Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

I. Welcome everyone!!!. The Psychodynamic Perspective.  Sigmund Freud (1856-1939) Wien  High and middle class patients  The interpretation of Dreams.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "I. Welcome everyone!!!. The Psychodynamic Perspective.  Sigmund Freud (1856-1939) Wien  High and middle class patients  The interpretation of Dreams."— Presentationens avskrift:

1 I. Welcome everyone!!!

2 The Psychodynamic Perspective.  Sigmund Freud (1856-1939) Wien  High and middle class patients  The interpretation of Dreams

3 The psychodynamic perspectve  Looks for causes of behaviour in a dynamic mix of internal energies that are in conflict with one another.  A theory on the development of our personality.  The most fundamental premise is that it is a study of the mind.  It is (was) a method to treat people with psychological problems.  Freud was convinced that our ”unconscious” affected us greatly in all aspects of daily life.

4 Our Consciousness according to Freud  Conscious  Preconscious  Subconscious

5 The 3 part personality structure  Id: The central core and deepest parts of our personality. The only part that is with us from birth. Source of all psychic energy.  It continually seeks immediate gratification and does not take reality into consideration.  ”I want.......Take!!!”  But Id can not gratify itself because it does not have contact with the outer world.

6 Ego  Develops because Id can not contact the outer world.  Its job is to have contact with the outerworld and because of this it works primarily on a conscious level.  It works by the ’reality principle’ meaning that it sees reality and can therfore decide when Id can be gratified.

7 Superego  The moral and ethical ”arm” of the personality.  Should develop by around 4-5 years of age.  Thetraditional values of society.  These become internalised by the child through identification with the parents.  At first, control of Id is external...then it turns into ”self-control”  Superego main job is to control the impulses of Id.

8 Ego’s job  Is in the midle of the storm between Id’s impulses and Superego’s internalised social values.  Ego must find a compromise between these to which is suitable for and adapted to reality.  In this way the Ego is the CEO of the personality.

9 Conflict, Angst, and Defence.  The dynamics of the personality mean a constant conflict between Id’s impulses and Superego’s limitations  Observable behaviour is most often a compromise between these things (one Ego) has made.  When Ego experiences impulses that become increasingly uncontrolable angst is a result. Stress is one symptom of this. This is called psychic energy.  Ego must find a way to deal with the problem.....  Such as

10 Defence Mechanisms  When the Ego can no longer deal with the conflicts and lower the levels of angst, Ego can create a defence mechanism.  Defence mechanism: A subconscious mental process which denies and/or alters reality.  There are 8 Freudian Defence Mechanisms: Repression, Denial, Displacement, Intellectualisation, Projection, Rationalisation, Reaction Formation, Sublimation  Det finns 8 stycken enligt Freud: Förtryck, Förneka, Förskjutning, Intellektualiserandet, Projektion, Rationalisering, Reaktion Bildning, Sublimering

11 Defense Mechanisms  Repression: When angst creating impulses or memories are moved to the subconscious mind.  Denial: When a person does not recognize or admit the negative angst creating impulses and memories. Can entail both events and emotions.  Dispacement: An unacceptable impulse is repressed then released towards a more suitable target.  Intellectualisation: the feeling associated with a negative emotional event is repressed. Afterwards the situation is approached as if it was something intellectually interesting.

12 Defense Mechanisms  Projection: An unacceptable impulse that is repressed and then it is projected onto other people.  Rationalisation: When one creates false but plausable reasons or excuses for angst creating behaviour or an event that has already happened.  Reaction Formation: When an angst creating impulse is repressed and the psychic energy is released in an exaggerated behaviour that shows the opposite Sublimination: repressed impulses that are released as acceptible social activity.

