Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vitalparametrar Förberedelse inför prekliniska övningar Sjuksköterskeprogrammet Termin 1 Våren 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vitalparametrar Förberedelse inför prekliniska övningar Sjuksköterskeprogrammet Termin 1 Våren 2014."— Presentationens avskrift:

1 Vitalparametrar Förberedelse inför prekliniska övningar Sjuksköterskeprogrammet Termin 1 Våren 2014

2 Vitalparametrar • Temperaturmätning – temp • Pulsmätning – puls • Blodtrycksmätning – BT • Andningsfrekvens –AF • Vakenhetsgrad – RLS 85 -scale • MEWS

3 Varför ska vi mäta Vitalparametrar? • Vitalparameter eller vitala tecken är något som påverkar allmäntillståndet hos en person. Vitalparametrarna kollas ofta när man söker vård på olika inrättningar och utifrån dem prioriterar eller triagerar. (wikipedia)

4 Temperaturmätning Att kontrollera kroppstemperaturen: • ger viktig information om en persons tillstånd • anger omvårdnadsbehov • anger effekterna av medicinsk behandling • avspeglar kroppstemperaturen vid enskilda mättillfälle • upprepade mätningar ger mönstret, variationen och trenden över tiden.

5 Kärntemperatur • Kärntemperatur = inre kroppstemperaturen brösthålan, bukhålan och huvudet. • Kärntemperaturen är relativt konstant oavsett omgivning • Varierar mellan 34 o -38 o • Temperatur kan variera individuellt Och påverkas av: • Ålder • Hormonella orsaker • Fysisk aktivitet

6 Var mäts kroppstemperaturen • Hörselgången* • Oralt (munhålan)* • Axillärt (armhålan)* • Rektalt (ändtarmen)* • Urinblåsan • A.pulmonalis • Esofagus • Pannan

7 Hur mäts kroppstemperaturen Dygnsvariation: • Morgontemperaturen ca 0,2 o –1,0 o C lägre än på eftermiddagen/kvällen • Under natten sjunker temperaturen -lägst vid 3–4-tiden. • Dygnsvariationen även vid feber.

8 Mätmetoder Temperaturmätning i hörselgången Anger värme från trumhinnan och hörselgången. • Att beakta: hörselgången ska sluta tätt om proben • probspetsen riktas mot trumhinnan • mät i samma öra - vanligtvis hö • om olika mätvärden uppmäts, notera det högsta värdet. • ett nytt skydd placeras över linsen varje gång • vaxproppar påverkar inte mätvärdet, men inflammation i örat (otit) kan ge en ca 0,1 o C ökning. • höga värden noteras om örat legat mot kudden precis före mätningen

9 Temperaturmätning i munnen (oralt) i och armhålan (axillen) Oralt -Att beakta: • Placeras under tungan vid sidan av tungbasen. • Ej för långt fram i munnen - 1,0 o C för låga. • Ej dricka, äta eller röka 15 minuter före mätningen. • Munnen stängd under mätningen. Axillär –Att beakta • användas på spädbarn under tre månaders ålder • ej för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna – ger endast hudtemp

10 Temperaturmätning i ändtarmen (rektalt) Att beakta: • visar samma mätvärde vid upprepad mätning • temp ändras långsammare • visar en högre temp än mätning på andra mätställen. • termometern förs in 3-5 cm i rektum på en vuxen person och cirka 2-3 cm på ett barn

11 Pulsmätning • Puls = hjärtats (slag) kontraktioner/sammandragningar räknat under 1 minut = hjärtfrekvens • En tryckvåg/pulsvåg uppstår genom artärsystemet då hjärtat kontraherar • Slagvolymen = blodmängd som pumpas ut i blodbanan då hjärtat kontraherar • Slagvolymen påverkas av volym och frekvens • Autonoma nervsystemet, sympatikus och parasympatikus styr slagvolym

12 Pulsfrekvens • Normal: slag/minut • Takykardi > 100 slag/min • Bradykardi < 50 slag/min

13 Pulsrytm och kvalitet Rytm • Regelbunden • Oregelbunden • Extraslag Kvalitet • Fyllig • Tunn/svag

14 Mätbara artärer • A.radialis • A.brachialis • A.carotis • A.femoralis • A.tibialis posterior • A.dorsalis pedis

15 Blodtryck • Blodtryck = Trycket i kärlväggarna då blodet cirkulerari kroppen • Systole = hjärtats sammandragning och blod pumpas ut • Diastole = hjärtats blodfyllnad, vilotiden • Regleras av olika hormoner, lokala faktorer i kärlväggarna och det autonoma nervsystemet

16 Blodtrycksmätning Tillvägagångssätt Armen i rätt nivå • Vid liggande blodtrycksmätning: armen i hjärthöjd och handflatan vänd uppåt. • Vid sittande blodtrycksmätning : armen placeras i höjd med mitten av sternum och handflatan vänds uppåt • Vid stående blodtrycksmätning: armen hänger avslappnad rakt ned och mätningen sker efter 1-2 minuter. • Vid misstanke om ortostatism (blodtrycksfall vid lägesändring från liggande till stående) mäts det omedelbart vid stående.

