Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Cannabis- drogens egenskaper och effekter. Cannabis I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Cannabis- drogens egenskaper och effekter. Cannabis I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden."— Presentationens avskrift:

1 Cannabis- drogens egenskaper och effekter

2 Cannabis I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.

3 Fakta om cannabis Cannabispreparaten består kemiskt av ca 420 ämnen, varav 60 påverkar psyket. Ett av dessa förkortas THC och det är det ämnet som man anger i % för att ange styrkan. Cannabispreparaten är: •Marijuana som innehåller 0,3 - 4 % THC ibland upp till 30 %. •Hasch % THC ibland upp till 16 %. •Hascholja 4-60 % THC. Cannabis är fettlösligt, vilket medför att den stannar kvar i kroppen i minst 6 veckor. Utsöndringen från fettvävnaderna antas ge ytterligare en effekt (kronisk effekt).

4 Effekter •Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad, upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. •I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Ruset är i regel över på 2-3 timmar, ibland följt av ett långdraget bakrus med trötthet. •De kroppsliga tecknen på ett cannabis rus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker. •Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar. •När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad upp sex veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid.

5

6 Skadeverkningar •De vanligaste och vetenskapligt belagda negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. •Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. •Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat.

7 •Komplicerat uppbyggd, psykoaktiv •Fettlöslig •Psykologiska och psykosociala skador Känslomässigt. Nedsättning av kognitiva funktioner (koncentration, minne, omvärldsförståelse m m) Vad skiljer cannabis från andra droger?

8 Hasch Avvänjnings Programmet •En metodbehandling av cannabismissbruk •Utvecklades av Thomas Lundqvist och Dan Ericsson på 80-talet •Syftar till att hjälpa klienten att förändra det tankemönster som utvecklas under missbrukstiden

9 HAP bygger på att kroniska haschrökare i mer eller mindre utsträckning har •Språklig försämring •Tänker konkret •Svårigheter att dra konkreta slutsatser •Svårt att ha adekvat fokus •Försämrat minnesfunktion •Försämrad förmåga att strukturera sin inre och yttre värld •Tenderar att hålla kvar vid en strategi •Försämrad exekutiv funktion (ex strukturering, uppmärksamhet, impulskontroll) •Samt anpassat till abstinensperioden

10

11 Programmets upplägg •6 veckor med träffar varje dag första veckan och sedan 3 gånger i veckan •Uppföljning vid programmets avslut och sex veckor efter avslutat program + KASAM •HAP har ett lärande upplägg

12 Innan programmet •Remiss från socialsekreterare •Information & planeringssamtal för att boka tider och skriva kontrakt •Avtal om uppföljning med socialsekreterare efter 6 veckor

13 Kontrakt som reglerar: •Urinprov minst 1 gånger i vecka •Antabus vid behov •Uppföljning med socialsekreterare efter sex veckor •Extra träffar vid behov med socialsekreterare & familj •Individuell bedömning om klienten uteblir eller tar återfall

14 De tre faserna ångestkurva

15 THC 100 % 50 % Veckor Fas 1 Medicinskt fokus Fas 1 Medicinskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 3 Socialt fokus Fas 3 Socialt fokus Ångest Abstinensfaser

16 Fas 1 Medicinskt fokus •Identifiering och bearbetning av ångest och flyktreaktioner som cannabismissbruket förorsakat •Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan •Att för klienten avslöja dennes cannabismönster

17 Teman under fas 1 •THC och ångestkurvan (abstinensfaser) •Informerar om cannabis •Cannabis effekter •Sju punkterna/förmågor •Droginventering •Planera helgen : låg - mellan - hög risk för återfall

18 Fas 2 Psykologiskt fokus •Klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara för att få motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv •Att befinna sig där klienten är i sitt mående att förklara och förbereda honom för vad som sker

19 Teman under fas 2 •THC kurvan •Skuld & Skam •Skamcykeln •Känslor, Arg – Glad – Ledsen •+ / - att inte röka

20 Fas 3 Socialt fokus •Hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess •Att utreda varför klienten missbrukar •Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till ”medelsvensson” •Återfallsprevention

21 Teman under fas 3 •THC kurvan •Livslinje •Nätverkskarta •Principer för drogfrihet / tillfrisknande •Egna återfallsrisker •Mål i livet, kort – medel – lång sikt •Diskutera fortsatt stöd, för att behålla drogfrihet / vad vill jag att andra ska göra & vad kan jag göra

22 KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING och behandlarens arbetsredskap……..

23 Den språkliga förmågan •Får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och förstå vad andra menar •Orden förlorar sin kvalitet •Tappar den känslo- mässiga förståelsen och har svårt att sätta ord på egna och andras känslor •Utvecklar ett konkretare tankesätt •Blir avskärmad från sin omgivning

