Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur mår de svenska barnen? Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur mår de svenska barnen? Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet."— Presentationens avskrift:

1 Hur mår de svenska barnen? Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet

2 Barnhälsovetenskap ( Child public health ) •Dödlighet (biogen,sociogen) •Sjuklighet (somatisk, psykisk; biogen, sociogen) •Funktionshinder (fysiska, psykiska) •Utveckling (motorisk, kognitiv, emotionell etc) •Livsstil (kost, fysisk aktivitet, rökning, droger, sex) •Livskvalitet (subjektivt välbefinnande, specifikt hälsorel.) •Uppväxtvillkor (materiellt, trygghet, socialt kapital)

3 Spädbarnsdödligheten i Sverige sedan 1750

4 Döda i plötslig spädbarnsdöd per 1000 levande födda

5 Barn 0-14 år, dödsolycksfall, per

6 Men 10-15% av alla barn behöver varje år sjukvård för olycksfall!

7

8 Avlidna barn och ungdomar i Sverige 2001 Fördelning med hänsyn till ålder (N=679)

9 Dödsorsaker i olika åldrar, 6-24 år Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, SocialstyrelsenFigur 7:6

10 Döda i självmord i olika åldrar Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen.

11 Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och funktionshinder hos barn i skolåldern •Svår Allergi-astma4-5% •Övriga långvariga hälsoproblem 4-5% (exklusive övervikt-fetma) •Övervikt20% •Fetma5%

12

13 Exempel på påtagliga framsteg •Neonatologi-prematurvård •Onkologi •Barnhjärtkirurgi (op.mort. < 1%) •Reumatologi •Astmavård •Diabetesvård •Cystisk fibros

14 Akut Lymfatisk Leukemi i Sverige Barn diagnosticerade

15 CYSTISK FIBROS Förväntad medellivslängd

16 Fler barn med svåra sjukdomar och funktionshinder lever allt längre och blir så småningom unga vuxna och vuxna!

17

18 Funktionshinder och utvecklingsavvikelser upptäcks allt tidigare

19 Psykisk ohälsa vanlig bland barn och ungdomar !

20 Förekomst av psykiska problem, procent •Ångesttillstånd3-5 •Tvångssyndrom1 •Depression: –2-6 år0,3 –7-11 år2 –12-17 år5 •ADHD3 •Conduct disorder2

21 Förekomst av psykiska problem, procent •Autism 0.1 •Aspergers syndrom0.3 •Tourettes syndrom0.5 •Schizofreni 6-17 år0.5 •Anorexia nervosa0.5

22 Andelen 6-15-åriga barn som behandlas med ADHD-läkemedel, Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen

23 Sjukhusvårdade för självtillfogade skador (självmordsförsök) Källa: Patientregistret, Epc, Socialstyrelsen.

24 Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

25 Ett respektive två eller fler psykiska besvär av nedstämdhet, nervositet, eller irritation Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

26 Andelen 15-åringar som trivs mycket bra med livet Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

27 Extremt fysiskt våld mot barn är lika vanligt som tidigare, men ”bestraffningsvåld ” har minskat. ”Barn som far illa”- problemen kvarstår.

28 Dödsfall i åldern 0-4 år genom mord, dråp, misshandel och övergrepp (inklusive oklart uppsåt)

29 Vuxnas attityder till kroppslig bestraffning av barn: andel positiva till aga % % % % %

30 Förekomst i procent av specifika kroppsliga bestraffningar under det senaste året

31 Fysiskt våld - bakgrundsfaktorer •Svag familjeekonomi är den faktor som har starkast samband med barnmisshandel - MEN de flesta familjer med små resurser agar inte sina barn •Utlandsfödda barn agas mer än svenskfödda, särskilt under förskoleåren •Flickor anger oftare än pojkar att de blivit utsatta för våld i hemmet under förskoleåren

32 Polisanmäld misshandel av barn 0-6 år (Kommittén mot barnmisshandel, BRÅ, SOU 2001:18, S Janson ) •1990: 437. Bekant: 76 %. Inomhus: 61 % •1994: 838. Bekant: 83 %. Inomhus: 75 % •1995: 824. Bekant: 79 %. Inomhus: 76 % •1999: 879. Bekant: 85 %. Inomhus: 76 %

33 Anmälan till socialtjänsten när barn far illa •Förskolepersonal informerat socialtjänsten om 37 % av förskolebarn i psykosocialt belastade familjer (Sundell 1997) •Barnhälsovård anmält till socialtjänsten: 11 % av barn som eventuellt for illa (främst allvarliga och ”säkra” fall) (Lagerberg 1998) •30 % av BVC med barn som eventuellt for illa hade anmält minst ett barn till socialtjänsten (Lagerberg 1998)

34 Anknytning och tidigt samspel föräldrar-barn har stor betydelse för barnets hela sociala utveckling

35 Betydelsen av anknytning och tidigt samspel barn-föräldrar •Omfattande forskning de senaste 20 åren visar att anknytningsmönster och samspel kan beskrivas och klassificeras vid ett års ålder. •Anknytningsmönster och samspel skapar inre arbetsmodeller och representationer för mänskliga relationer i allmänhet. •Anknytnings- och samspelsmönstret har samband med barnets framtida sociala relationer, förekomst av beteendeproblem, empatisk förmåga och självkänsla.

36 Barn och ungdomar är i viss mån annorlunda nu jämfört med tidigare

37 Barn och ungdomar är annorlunda •Längre, tjockare •Puberterar tidigare •Friskare (men mer allergiska) •Mindre fysiskt aktiva •Klipskare, ca 1 SD •Mindre blyga och auktoritetsbundna, högljuddare, mindre censurerade i fråga om språk och känslouttryck •Rikare, konsumenter på marknaden, mer beresta •Mer kamratstyrda än föräldrastyrda, tidigare alkoholdebut, större exponering för sexualiserad film, reklam... •Mer kroppsfixerade •Mer etniskt heterogena •Mer sekulariserade? •Läser mindre men stor datorvana

38

39 Det finns fattiga barn och fattiga verksamheter

40 Socioekonomiska trender under 1990-talet •Klar ökning av andelen med låga inkomster •Andelen barn som lever i hushåll med inkomster under socialbidragsnorm ökat från 6% till 18% •Inträdet i yrkes- och vuxenliv svårare •Ensamstående mödrar, invandrare hårdast drabbade

41

42 Sociala skillnader i ohälsa, riskkvoter Låg vs hög social status •Plötslig spädbarnsdöd 3,6 •Låg födelsevikt1,5 •Dagar i slutenvård för infektionssjukdomar 0-6 år:1,3 •Dagar i slutenvård pga astma 0-6 år:1,5 •Mor röker när barnet är en månad:3,7 •Barnet ammas inte vid 4 månader:3,1 •Barnet klarar inte 4-årings- kontrollens utvecklingstest (räkna tre föremål, rita gubbe, rita av ett kors):2,7

43 Lågutbildade mödrars barn. Relativ risk i förhållande till högutbildade mödrars barn Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen för åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar

44 Hälsovanor bland åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB.

45 Ungdomar vårdade på sjukhus för narkotikamissbruk med hänsyn till familjeinkomst (kvintil 1= lägst inkomst) Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen

46

47

48

49 Fattiga barns hälsa: sambandets orsaker •Ojämn fördelning av risk- och skyddsfaktorer •Ackumulering av risker som potentierar varandra •Riskfaktorer: låg födelsevikt och/eller för tidig födsel, dåliga kostvanor, rökning, drog-alkoholbruk under tonåren, låg fysisk aktivitet, riskbeteende för skador. •Skyddsfaktorer: amning, kvalitativt bra anknytning och tidigt samspel. goda ekonomiska och sociala villkor, stimulerande miljö i förskola, skola, fritid, kultur, fullföljd utbildning.

50 Barnomsorg under 1990-talet •30 % fler barn •Oförändrat ekonomiskt utrymme •Total kostnad per barn - 14 % •Större barngrupper, minskad personaltäthet

51 Skola under 1990-talet •Kostnader - 6 % •Antal barn + 12 % •Större klasser, minskad lärartäthet, fler obehöriga lärare, minskad elevvård

52 Vad är bra? •Låg dödlighet •God fysisk hälsa i ett internationellt perspektiv •Genomsnittligt god tandhälsa •Positiv utveckling av intellektuell förmåga •Tillgång till förskola •Tillgång till utbildning •Tillgång till hälso- och sjukvård •Ökad uppmärksamhet på barn som far illa (t.ex. anmälningsskyldighet och barnperspektiv i lagtexter, Allmänna Barnhuset, BRIS, Rädda Barnen, särskilda verksamheter för utsatta barn).

53 Vad är dåligt? •Kraftig ökning av allergiförekomst och övervikt-fetma hos barn •Tonårens riskfaktorer för sämre vuxenhälsa (alkohol- och drogvanor, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, osäker sex) •Psykisk ohälsa inklusive psykosomatik •Ökade påfrestningar i föräldrarollen (anonymitet, stress, isolering, svaga sociala nätverk, arbetslöshet, nyfattigdom) •Nya risker? (sänkt kvalitet i förskola-skola, fritidsverksamhet, social barnavård)

54 Prioritering •Goda skäl att sätta barns och ungdomars känslomässiga, sociala och intellektuella utveckling i centrum - stödjande miljöer •Goda skäl att minska skaderisker i övre tonåren •Goda skäl att utveckla primärprevention mot övervikt-fetma •Andra viktiga hälsoproblem kräver vetenskapliga genombrott, t.ex. nyföddhetens sjukdomar, missbildningar, allergier

55 Vad behövs! 1. samhällsnivå •Gemensam värdegrund i samhället •Barnkonventionen- se behov som rättigheter •Långsiktighet •Stöd till utsatta grupper •Ökad uppmärksamhet på unga vuxnas behov att behövas, arbete, utbildning, bostad

56 Vad behövs! 2. Lokal nivå •Evidensbaserade stödjande program och miljöer •Sekundärpreventiva program för riskgrupper (adoptivbarn, fosterbarn, fattiga barn, för tidigt födda barn…) •Kvalitet i basverksamheterna (förskola, skola, barnhälsovård, skolhälsovård) •Rationella system för allokering av resurser

57 Vad behövs! 3. Pediatriken •Pediatriken behövs i samhällsdebatten •Samhällsdebatten behövs i pediatriken •Fördjupade diskussioner om barnhälsovårdens, skolhälsovårdens och öppenvårdspediatrikens uppdrag, metoder och organisation

58 Kommunprofil -några förslag på indikatorer •Landstingens hälsoenkäter •WHO-skolenkäter •psykisk hälsa- skolöverstyrelsen •Drop-outs från skolan •Ofullständiga betyg- grundskolan •Uppföljning av placerade barn •Sociogen dödlighet ( självmord,olycksfall, mellanmänskligt våld) •Tonårsaborter,STD •Skaderapporter skola- förskola

59

60

61

62 Det finns mycket mer att säga men det är inte mitt fel!

63 Tack för er uppmärksamhet!


Ladda ner ppt "Hur mår de svenska barnen? Riksstämman 2005 Claes Sundelin Institutionen för Kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser