Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svensk byggnadshistoria – vad byggdes var?  Grundprinciper:  Fri etablering – t.ex. många städer i USA: har ofta saknat krav på sammanhållen stil, saknar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svensk byggnadshistoria – vad byggdes var?  Grundprinciper:  Fri etablering – t.ex. många städer i USA: har ofta saknat krav på sammanhållen stil, saknar."— Presentationens avskrift:

1 Svensk byggnadshistoria – vad byggdes var?  Grundprinciper:  Fri etablering – t.ex. många städer i USA: har ofta saknat krav på sammanhållen stil, saknar planerat centrum. Snarast libertarianistiskt/nyliberalt. Marknadskrafterna bestämmer var och vad som byggs.

2 Planering – som grundidé Planerande – t.ex. kommunen/staten tar större ansvar. a) socialistiskt b) socialliberalt c) socialkonservativt perspektiv – det fria företagandet måste kompletteras med statligt/kommunalt ansvar.

3 Tre dimensioner Man talar om ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara samhällen. Ekonomiskt: Ofta utgångspunkt i ekonomisk tillväxt – d.v.s. t.ex. hur kommunikation kan öka tillväxten i regionen – det centrala målet för många som planerar i kommuner och regioner (men kan även vara ekonomiskt perspektiv ifråga hushållning med resurser). Socialt: handlar om människor och deras inbördes relationer - medborgarna har möjlighet att i större omfattning påverka samhället i önskvärd riktning – t.ex. inslag av medborgarinflytande i översikts- och detaljplaneringen. Bl.a. den utspridda staden kritiseras (urban sprawl) - den för med sig stort resande och få möjligheter till kontakter. Ekologiskt: samhället byggs utifrån visioner om ekologisk hållbarhet: goda möjligheter till återvinning, begränsade transporter med bil etc.

4 De tre perspektiven Generellt finns alla tre perspektiv företrädda i planeringsprocessen. Hur bidrar samhällsplaneringen till ekonomisk tillväxt? Var trivs människor – inklusive utsatta grupper – bäst? Hur bidrar samhällsplaneringen till visioner om ett ekologiskt hållbart samhälle?.

5 Bebyggelsehistoria  Det finns rester av stengrunder från flera tusen år gamla boplatser på Öland, Gotland och Birka. Fornborgar.  Ofta byggde man trähus. Sverige har mycket skog, trä är lätt att bygga med. Förr kunde man själv ofta fälla timmer och med det bygga huset, till sig och sin familj.  Stenhus: På talet, då det – med ökad handel - börjar finnas pengar i Sverige kunde fler och fler välbesuttna (främst adel) göra hus i tegel och sten. Material som inte brann, och som skyddade. Mindre riktiga städer växer nu också upp, främst under 1600-talet.

6 Var brukar man traditionellt bebygga? Vid vatten: Transporter på vatten har varit den vanligaste ”lokaliserande” faktorn – som bestämmer var större orter etablerades. I Sverige har ofta de tidiga städerna lagts vid vatten (knutpunkter för älvar/floder, där de möter landsvägar). Vid flodmynningar bildades handelsplatser. Birka växte sig större på 800-talet. Vikingarna var också mycket skickliga på att ta sig fram via vatten – exempel på varför man såg det som viktigt att också skydda sin stad. Ett exempel - Gamla stan, på 1200-talet. Låset mellan Mälaren och Stockholm. Vattenväg och landsväg korsades (fanns ett ”näs” vid Slussen som ju gjorde att man tog sig över).

7 Planering av städer talet : Stor andel av de svenska städerna grundades på 1600-talet, under Gustav II Adolf. På 1600-talet när Sverige blev en stormakt började städer också planeras noggrannare. Man lade då gatorna i rutnätsmönster, med räta vinklar. Man utgick ifrån gamla Grekland/Rom – såsom i Paris. Rutnätsstäder är ofta effektiva – lätta att hitta i, transportera etc. Jmf gamla stan! I Stockholm: byggs under den här tiden malmarna – rutnätsmönster. Även arkitekturen inspirerades under 1500 – 1800-talet av antiken, grekernas flera tusen år gamla arkitektur, (s.k. renässansen - betyder, återfödelse). Kom hit från Italien. Man kan t.ex. se detta på vanligt med kolonner i gamla elegantare hus.