24 Logisk analytisk förmåga •Märker att misstag upprepas men förmågan att se vad det beror på har försämrats •Ser ej sin del i vad som händer, utan lägger orsaken till problem utanför sig själv •Svårt att analysera och föra logiska resonemang, har färdiga lösningar •Svårt att dra korrekta slutsatser, många idéer och planeringar men få genomförs

25 Flexibilitet i tankeförmågan •Lyssnar inte så mycket på vad andra tycker utan har sina svar och åsikter klara och nyanserar sällan dessa •Får svårt att rikta uppmärksamhet en på ett adekvat sätt och inlärningsförmåg an försämras •Talar till och inte med andra.

26 Minnet •Korttidsminnet försämras •Brister i uppmärksamheten, koncentration och svårighet att hålla tråden i ett samtal eller upplevelse •Långtidsminnet påverkas, både vad gäller omvärlden och personligt färgade händelser. •Glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller.

27 Delar till en helhet •Svårighet att sortera och sammanställa information, ger en splittrad bild av verkligheten •Sämre förmåga att ta till sig filmer och böcker A B C DE A B C D E

28 Orienteringsförmåga •Lever ofta i sin egen värld och är inte så intresserad av vad som händer runt omkring •Omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor •Planerar inte sin dag •Svårt att känna igen mönster i tillvaron, går ofta vilse •Lägger inte märke till exempelvis miljön, dagliga rutiner, årstiders skiftningar ?

29 Gestaltminnet •Svårigheter att återskapa mönster och bilder av upplevelser och minnas dem •Svårt att komma ihåg rutiner och hur man ska uppföra sig i olika situationer •Svårt att minnas människors utseende och placera dem rätt, blandar ihop myndighetspers oner och låter sig styras av de nu rådande omständigheter na

30 Behandlarens arbetsredskap •Enkelt och tydligt språk, bildliknelser, anekdoter, blädderblock •Konkreta arbetsuppgifter och problemställningar •Samma tid och plats •Repetition, Sammanfattningar •kolla överenskommelser

31 Behandlarprofil förhållningssätt

32 •Initiala kontakten • Visa förståelse och respekt • Försök att väcka hopp om förändring • Initiala förändringar i lagom dos • Målet - väcka mod och nyfikenhet på förändring •Kunskap • Vi måste ha god kunskap om hasch (mer än ungdomarna) • God beredskap inför träffarna (förbered med teamet) • Teori varvat med färdighetsträning (träna, läs, träna, läsa) • Kunskap och klinisk skicklighet skapar respekt och trygghet • Visa alltid respekt för ungdomarnas egna erfarenhet • Undvik alla pekpinnar

33 •Känsla • Följ med - men behåll strukturen • Strukturen, steg för steg, viktig för att hantera abstinensen • För några, i slutet av programmet, ökad förståelse om det egna livet •Kontroll •Vi tar ansvar för strukturen •Fyll tiden - förberedelse och material (oro hos ungdomar - ”vad skall jag prata om”) •Kreativitet • Var aktiv och agera i rummet • Illustrera med exempel för att öka själreflektionen •Kön • Pojkar ställer högre krav på aktivitet hos oss • Pojkarna trivs med strukturen och konkreta uppgifter

34 Behandlingstekniken Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion

35 Den kognitiva stilen i behandlingsprogrammet. För att kompensera haschrökarnas kognitiva brister så måste behandlaren i sitt bemötande ta hänsyn till dessa brister för att komma förbi cannabismönstrets barriär, dvs. haschrökarens bristfälliga sätt att reflektera, fokusera och att diskutera.

36 1. Behandlaren måste hela tiden vara medveten om att samtalen förs på en konkret nivå även om klientens verbala förmåga tycks vara utvecklad. Metod för att kompensera dessa brister. 2. Abstrakta resonemang kommer inte ha avsedd effekt. 3. Tänk på att den kvalitativa aspekten har gått förlorad. Därför är det viktigt att behandlaren är övertydlig. 4.Förklara med illustrationer för klienten hur känslor av ensamhet, av att vara missförstådd och att känna sig utanför har uppstått. 5. Rita och berätta med hjälp av anekdoter, som då ersätter det abstrakta i samtalssituationen 6.När tillfälle ges är det bra att behandlaren påtalar hur svårt klienten har för att hitta orden när han försöker beskriva något.


Ladda ner ppt "Cannabis- drogens egenskaper och effekter. Cannabis I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden."

Liknande presentationer


Google-annonser