Dalregementets underofficerare under tidigmodern tid

En presentation över ämnet: "Dalregementets underofficerare under tidigmodern tid"— Presentationens avskrift:

1 Dalregementets underofficerare under tidigmodern tid
Social mobilitet och social reproduktion

2 Bakgrund 2000-talets underofficer SPECIALISTOFFICER
Parallell tjänsteställning En lösning som är väl förankrad i det svenska försvarets historia.

3 Bakgrund 1900-talets underofficer Parallell tjänsteställning
Förbättrad tjänsteställning Uoffkarriären ett uttryck för uppåtgående social rörlighet

4 Bakgrund 1800-talets underofficer UNDEROFFICER Direktrekryterad
Nästan inga indelta knektar blev uoff

5 Forskningsproblem (1) Ett militärhistoriskt problem:
Den svenska särlösningens ursprung före 1800-talet. I de flesta länder rekryterades uoff från manskapet. När och varför fick Sverige en annan lösning?

6 Forskningsproblem (2) Ett socialhistoriskt problem:
Den svenska särlösningens innehåll. Om inte uoff kom från manskapet (= de lägre klasserna), varifrån kom de då?

7 Underofficerskarriären
Officers- och underofficerskarriärerna inte klart åtskilda Volontärer – direktrekryterade befälsaspiranter allt viktigare från Frihetstiden Volontärer = ”vackra ynglingar av adelsståndet och ståndspersoner” (1736) Minderåriga volontärer Regementschefen utnämnde uoff Ackordssystemet vid officersbefordran

8 Tidigare forskning Kaarlo Wirilander
”Släktskapens och de inflytelserika förbindelserna” var den grundläggande befordringsprincipen under 1700-talet Lars Otto Berg Volontärsystemet blev under 1700-talet ”en försörjningsinrättning för fattiga officerares söner”

9 Tidigare forskning Fredrik Thisner
Officerskåren blev genom ackords-systemet och de allt högre ackords-avgifterna ”gentlemanna-klubben på trakten” under slutet av 1700-talet Vad gällde för uoff? Uoffsöner? Fattiga officerssöner? Ett mellanstånd som vill realisera sitt ståndskapital i armén?

10 Källan Dalregementets personhistoria, volym 1-3 Referensverk
Sekundärkälla

11 Metoden AVGRÄNSNINGAR PERIODINDELNING
* Dalregementet Inte Dalfrikåren, Dalvargeringsregementet, Dalbrigaden, Dalfriskytte-kåren eller Särna frijägare * Tiden 1661 – 1809 PERIODINDELNING * Karolinska tiden * Stora Nordiska kriget * Frihetstiden 1721 – 1771 * Gustavianska tiden

12 Metoden ANALYTISKA KATEGORIER Gradpasserare Långvägare Direktutnämnda
Värvade Transporterade från andra regementen Befordrade från andra regementen Mönsterskrivare Volontärer Manskap m/ kort tjg Manskap m/lång tjg

13 Metoden ANALYTISKA DATA Levnadsålder vid krigstjänstens början
Tjänstgöringstid från krigstjänstens början till underofficersbefordran Faderns ståndstillhörighet Faderns rang Faderns skatteklass Om fadern var militär Släkt vid regementet

14 Metoden FEM SOCIALA SKIKT 1. Aristokratin och vederlikar
2. Lågadeln och vederlikar 3. Ofrälse ståndspersoner 4. Lägsta skiktet av ståndspersoner 5. Allmogen BASERADE PÅ Rangklass Skatteklass

15 Metoden BORTFALL 20 – 60 % av data Systematiskt bortfall
”Analytisk imputation”

16 Karolinska tiden 1661-1699 TRE SOCIALA GRUPPER
Socialt exklusivt skikt som blir officerare = 1/5 av de nyanställda uoff Oklart mellanskikt där de flesta förblir uoff = 1/3 Allmogeskikt där de flesta förblir uoff = ½

17 Karolinska tiden 1661-1699 GRADPASSERARE Carl Gustaf Grissbach
från Salnecke, Gryta, Uppland Fader: adlig major Ryttare vid 16 års ålder (1679) Ryttarkorpral 17 år Furir Dalreg 21 år Sergeant 22 år Fänrik Dalreg 25 år Krigsfånge Slutade som överste vid Södermanlands reg 59 år gammal (1722)

18 Karolinska tiden 1661-1699 Soldat 1677 eller 1678 Korpral 1685
MANSKAP M/LÅNG TJG Carl Jonsson Skalck Bondson från Häradsbygden, Leksand Soldat 1677 eller 1678 Korpral 1685 Förare 1689 Sergeant 1700 Fältväbel 1701 Avsked 1704 (27 års tjänst)

19 Karolinska tiden 1661-1699 VÄRVAD
Sven Jönsson Falck, född i Västergötland Fader: ? Furir (värvad) vid 19 års ålder (1680) Sergeant 21 år Död vid 30 års ålder (1691)

20 Stora Nordiska kriget 1700-1720
TRE SOCIALA GRUPPER Socialt exklusivt skikt som blir officerare = < 1/5 Mellanskikt = > ½ - även blivande off Allmoge = ¼ - några blivande off

21 Stora Nordiska kriget 1700-1720
Vedgillaren vid Vedkontoret i Falun Erik Pihlström hade två söner: Johan Pihlström Musketerare 1697 Furir 25 år (1701) Förare (1704) 28 år Sekundsergeant s.å. Avsked 1705 Anders Pihlström * Gått i Västerås skola Mönsterskrivare 1700 Sekundfältväbel 25 år (1702) Fältväbel 1704 Regementsadjutant 1706 Fänrik 1707 (30 år) Krigsfånge Död som fänrik med löjtnants karaktär 1729

22 Frihetstiden Prononcerat exklusivt skikt, med starka militära och adliga inslag, blir off = 1/3 Mellanskikt = ½ Allmoge = 1/10 Högre skikt som förblir uoff = 1/10

23 Gustavianska tiden Prononcerat exklusivt skikt, blir off = 4/10 Mellanskikt = < ½ Allmogesöner = < 1/10 Högre skikt som förblir uoff = < 1/20

24 Gustavianska tiden 1772-1809 GRADPASSERARE
Hans Hierta (Järta), från Näsby kungsgård, Husby Fader: Friherre, generalmajor och chef för Dalregementet Volontär vid 7 månaders ålder (1774) Sergeant med rotelön vid 3 års ålder Fänrik med förarelön vid 5 års ålder Avsked vid 16 års ålder Slutade som landshövding i Dalarna (Hans Järta) Tre bröder officerare

25 Gustavianska tiden 1772-1809 VOLONTÄR Carl Olof Lindström från Äppelbo
Fader: Fältväbel och bataljonsadjutant Volontär vid 12 års ålder (1779) Rustmästare 20 år Förare 23 år Avsked/återanställd Sergeant 40 år Avsked 50 år Bror och två söner uoff

26 Slutsatser (a) Redan före Stora Nordiska kriget kom 1/3 av underofficerarna från ett socialt mellanskikt. (b) Från Stora nordiska kriget rekryterades ungefär hälften av underofficerarna från ett socialt mellanskikt. (c) Från Frihetstiden upptar ett socialt exklusivt skikt en allt större andel av underofficerstjänsterna, de flesta som gradpasserare, men några förblir underofficerare. (d) Allmogesönernas andel minskar i motsvarande mån, först under Stora Nordiska kriget, sen med Frihetstiden.

27 Slutsatser Forskningsproblem (1): Den svenska särlösningens ursprung före 1800-talet. Den sociala arbetsdelningen hade inte fått fullt genomslag i 1600-talets svenska armé. Befälsförlusterna under Stora Nordiska kriget gjorde att rekryteringen från mellanskiktet ökade. Adelssöner och officerssöner besatte från Frihetstiden en allt högre andel av underofficerstjänsterna. För de flesta som ett led i officerskarriären.

28 Slutsatser Forskningsproblem (2): Den svenska särlösningens innehåll.
Ett mellanskikt av lägre ståndspersoner, lägre prästerskap, stadshantverkare, bergsmän m m. Allt fler underofficers-söner. Ett socialt exklusivt skikt som dominerades av adels- och officerssöner.

29 Slutsatser Tidigare forskningen bekräftas: Wirilander: Släktskap
Berg: Försörjningsinrättning Thisner: Ekonomin