8 De enklare husen i trä med trånga gårdar var en stor brandrisk. Tog det eld i ett hus så brann ofta hela kvarter ner. Från 1600-talets mitt brann en svensk stad ner i genomsnitt vart tjugonde år. Senare började man anpassa vägarna mer efter terrängen - i Stockholm: Lärkstaden och Röda Bergsområdet.

9 1800-talet - industrialismen Städerna ökade kraftigt i storlek, i takt med att allt fler fick jobb i industrier. Sverige får industrier och gjutjärnet i mitten av 1800-talet som ger nya möjligheter. Pelare och bärande balkar i järn kan göras mycket tunnare och längre än de i sten. Man kan därför bygga öppna stora rum utan mellanväggar eller tjocka pelare. Det passar bra för järnvägsstationer och saluhallar, byggnader som behövdes i den då snabbt växande staden. Man började bygga de första tågstationerna. Gjutjärnet = man kan snabbt gjuta utsmyckningar och gipsornament. Under 1880-talet blir miljön som mest utsmyckad med många stilar på samma gång.

10 Bostadsbrist talet Fattiga arbetare bor nu ofta trångt och med dålig hygien. En förmögen borgarklass: höga hus i sten och tegel. Vi till och med några riktigt pampiga gator med alléer, likt boulevarderna Paris och en del trädplanterade parker. NATIONALROMANTIK Tiden präglas av nationalromantik med tillbakablickar mot medeltidens tunga arkitektur. Inga onödiga utsmyckningar (med gjutjärn och gipsornament) En ny stil uppstår nu också. Art Nouveau/Jugendstilen (se bild). Mjuka slingrande linjer som i naturen, växtmotiv (blommor och blad) på fasader och väggar inomhus.

11 Modernismen talet Det kommer nya material och med hjälp av en enorma teknisk utvecklingen blir det möjligt att tillverka och bygga i en allt snabbare takt. Sverige förändras under mitten av seklet från att ha varit ett av Europas fattigaste och mest trångbodda länder till ett modernt föredöme – inte minst för arkitekturen. Gunnar Asplund och andra skickliga arkitekter ritade byggnader och bostäder till utställningen med 'möbler och detaljer väl genomtänkta utifrån funktion och material

12 Funkis talet: började planera hur man kunde bygga större bostäder. Funktionalismen, slog igenom genom Stockholmsutställningen. Hus med ljusa släta fasader, stora fönster och platta tak var något helt nytt. Inga utsmyckningar. Det viktigaste var att de fungerade. Många tyckte att de var fula platta lådor. Men ännu fler tyckte om det ljusa och lättskötta. För första gången byggdes hus som stod fritt med sol och luft emellan. (bl.a. utsikt åt två håll och balkonger, badkar.) Köken gjordes små eftersom man trodde att man skulle äta allt mindre hemma. SVEAPLANS GYMNASIUM Funkisbyggnad som bevarats och renoverats på 90-talet

13 40-talet - Folkhemmet Man började göra alltmer av planering utifrån den sociala dimensionen. Hur ska man trivas. Årsta centrum var en av de första planerade förorterna. Man skapade nu ofta räffpunkter för människor i bostadsområdet, med bio, teater, medborgarhus, bibliotek och butiker, byggdes

14 40-talets revidering av funkisstilen Traditionellt byggande återkom när funkisens platta tak och släta fasader visat sina praktiska brister. Bostadsområdet Rosta i Örebro, se bild: Rosta bostadsområde består av sammankopplade "stjärnhus " med grönområden emellan (se bilden nedan). Husens stjärnform uppstår genom att tre lägenheter utgår stjärnformigt åt varsitt håll från en trappuppgång i mitten. Husen byggdes tidstypiskt i tegel med sadeltak och ljusa fönsteromfattningar.

15 40-talet - forts. Under den här tiden växer stadens ytterområden. Långa smala hus med genomgående lägenheter. De läggs fritt för att få in ljus, luft och grönska.


Ladda ner ppt "Svensk byggnadshistoria – vad byggdes var?  Grundprinciper:  Fri etablering – t.ex. många städer i USA: har ofta saknat krav på sammanhållen stil, saknar."

Liknande presentationer


Google-annonser