17 Blodtrycksmätning Tillvägagångssätt Kroppsställning och vila • Vila i minst 5 minuter • Benen inte korsade • Fötterna ska vara stadigt i golvet och ryggen mot bra ryggstöd vid sittande • Armen ska vara avslappnad och handflatan uppåt. • Armen ska vara i hjärthöjd med hjälp av nivåkudde • Vid blodtrycksmätning i sittande ska det finnas armstöd och armen ska placeras i höjd med mitten av sternum

18 Blodtrycksmanschetten • Inga stasande klädesplagg ovanför eller under manschetten • Inte fästa manschetten ovanpå kläder • Rätt manschettbredd utprovas innan mätningen finns för mkt små barn, små barn, barn, små vuxna, vuxna, stora vuxna och lår ( även handled till automatisk blodtrycksmätare) • Obs! aldrig mätning i skadad arm, arm med AV-fistel eller arm som genomgått operation t.ex. borttagning av lymfkörtlar

19 Blodtrycksmätning Tillvägagångssätt • Mät om möjligt i samma arm • Placera blodtrycksmanschetten 2-2,5 cm ovanför armvecket • Sätt inte manschetten för hårt på armen – sätt 2 fingrar under manschetten • Vid 2 mätningar efter varandra, vänta en minut mellan mätningarna • Dokumentera datum, klockslag, (läge, arm och manschettbredd)

20 Blodtrycksmätning Palpatorisk mätning • Palpera pulsen i a.radialis eller a.brachialis • Pumpa upp manschetten tills pulsen upphör att kännas och 30 mmHg till. Släpp sedan ut trycket med 2-3 mmHg/s • Det manschettryck då pulsen återkommer är värdet för det systoliska blodtrycket.

21 Blodtrycksmätning Auskultatorisk mätning • Palpera ut a.brachialis och lägg stetoskopet där pulsen kändes • Pumpa upp manschetten (till 30 mmHg över det palpatoriska blodtrycksvärdet eller tidigare systoliskt värde) • Släpp därefter ut trycket med 2-3 mmHg/s. • De första pulsslag som hörs (även om det är svagt) är det systoliska blodtrycksvärdet. • Ljuden ändrar karaktär och upphör så småningom, vilket är det diastoliska blodtrycksvärdet.

22 Att beakta vid Blodtrycksmätning • Vid högt blodtryck ”silent gap” (auskultatoriskt gap) uppträda- tyst period mellan systole och diastole. • Det systoliska värdet vid oregelbunden puls - förmaksflimmer är det värde där minst 2 slag i rad hörs • Vid stela kärl kan det diastoliska blodtrycket höras ända ned till 0 mmHg. • Om blodtrycksvärdet är olika i armarna ska blodtrycket - mät i armen med högst blodtryck.

23 Automatisk blodtrycksmätare • Mäter medelblodtrycket med en oscillometrisk mätmetod och beräknar därefter det systoliska och diastoliska blodtrycket utifrån det. • Dessa mätare är inte tillförlitliga vid högt och lågt blodtryck, hög och låg puls eller rytmrubbningar

24 Mätning av andningsfrekvens • Eller respiratorisk frekvens =antalet andetag per minut. • Informera inte om att du ska räkna andningsfrekvensen • Mäts i vila = räkna gångerna som bröstet höjer sig. • Mäts på en minut • Palpera gärna pulsen samtidigt för att inte påverka patienten • En frisk, vuxen person andas mellan 15 och 20 gånger i minuten – barn andas snabbare

25 Onormal andningsfrekvens • Hyperventilation • Hypoventilation

26 Olika andningfrekvensrytmer • Normal; jämn, djup och ej ansträngd • Apné =andningsstopp/andningsstillestånd • Cheyne-Stokes andning- andningsfrekvens med längre uppehåll • Kussmauls andning – hyperventilation med djupa långsamma andetag

27 CNS - bedömning RLS-85 • RLS 1 Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad. • RLS 2 Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som tilltal, enstaka rop, beröring. • RLS 3 Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering som upprepade tillrop, omskakning, smärtstimulering. Gräns för medvetslöshet • RLS 4 Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta. • RLS 5 Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta. • RLS 6 Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta ( • RLS 7 Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta • RLS 8 Medvetslös. Ingen smärtreaktion.

28 CNS-bedömning • Alert (riktar fulla uppmärksamhet mot det som är väsentligt i vår omgivning och är beredda att reagera snabbt) • Nytillkommen förvirring • Reagerar på tilltal • Reagerar på smärta (tryck på bröstet, nagelbädd, under örat vid käken, i pannan) • Reagerar ej

29 MEWS MODIFIED EARLY WARNING SCALE

30 MEWS – som hjälpmedel vid bedömning av vitalparametrar Utifrån erhållen poäng: • Mews = 0 - Ny kontroll inom 1 dygn • Mews = 1 - Ny kontroll inom 8-12 tim • Mews = 2 - Ny kontroll inom 4-8 tim • Mews = 3-4 Kontakta ansvarig läkare • Mews = > 4 Kontakta MIG-mobil intensivvårdsgrupp och ansvarig läkare

31 Exempel på bedömning utifrån MEWS • Arvid, 75 år, har inkommit med en pågående lunginflammation. • Vid förnyad kontroll av Arvids vitalparametrar framkommer följande värden: • AF 22 • Puls 100 • BT 160/90 • Temp 39˚ • CNS Alert • MEWS = =4 Kontakta ansvarig läkare


Ladda ner ppt "Vitalparametrar Förberedelse inför prekliniska övningar Sjuksköterskeprogrammet Termin 1 Våren 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser