på muren och att de inte fanns längre. Det väckte barnens tankar hur de såg ut, att de var starka som kunde bygga muren. Hur gjorde de för att bygga muren? Vi letade fram en karta av Kalmar från 1600-talet, där såg vi att muren gick runt hela Kvarnholmen. Vi delade barngruppen i två grupper då vi arbetade med temat. Vi undersökte muren från olika perspektiv: Hur stora stenar användes, hur kunde man bygga så på den tiden, hur fick man upp stenarna så högt? Alla har också vid olika tillfällen följt hela muren där den finns kvar och där man ser spår av den. Efter våra promenader in till muren har vi med hjälp av vår bärbara dator reflekterat med barnen vad vi har sett och genom dessa reflektioner kom mycket frågor och funderingar om hur man byggde muren. Detta var ett bra sätt att få barnen intresserade av tekniken. Hur kunde man bygga muren när det inte fanns lyftkranar och andra maskiner? Vi pratade om lutande planet, man kunde dra upp stenarna för att kunna bygga. För att barnen konkret skulle kunna prova hur det fungerar gick vi till Svärdsliljans gård för att testa i backen. Vi använde oss av pulkor och tegelstenar. De barn som ville fick försöka att bära upp stenarna och att dra upp dem med pulkan. Alla konstaterade att det var mycket lättare att dra upp stenarna med pulkan. Ett annat alternativ att få upp stenarna var att använda sig av block och talja. Vi gick till slottet för att titta på en lyftkran. Där kan man se en modern version av block och talja. På Svärdsliljans gård finns en variant av block och talja på skeppet i sandlådan. Dit gick vi med barnen för att prova även detta sätt att lyfta. De barn som ville undersöka att dra upp/ta emot stenar och sand fick göra det. Detta sätt är också lättare än att lyfta med enbart kroppen. Vi gick till Jordbroporten och mätte hur hög den är. Vi hade med oss mätrullen och mätte ända uppifrån till gatan men även från en lägre punkt. Från högsta punkten mätte vi att det var lika högt som 5 ½ barn.

15 2.2 Utveckling och lärande Båda grupperna har arbetat med olika former av skapande under temats gång. Till exempel fick barnen en uppgift att göra en ritning och senare bygga någon av våra stadsportar eller en del av stadsmuren. Vi har också byggt Jordbroporten av mjölkkartonger som barnen bidragit med byggmaterial till, vi har klätt den med papier-maché och målat den. Under hela vårterminen har en dramapedagog varit hos oss två gånger i veckan. Hon har jobbat med barnen i fyra grupper där varje grupp gjort sin historia med anknytning till temat. Detta har blivit skuggteater som dessutom filmats. Filmerna som dramapedagogen gjort tillsammans med dokumentationer kommer visas på vår vernissage som avslutar temat Kalmar stad.

16 Utveckling och lärande En avdelning arbetade med teknik i vardagen, temat introducerades genom ett experiment. Vi byggde upp en trappkonstruktion och en rampkonstruktion och med hjälp av två plastpåsar innehållande sand och flörtkulor fick barnen lyfta och dra upp dessa från golv till bänk. Frågan vi ställde oss var: är det någon skillnad på att bära sandpåsen upp för trappkonstruktionen eller för rampkonstruktionen, vilket var lättast/tyngst? Vid det här tillfället upplevde barnen inte någon större skillnad med att dra eller lyfta påsarna, en del tyckte det var lika lätt/tungt. Därefter gick vi på lutandeplanjakt inne och i närmiljön. Barnen fick i uppgift att rita en modell på ett lutande plan. Därefter har barnen utforskat olika byggtekniker i olika material utifrån lutande plan. Vi introducerade kilen för barnen i små grupper. Vi tog två lutande plan och sammanförde och fick då en kil. Därefter visade vi yxan som är ett kilformat verktyg och hur man klyver med den, barnen upptäckte att även träbitarna som vi klöv blev kilformade. Kniven är ett annat verktyg som är kilformat och som hjälper oss i vardagen. Två och två fick barnen prova på att klyva en potatis med hjälp av ett kilformat verktyg och en hammare. Vi gick på kilpromenad och till en början var det svårt att upptäcka formen av en kil men sedan gick det bättre och då såg vi kilar överallt. Under våra fruktstunder har vi upptäckt att flera av våra frukter är som kilar som sitter ihop, som clementiner och apelsiner. Andra frukter som äpplen och päron kan vi dela till kilformer. Under samtalen när barnen repeterade och reflekterade kring höstterminens temaarbete kring kilen så kom det naturliga kopplingar till båt och båtformen och utifrån detta så växte vårterminens inriktning fram. Vi började med att visa olika sorters båtar på gemensamma samlingar. Barnen fick fundera på hur båtar ser ut, om de är likadana fram och bak? Barnen upptäckte att båtarna har en spets fram. Seglet och det som är längst fram på båten liknar en kil. Barnen provade att blåsa på båtarna vi tillverkat av mjölkkartonger från olika håll för att se från vilket håll det gick snabbast. De flesta av gruppen konstaterade att det går snabbast om de blåser när kilen är riktad åt det hållet de hade tänkt att båten skulle åka.

17 Utveckling och lärande En annan avdelning arbetade med tema ljus. Barnen gick på ljusjakt i olika grupper för att leta ljus. Barnen gjorde egna skuggfigurer med svart papper, sax, lim och blompinne och provade sedan sina figurer för att se om det blev någon skugga. Under vårt julgransbygge kom barnen fram till att de på grantoppen ville ha en stjärna som kunde lysa. De kom gemensamt fram till hur de skulle göra stjärnan. Vi diskuterade om på vilka sätt en lampa kan lysa. Barnen fick hjälpas åt att koppla ihop ett batteri och en glödlampa så att det lyste. Förstår barnen skillnaden mellan ett spektrum och reflekterat färgat ljus? När vi testade med paljetter blev det färg på golvet. En del barn kunde förklara att det var färgerna från paljetterna som reflekterades medan andra barn såg det som en regnbåge eftersom det blev olika färger. Några barn förklarade vad en regnbåge är och hur den kommer fram i naturen. De pratade om färgerna som finns i luften, diskuterade vilka av sakerna som gav ett spektrum (blev en regnbåge). Vi pratade sedan om hur vi skulle kunna tillverka egna ficklampor. Barnen kom fram till att vi behövde ett batteri, en glödlampa, sladd och något som håller ihop allt. Vi tittade på hur en sladd ser ut och pratade om vad det betyder att något leder ström. Vi använder sedan aluminiumfolie för att leda strömmen mellan batteriet och glödlampan. Vi diskuterade även vad som händer om vi får ström i oss och om hur kroppen leder ström. Vi tillverkade sedan ficklamporna några i taget. Intressant var att några av batterierna blev väldigt varma när vi började koppla ihop dem. Vi vet inte varför men bestämde tillsammans med barnen att söka svar på det. Ett barn undrade också hur ett batteri ser ut inuti. Efter resonerande om vad som skulle hända om vi tog sönder ett batteri bestämde vi att vi vid nästa biblioteksbesök skulle försöka hitta böcker med bilder som visar hur ett batteri ser ut inuti.

18 2.2 Utveckling och lärande- analys Skogen har varit en stor del av vår verksamhet och där har vi hittat utrymme för lek, kreativitet, fantasi och tema luft. Vi ser hur barnen arbetar vidare med tema, dels experimenterande och även i leken. De har införlivat många nya begrepp under läsåret som de nu använder sig av. Vid föräldrasamtalen har många föräldrar berättat om spår av verksamheten hemma. Barnen har börjat se rörelser i sin vardag. Barnen har uppmärksammat olika fenomen av rörelse under uteleken men även under våra promenader till skogen/Långviken. Barnen har uppmärksammat att rörelsen sker med hjälp utav en kraft i någon form. Det kan vara en hand, vind/luft, motor, muskler etc. Barnen har lärt sig nya begrepp som: stilla, rörelse, bubbla, plaska, blåsa, rulla, gunga, pendel, snabbt – långsamt etc. Vi har använt oss av många olika språk; naturvetenskap, matematik, språk, musik, drama, rörelse Temaarbetet har inspirerat alla barn oavsett kön. Vi ser att både pojkar och flickor använder alla rum och allt material oavsett kön. Barnen har lärt sig att se lärplatta/iPad som ett verktyg i jakten på ny kunskap i vårt tema. Vi har filmat alla temasamlingar. För oss har filmerna varit en mycket bra dokumentationsform eftersom filmen visar allt som sägs och görs. Även sådant man inte brukar hinna se eller höra. Viktigt att låta temat ta tid. Vi valt att upprepa samma samling vid flera tillfällen, för att barnen på detta sätt ska få tid på sig och att alla ska få möjligheter att pröva i sin takt. Vi har sett att detta varit viktigt för barnen och gjort att alla barn har blivit delaktiga i temaarbetet. Vi har upprepat våra samlingar för att alla barn ska få komma till tals, synliggöra varje barns tankar samt för att ha alla med i tankegångarna.

19 2.2 Utveckling och lärande- analys Vi har gett barnen en variation av olika former av uttrycksätt utifrån ett medvetet HD perspektiv. Barnen har tillägnat sig goda kunskaper inom naturvetenskap/teknik genom temaarbetet. Vi ser att de genom drama och värdegrundsövningar har stärkts i sin identitet och i sitt sätt att uttrycka sig. Barnen har fått flera olika upplevelser av luft. De har haft olika kommentarer om var luften finns som t.ex. i ballonger och ute. Barnen har visat en nyfikenhet och ett intresse när vi har gjort de olika experimenten. Barnen har fått kunskaper och en medvetenhet om olika sorters väder och kan reflektera och diskutera kring detta. Vårt möte med Helen på Länsmuseet gav både barnen och oss pedagoger en rolig och bra start på temaarbetet Kalmar stad. Vi pedagoger känner att vi kunde ha varit mer pålästa innan vi startade arbetet. Språken vi har använt oss av är drama, skapande med olika material, bild och form, bygg och konstruktion. Barnen har fått kunskap om olika tekniker och inblick i Kalmar Stads historia. Avslutningen av vårt temaarbete Kalmar stad blev en succé! Vår vernissage bestod av bilder och dokumentationer men även de murar/portar barnen byggt i lera och med pasta och limpistol. Vi har delat in barngruppen i två mindre grupper med två pedagoger i varje vid temaarbetet. Det har fungerat väldigt bra att dela barngruppen och varit en förutsättning för att alla barn ska bli sedda. Vi har väckt nyfikenhet och barnen har fått kunskaper i teknik, genom fakta, reflektion och att praktiskt få utforska. Genom sommaruppgiften har barnen fått förståelse för att teknik är något som hjälper oss i vardagen, t.ex. elvisp, dammsugare, vindkraftverk. Vi märker att flera barn har blivit mer reflekterande i sitt tänk!

20 2.2 Utveckling och lärande- analys Vi är nöjda med att vi gått sakta fram i temaarbetet. De flesta äldre barnen kan förklara vad ett lutande plan och en kil är. Vi ser spår av temat i den fria leken, alla pedagoger ser till att det finns möjlighet att ”leka”, med lutning, kil och hjul. Föräldrarna har delgett oss att barnen berättat och provat kunskaperna hemma. Barnen har inom temat använt sig av språk så som skapande, drama, experimenterande, dokumenterande, reflekterande, diskuterande, undersökande, m.m. Barnen har varit delaktiga i dokumenterandet genom att de använt kamera, dator och ritat bilder. Deras reflektioner och tankar har fört temaarbetet framåt. Vi har även under flera veckor kunnat väva samman tema arbetet med barns berättande. Kunskaper barnen fått med sig är att de upplever sitt arbete som viktigt, att få jobba med något som ger tillfredsställelse.

21 2.3 Barns inflytande Under nästa verksamhetsår vidareutvecklas arbetet inom området barns inflytande genom att vi fokuserar på läroplanens mål om att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Åtgärder: Med stöd av BRUK-blanketterna A 1.4 och A 1.7 skattar personalen verksamhetens nuläge, reflekterar över sin egen roll som förebild för barnen samt planerar verksamheten så att barnen stimuleras till att utveckla ovanstående förmågor. Skolverkets stödmaterial "Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder"(kap 3) används som underlag för diskussioner och reflektioner. Måluppfyllelse: Under läsåret har vi på pedagogkonferenserna använt oss av BRUKmaterialet som underlag för diskussioner i mindre personalgrupper. Vi utgick ifrån att göra en nulägesanalys för att fortsätta med värdegrundsarbetet både i vuxen- och barnperspektiv. Vi har arbetat med att skapa en fungerande samling där barnen har haft inflytande genom att de har fått välja sånger, rim och ramsor, sagor, sagopåsar, språkpåsar och musik som ett naturligt inslag i vår verksamhet. Sagobilderna får sitta kvar på väggen så att barnen kan gå och titta och repetera på egen hand eller tillsammans. Vi har upprepat våra samlingar för att alla barn ska få komma till tals, synliggöra varje barns tankar samt för att ha alla med i tankegångarna. Pedagogerna har gett barnen möjligheter att träna på att ”ge och ta”, visa hänsyn, turtagning och social kompetens genom att ge leken stort utrymme och vara delaktiga och närvarande pedagoger. Vi har delat in barngruppen i mindre temagrupper för att ge utrymme åt alla barn att lyssna på varandra men också öva sig på att berätta. Några av avdelningarna började terminen med att intervjua barnen för att få syn på tidigare erfarenheter och vad barnen kopplar till temat.