13 Which one is this?

14 Psychosexual development.  Stages of Psychosexual development: Stages during which Id’s search for gratification is focused on specific parts of the body known in Freudian terms as ”erogenous zones” Five Stages: Oral Stage, Anal Stage, Phalic Stage, Latent stage, Genital Stage.  Fixation: When, on account of too much or too little of some aspect during development, one fixates (or stops) at a specific stage. Impulses are focused on a specific zone.  Regression: When one reverts( returns) to a previous psychosexual phase

15 Psykosexuell utveckling. Fasen.  Oral stage: When gratification is focused on the mouth.  Anal stage: When gratification is focused on elimination (toilet)  Can lead to problems in adulthood such anal behaviour  Phalic stage: When gratification is focused on the sexual organs.  Oedipus complex: Boys want to have sex with their mothers and see their farther as a rival.  Electra komplex: The girls variant, she wants to have children with her father. She blames her mother for the fact that she (the daughter) does not have a penis.  Very contraversial (in Freud’s time...dismissed as baseless now).

16 Fasen  Latent Stage: Sexuality ”rests” for about 6 years  Genital stadiet: If everything has gone ”right” according to Freud at the early teenage years one turns out to be a well adjusted ”normal” person with a traditional sexual orientation.

17 Problem med detta teori?  Non-Scientific  It can explain everything  Bound to the day’s traditional victorian value system  I.e. Defining a normal sexual orientation  The psychosexual development stages  No proof etc.

18 Men…  Important for developmental theories  Important for the concept of the subconscious and bringing to light the fact that unseen mental processes happen which we are not completely aware of.  Psychotherapy  His theories have been modified and developed.

19 Beteendeperspektivet

20  Uppkom delvis pga kritik av Freud  Hur vi lär oss.  Varför vi lär oss  Lärandet: en process genom vilken erfarenhet ger en relativt bestående förändring i ett organismer beteende och förmåga.  Beteende psykologer antar det finns lagar som styr hur vi lär oss. Det vill upptäcka dessa.  Tabula Rasa : En central antagande.

21 Lärandet och evolution.  Det flesta komplexa organismer kan lära sig, och måste lära sig minst 3 viktiga saker:  De måste veta vilka händelser är och inte är viktig för dess överlevnad och välbefinnande.  Vilken stimuli signalerar att en viktig händelse ska ske  Om dess responsen producerar positiva eller negativa konsekvenser  Habituation: (tillvänjning): Minskad styrka på en respons från en återupprepad stimulus.  Lärandet kan inte överföras till nästa generation, men en lärd beteende kan leder till en mer framgångsrik beteende som främja en art.

22 Klassisk Betingning  Ivan Pavlov  Klassisk Betingning: Att associera en stimuls med en annan.  En stimulus framkallar en respons som tidigare hade bara kommit från en annan stimulus.

23 Klassisk Betingning  Pavlovs hundar

24 Grundprinciper  Ackvisition: tiden när en respons är lärd.  Först har man en Neutral Stimulus (NS)  NS framkallar ingen respons.  Men om man tar t.ex. mat och sättar den framför en hund kommer det att salivera.  Detta reflex heter en Obetingad Respons  OBR görs UTAN tidigare lärandet.

25 Grundprinciper  Sen är ljudet och maten parade.  Efter flera omgångar kommer hunden att salivera när ljudet görs och utan mat i närheten.  Ljudet då heter en Betingad Stimulus (BS)  BS är en stimulus som genom association med en OBS framkallar en respons som liknar den original OBR  Och när hunden saliverar för ljudet, är detta respons kallad en Betingad Respons eller BR  BR: En respons framkallad av en BS

26 Som detta

27 Grundprinciper  Utrotning: när BS ges om och om igen men utan en OBS. BR blir allt svagare och till slut försvinner totalt.  Spontant återhämtning: en återkommande av en tidigare utrotad BR efter en viloperiod och utan ny betingning

28 Så ser det ut

29 Little Albert  ature=related ature=related

30 Operant Betingning  Operant Betingning: lärande där beteende är påverkad av konsekvenserna som följer.  Watson  BF Skinner   Viktiga skillnader mellan Klassisk och Operant betingning.  

31 Klassisk och operant  Viktiga skillnader mellan Klassisk och Operant betingning.  1. i klassisk betingning: en organism lärar sig en association mellan två stimuli, i operant betingning en organism lär sig en association mellan beteende och konsekvenserna.  2. Klassisk betingning fokuserar på framkallade beteendet, operant fokuserar på avsiktlig beteende

32 Operant Betingning  3 saker behövs för att detta ska ske:  1. Antecedent. Stimuli som finns innan beteende  2. Beteende  3. Konsekvenserna  Man skapar en samband mellan beteende och konsekvens.

33 Förstärkning och straff  Positiv förstärkning: när en respons är förstärkt men en stimulus efter responsen.  Detta stimulus är något som den som gör responsen tycker om. Kan tänkas på som ”belöning”  Själva stimulus som kommer efter heter en Positive Reinforcer (positiv förstärkare)  Kan ni tänka på några positive reinforcers?  Primär och sekundär förstärkare: Primär är saker som en organism behöver naturligt och funkar som förstärkare eftersom de tillfredsställer en organism.

34 Forts.  Primär och sekundär förstärkare: Primär är saker som en organism behöver naturlgt och funkar som förstärkare eftersom de tillfredställer en organism. Mat, vatten osv.  Sekundär förstärkare blir förstärkare gen0m association med primära förstärkare. Som pengar, bra betyg osv.

35 Förstärkning och straff  Negativ Förstärkning: En respons som är förstärkt genom borttagning av en stimulus som upplevs negativt av en organism.  Själva stimulus heter en negative reinforcer, eller negativ förstärkare.  Det är inte straff.

36 Forts.  Straff/Punishment: En respons är försvagat av stimulus som följer.  Respons kostnad: En respons är försvagat genom att ta bort en stimulus som en organism ser som positiv.  Exempel?

37 Shaping and Chaining  Shaping (formning): En metod som förstärker successiva steg mot en mål.  Som t.ex. att få någon att leka på en klätterställning eller som råttan i videon. Chaining : (Länka) förstära en respons med möjligheten att göra den nästa respons. re=related

38 Forts  Operant generalisation : (Generalisering): När en respons sker för en ny stimulus som är lik den original stimulus. T.ex. alla kokplattor eller rädsla för alla hundar när man har blivit biten.  Operant Discriminering: när en respons sker till en stimulus men inte en annan. T.ex polis och hur man kör bil.  En kraftig undersökningsverktyg.

39 Förstärknings schema  Fixed Ratio: (FR)Förstärkning efter en bestämnd nummer av försök.  Variable Ration: (VR)Förstärkning efter en varierad nummer av försök (ca genomsnittlig)  Fixed Interval: (FI) förstärkning efter en bestämd tid.  Variable Interval : (VI) förstärkning efter en varierad genomsnittlig tid.  Vilken tror du får flesta reponser?  Varför?


41  Token economies.  Immediate preformance feedback  Self-paced learning

42 Biologiska Perspektivet  Hur hjärnans och andra kroppsliga processor styr beteendet.  Neurovetenskap: (fysiologisk psykologi): Studerar hur hjärnprocessor och andra fysiologiska funktioner ligger till grund för våra beteende, sensoriska upplevelser, emotioner och tankar.  Genetik och beteende  Evolution och beteende

43 Evolution och beteende  Frågeställning: Hur mycket av vår beteende är förprogrammerat för vår överlevnad?  Evolutionär psykologi: hur beteende och förmågor har utvecklats för att anpassa sig till miljöns krav.  För att säkra vår överlevnad.  Biologiska baserade mekanismer: tar in information, bearbetar den och skapar en respons.  T.ex. tala, känslor, parning, aggression, altruism

44 Evolution av adaptiva mekanismer  Evolution: en förändring över tid i den frekvens som vissa gener, och alla de egenskaper som de producerar, inträffar inom en population.  Natural selection: egenskaper som höjer sannolikheten av överlevnad och möjligheten att en reproducera har en större sannolikhet att stanna kvar i en population. Med tid blir denna egenskap vanligare inom en population.  Adaptation(anpassning) : gör det möjligt för en organism att möta återkommande utmaningar från miljön och till följd höjer chansen för överlevnad och reproduktion.

45 Adaption  Breda adaptioner: lära ett språk, beteende som är förstärkt, undviker beteende som är straffad. (inte själva beteende som är viktig här, men adaptionen att man, instinktuellt, är programmerat för att fungera så.  Specifika adaptioner: finns för att lösa specifika problem i ens miljö. T.ex. äta säkert mat, undvika orm/spindlar, samarbeta med vissa människor.

46 Adaptationer som ”gör” människor  Språk: alla har infödda förmåga att lära ett språk (t.o.m. döva). Centralt till vår tankar och kommunikation.  Vi är förprogrammerat för att känna igen ansikten arrangerat på ett visst sätt och lukten på vår egen mammas mjölk.  När man är en vecka gammal kan vi skiljer mellan 2 och 3 objekt. Tecken på primitiva matematiska förmåga.

47 Adaptioner forts.  Samarbete och ”att tillhör” en grupp är centralt för vår överlevnad. Vi har en oerhört stark behov av att tillhör en grupp och vi är rädda för att utstötas.  Altruism: folk har en tendens att hjälpa andre, särskilt yngre, och detta tendens ökar med närmare släktskap  Grundläggande emotion som är universall  Violence: A man’s game? Man-man våld 30-1 jmf med kvinna-kvinna våld. Jakt, parning, osv.

48 Problem med detta teori?  Cirkulär resonemang.  Minskar betydelse av miljön (uppväxt, sociala normer osv).  Kan använda som en ursäkt för beteende som är icke- adaptiv.

49 Genetic och beteende  Hur mycket av vår beteende är ärftlig?  Genotyp: genetisk programmering av en organism  Fenotyp: en organisms observerbara egenskaper

50 Att studera beteende och genetik  Utgångspunkt: 50% genetisk material från varje både mamma och pappa.  Syskon: 50% möjlighet att dela samma gen  Halvsyskon: 25% möjlighet  Hur påverkar genetik och miljön vår beteende?  Problematik: hur skiljer vi mellan genetik och miljö?

51 Adoption och tvillingar  Ärftlighets Koefficient: uppskattar till vilken grad skillnader och variationer av en specifik egenskap inom en grupp beror på genetiska faktorer.  Adoptions studier: när en adoptiv barns personlighet/beteende är jämfört med de biologiska föräldrars beteende gentemot de adoptiva föräldrar.  Tvilling studier: Jämförning av både en och två äggs tvillingar som har växt upp tillsammans och isär.

52 Det visar sig att:

53 Och…









62 Hjärnan och beteende  Hjärnstammen: Livets grundfunktioner som t.ex. Medulla: hjärta och respiration.

63  Pons: en ”bro” av sorts som skickar nerv impulser emellan högre och lägre delar av nerv systemet.  Cerebellum (lillhjärnan): muskel rörelse och koordination.  Mitthjärna: Sensoriska och motorneuroner.  Talamus: organiserar information från sensoriska organer och skickar dom till rätt plats i hjärnan.  Hypotalamus: en mindre grupp neuroner som delvis kontrollerar emotion och motivation, sexdrift, temperatur, sömnmönster, ätandet, drickandet, och aggression. Hjärna forts:

64 Hjärnbarken  Motor hjärnbarken (Motor Cortex): kontrollerar mer än 600 muskel (volontär )  Sensorisk: tar emot sensationer i form av nervimpulser samt balans och rörelse

65 Motor hjärnbarken

66 Somatiska sensoriska hjärnbarken

67 Vänster hjärnhalvan  Språk  Matte  Logik  M. fl.

68 Högra hjärnhalvan  Rumslig förmåga  Ansikte igenkännande  Musik  Mentala bilder

69 Split Brain. När man klippa Corpus Callusum

70 Se ”split brain”länken på itslearning

71 Signalsubstanser och beteende  Acetylcholine – Inblandad I voluntär rörelse, lärandet, minne, och somn.  För mycket acetylcholine är kopplad till depression, och för lite i hippocampus är kopplad till dementia.  Dopamine – ett samband med rörelse, uppmarksamhet, och lärandet  För mycket dopamine är kopplad till schizophreni, och för lite är kopplad till olika sorters depression och muskulär stelhet/skakandet som I Parkinsons.

72 Signalsubstanser och beteende  Norepinephrine – kopplad till ätandet och pigghet  För lite norepinephrine är kopplad till depression, för mycket är kopplad till schizophreni.  Serotonin – spelar en roll i humör, sömn, matlust, och impulsiv / aggressiv beteende  För lite serotonin är kopplad till depression och en del ångest sjukdomer, särskilt obsessive-compulsive disorder. En del antidepressant mediciner höjer serotonin vid mottagarna (neroner).

73 Hjärnan forts: Språk  Wernicke’s area: Språk förståelse  Brocas area: I frontalloben. Kopplad till motor hjärnbarken och är inblandad i språk produktion.

74 Gland = Körtlar  Endokrina Systemet  Släpper hormoner  celler och neuroner reagerar på specifika hormoner  Långsammare är nervimpulser  Stannar kvar i blodet ett tag

75 Körtlar i endokrinsystemet  Sköldkörteln (Thyroid) utsöndrar thyroxin, ett hormon som kan minska koncentrationen och leda till irritation när sköldkörteln är överaktiv och orsaka dåsighet och en trög ämnesomsättning när sköldkörteln är underaktiv.  Bisköldkörtlarna (Parathyroid): I sköldkörteln finns fyra små ärt-formade organ, bisköldkörtlar, som utsöndrar Parathormon som kontrollerar och balanserar nivåer av kalcium och fosfat i blodet och vävnadsvätskor. Detta i sin tur påverkar excitabiliteten av nervsystemet.

76 Körtlar forts  Bukspottkörteln (Pancreas): Bukspottkörteln ligger i en kurva mellan magsäcken och tunntarmen och kontrollerar nivån av socker i blodet genom att utsöndra insulin och glukagon.  Könskörtlarna (Gonads)Dessa reproduktiv körtlar (testiklarna hos män och äggstockarna hos kvinnor) ​​ utsöndrar androgener (inklusive testosteron) och östrogener.

77 Körtlar forts  Binjurarna (Adrenal Glands): De två binjurarna sitter ovanför njurarna. Alla har två delar: en yttre höljet, binjurebarken, och en inre kärna, binjuremärgen. Båda påverkar kroppens svar på stress. Till exempel, i reaktion på en stressande situation kan hypofysen släpper beta endorfin och ACTH, vilket i sin tur uppmana binjurebarken att släppa hormoner. Samtidigt stimulerar det autonoma nervsystemet binjuremärgen att utsöndra hormoner som adrenalin i blodet..

78 Svagheter med biologiska perspektivet  Reduktionistisk: Vi är maskiner.  Svårt att skilja mellan natur och kulturella faktorer i beteende  Mycket som är baserad på test på djur. Validitet?  Behandling är medicinsk först och främst. (ofta effektiv…men…)

79 Styrkor med biologiska perspektivet  Vetenskaplig  Pålitlig  Praktisk  Bevisad till en viss grad. Klara kopplingar mellan vissa biologiska funktioner och beteende.  Funkar för många olika sorts behandling

Ladda ner ppt "I. Welcome everyone!!!. The Psychodynamic Perspective.  Sigmund Freud (1856-1939) Wien  High and middle class patients  The interpretation of Dreams."

Liknande presentationer