22 2.4 Förskola och hem Mål Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Åtgärder Skolledningen ska utbilda sig i enkätverktyget Es-Maker för att förskolan ska kunna pröva nya samverkansformer med vårdnadshavare. Måluppfyllelse: Vi har haft informationsmöte med föräldrarna angående inskolning som gett en tydlig bild av hur den ska gå till och föräldrarna har blivit trygga med sin roll. Trygghetsboken som föräldrarna har gjort under inskolningen har används mycket av barnen. Boken har gett trygghet, och tröst. Barnen visar stolthet över sina böcker. Skolledningen har gått utbildning i Es-maker och har använt sig av enkätvertyget vid olika undersökningar. Varje månad skickar vi ut månadsblad där vi sammanfattar vad vi gör under månaden och hur vi kommer att fortsätta nästa månad för att göra föräldrarna delaktiga i vårt arbete. Vi gör föräldrarna delaktiga genom att låta barnen låna hem kameran och få till uppgift att fotografera något kopplat till temat.

23 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Åtgärder Fortsätta det påbörjade samarbetet med Linnéuniversitetet avseende forskningsprojektet som belyser övergången mellan förskola och förskoleklass. Måluppfyllelse: Följer handlingsplanen som finns i Vasa skolområde.

24 Uppföljning, utvärdering och utveckling Mål: Förskolans Pedagogiska Ledningsgrupp (utvecklingsgrupp) samverkar under verksamhetsåret med skolledning och Pedagogista för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Åtgärder: Vidareutveckla och kvalitetssäkra metoder för dokumentation, reflektion och analys, i samtliga arbetslag. Måluppfyllelse yngrebarn: Vi har en föränderlig miljö på avdelningen och materialet anpassas efter barnens behov och intresse. Detta har hjälpt temat att vara levande och att utvecklas under tidens gång. Lärplattan/iPad som verktyg ger barnen direkt återkoppling till vad de har varit med om. Föräldrarna berättar att barnen pratar hemma om sina upplevelser på förskolan och vad de har lärt sig. Vi ser spår av temaarbetet i den fria leken samt att barnen har urvecklat sitt ordförråd. Vi har märkt att det är viktigt med repetition och vi har hela tiden lyssnat in barnen och varit lyhörda för vad de är intresserade av. Barnen får prova sig fram i den takt som passar dem och det är något vi har prioriterat. Hållbar utveckling har blivit ett naturligt inslag i verksamheten, detta märker vi genom att barnen visar att de tycker att det är roligt och vill vara delaktiga. Under temats gång har vi använt oss av bl a: dokumentationer, reflektionsprotokoll, bilder, skapande, musik, rim och ramsor, drama, reflektioner med barnen och i arbetslaget, Lpfö98, och Svärdsliljans läroplansplanering. Vi har använt oss av tekniklådorna och litteratur ”Russinhissen och Teknikgrytan”.

25 Uppföljning, utvärdering och utveckling Måluppfyllelse mellanbarnen: Vi är väldigt nöjda med vårt tema och anser att barnen fått till sig kunskaper och skapat ett intresse för naturvetenskap och teknik. Många lustfyllda stunder har vi haft där både barnen och vi pedagoger haft riktigt roligt.. Vi har haft tydliga mål i temat och barnens tankar och idéer har fått stort utrymme. Vi som pedagoger känner oss trygga med styrdokument och våra mål och är öppna för att ta nya vägar i temat utifrån barnens perspektiv. Två av pedagogerna har gått en dokumentationskurs. Där har vi fått utveckla vårt sätt att reflektera. Vi har fått fler metoder att dokumentera på. Genom vårt tema har vi aktivt arbetat med naturvetenskap och teknik. Barnen har utvecklat sin förståelse för begrepp som tung och lätt, stilla och rörelse i många olika former. Verksamheten har genomsyrats av naturvetenskap och teknik med utgångspunkt från vår tekniktrappa. Genom hela temaarbetet har barnen fått utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och på så sätt fått möjligheter att påverka sin situation Vår miljö har vi utformat så att alla barn ska lockas till lek oavsett intressen och erfarenheter. Vår miljö varit fokuserad på att barnen ska få möta olika kompisar i ny lek utan givna förutsättningar.

26 Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi har varit väldigt fokuserade på uppdraget och bedrivit en bra verksamhet som utgått från att alla barn har olika behov. Vårt syfte med temaarbetet var att få in teknik och matematik på ett lustfyllt och lärorikt sätt. Vi känner att vi fick med oss barnen från första början och det höll i sig under hela resans gång. Barnen har fått upplevelse av att olika tekniker sparar kraft. Vi har arbetat mot våra mål och känner att barnen erbjuds ett utvecklande och tillfredsställande tematiskt arbete. Något som ännu en gång blir tydligt är vikten av att ha dokumentationer synliga i verksamheten för att hålla dem levande och använda dem i arbetet framåt. Varje gång vi återknyter till sådant barnen gjort tidigare visar vi vilken betydelse deras arbete har för vårt gemensamma arbete i gruppen. När vi tittar på årets dokumentationer upplever vi att barnen ser på dokumentationerna som något gemensamt, där allas arbete synliggörs och är viktigt. Vi har nu avslutat vårt tema och kan genom en tillbakablick med barnen se hur deras tankar och idéer fört arbetet framåt under läsåret. I vår grovplanering hade vi områden som vi ville belysa under temaarbetet. Våra och barnens tankar följdes åt vid starten av vårterminen. Efter arbetet med reflektion och besök på Konstmuseet kom idéer från barnen kring ljus och regnbågen. Temat följde då deras tankar och vi fördjupade oss i arbetet med regnbågen, ljusets brytning och färger. Genom tema forum, samlingar och fortlöpande diskussioner har barnens och våra tankar kommit fram. Utvärderingarna har varit ytterligare ett sätt att både individuellt och i grupp fått uttrycka sina åsikter om vår verksamhet. Dokumentation och reflektion har skett tillsammans med barnen på ett tillfredsställande sätt. Barnens delaktighet i dokumentations- och reflektionsarbetet har stärkt deras engagemang och på så sätt blivit en drivkraft för oss pedagoger. Vi har haft ett fantastiskt tema arbete där vi känt att både barn och pedagoger varit engagerade och där det tematiska arbetssättet har lett till ett lustfyllt lärande där vi har använt oss av olika språk. Vi upplever att barnen har fått med sig en stärkt självbild och självförtroende, känslan av att mina åsikter är viktiga och att mina tankar och idéer tas på allvar av vuxna och barnen i gruppen. Vi ser också att de fått kunskaper och begrepp kring fenomenet ljus och därigenom också fått till sig en bredd av upplevelser som stimulerat deras utveckling inom flera områden.

27 Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi arbetar ständigt med att reflektera runt och utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete, dels i enhetens pedagogiska ledningsgrupp, dels i arbetslagens reflektionstillfällen där Pedagogistan medverkar regelbundet, 3-4 ggr/termin. Samtliga arbetslag har fått utökad reflektionstid from januari- 2013t. Enheten har arbetat fram en gemensam verksamhetsidé – gemensamma överenskommelser, som vi ständigt återkommer till och som revideras en gång/läsår. Vi har ett väl utvecklat system för hur vi skriver nyhetsbrev, använder reflektionsprotokoll etc. Varje arbetslag har en mapp där alla dokument finns samlade, ingen är okunnig om våra olika utarbetade rutiner. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att få syn på lärandet, både barnens och pedagogernas. Det innebär att vi kontinuerligt utvecklar, utvärderar och följer upp verksamheten. Enheten har olika reflektionsgrupper för utbyte av kunskaper och erfarenheter. All personal deltar i en eller flera Enheten har en pedagogisk dokumentationsutvecklingsgrupp som har till uppgift att utforma och utveckla enhetens dokumentationsarbete. I Pedagogistanätverket (Trollet, Lindö och Svärdsliljan) har vi tillsammans diskuterat och reflekterat över det systematiska kvalitetsarbetet och också träffat förvaltningschefen Mats Linde för att lägga fram och få synpunkter på vårt sätt att arbeta med detta. Under läsåret har vi initierat Powerpoint som ett sätt att skriva vår Läroplansuppföljning. Denna metod kommer samtliga arbetslag använda fr o m ht -13. Under Vt-13 har införts Feedbacksamtal på arbetslagens Läroplansuppföljning Förskolechef, bitr. Förskolechef och Pedagogista har träffat alla arbetslag. Det var givande samtal med feedback, diskussioner, ett ”lära av varandra” möte.


Ladda ner ppt "Läroplansuppföljning 2012-13 Svärdsliljans enhet."

Liknande presentationer


Google-annonser